Äntligen egen jycke!

Sv: Äntligen egen jycke!

Men har Jadzia påstått det? Jag själv är den första att skriva under på att det inom räddningen tex finns arbetsnarkomaner av hög klass, och de är varken schäfrar eller rottisar eller mallar. Däremot hade barnfamiljen Svensson hivat ut dem efter en kvart ungefär för de vill bara jobba, jobba, jobba.

Jag är helt säker på att det är ägaren som gjort hunden till arbetsnarkoman. Är säkert en hund som gillat att jobba från början. Men arbetsnarkoman så den bara vill jobba jobba jobba, det är den då inte född till.
 
Sv: Äntligen egen jycke!

För många många år sedan köpte jag en schäfer hanne efter mycket högt meriterade föräldrar, tiken högt meriterad inom bruks, skydd och hannen tysk champion. I kullen dök det upp en vit avkomma, menar du alltså att denna hund var en herde hund (blandas) och resten var renrasig schäfer?
 
Sv: Äntligen egen jycke!

Min fråga var egentligen till dig. Blandade ihop ni två som hade vit schäfer valp. Så jag ställer samma fråga. :D

Vad heter pappan till din valp? :)
 
Sv: Äntligen egen jycke!

Jag är helt säker på att det är ägaren som gjort hunden till arbetsnarkoman. Är säkert en hund som gillat att jobba från början. Men arbetsnarkoman så den bara vill jobba jobba jobba, det är den då inte född till.

Det är lite det jag är inne på också. (Obs generaliserar nu). VI gör ju hundarna till dom arbetsnarkomanerna dom är. "Det man inte vet mår man inte dåligt av". Vill säga att låt säga att man köper en bruksis med räserblod och denne får leva ett tämligen normalt liv som långpromenadskompis och "vakta gården" hund . Den hunden lär inte löpa lika stor risk att löpa amok som hunden vars ägare drar med den på allt möjligt och där det händer saker hela tiden. Ena dagen uppletande, andra sök, tredje och fjärde spår och så lydnadspass på detta. Hög aktivitetsnivå mao. Får den hunden som är van vid att vara igång mest hela tiden plötsligt inte göra ett dyft-inte undra på att den blir uttråkad, tossig och allmänt jobbig.

Jag kan jämföra med mig själv (fast jag alltid försöker undvika att jämföra människor med hundar). Jag är en väldigt aktiv person som gärna har många bollar i luften för att trivas och må bra. Givetvis hänger mina hundar med i det virrvarret av diverse saker som ska göras. Dom dagarna jag inte har något att göra-alls, blir jag knäpp på. Istället för att plocka fram en god bok och bara njuta går jag och plockar/städar och försöker dra med sambon på ditten och datten. Nu hinner jag göra det och det när jag är ledig! Ungefär.
Det tar ett tag för mig att byta aktivitetsnivå. När jag varit ledig ett längre tag och är mer van vid att dagarna inte kommer vara fullspäckade..då börjar jag kunna slappna av mer och kan "ha tråkigt".

Ännu ett exempel. Ägaren till min syrras sköthästar hade en schäferhane som egentligen inte fick göra mycket mer än att följa med till stallet och skrota-han var nöjd där. När hästägarens pappa sedan började intressera sig för jogging tog han med schäfern. Tillslut var hunden i så hög kondition och van vid såväl fysisk som psykisk hög aktivitetsnivå att han knappt kunde vara still på stallplan. Han tog det med ro, men han var hela tiden på "G". "Vad ska hända nu?" ungefär. Förklarar härmed ännu en gång att jag inte anser att var man ska köpa sig en brukshund för att den var fin och "kan vara kul att ha med på kvällsrundan". Men jag ser en överdrift i tråden som jag inte kan identifiera mina erfarenheter med.
 
Senast ändrad:
Sv: Äntligen egen jycke!

Jag är helt säker på att det är ägaren som gjort hunden till arbetsnarkoman. Är säkert en hund som gillat att jobba från början. Men arbetsnarkoman så den bara vill jobba jobba jobba, det är den då inte född till.

Men tänk, det tror jag att dom är. Inte så att den klöser sig ur bilen för att få jobba, men så att den vill det mer än något annat och aldrig säger nej till det.
 
Sv: Äntligen egen jycke!

Min fråga var egentligen till dig. Blandade ihop ni två som hade vit schäfer valp. Så jag ställer samma fråga. :D

Vad heter pappan till din valp? :)

Om det är som jag tror så har har hennes valp ju samma pappa som min, men har inte fått något svar på det... (TS verkar helt försvunnit ur tråden?)
 
Sv: Äntligen egen jycke!

Visst inser jag det. Dock är det inte heller då några sällskapsraser det handlar om utan prestationsavlade arbetshundar. Hur aktiv en sällskapshund än är så når den inte upp till de arbetande raserna.

Oavsett hur du vrider och vänder på det så står jag fast vid att en hund av bruksras ska vara mer aktiv och krävande än en sällskapsras för annars pallar den inte jobbet. Den hund som helst glider genom tillvaron har varken vilja, lust eller ork att arbeta timmar i sträck, vilket en bra brukshund ska klara. Det här är alltså hundar som ska kunna gå till tjänst och då måste de fixa arbetet också.

Det är ju bara att kolla på BC och jaktraser. De hundar som orkar valla och driva vilt i timmar, de är inte nöjda med aktivering på sällskpashundsnivå. De exemplar som är det duger oftast inte till arbete.
 
Senast ändrad:
Sv: Äntligen egen jycke!

Vi kan inte installera något i hunden som inte finns, bara utveckal det befintliga så en arbetsnarkoman har och kommer alltid ha en medfödd energi och arbetsvilja. Vi kan ju sedan alltid dämpa den, men aldrig ta bort den. Det finns ju otaliga exempel på vad understimulerade hundar av arbetande ras hittar på för tokigheter för att göra av med denna medfödda energi. Om arbetsnarkomanin enbart är förvärvad skulle detta inte ske.
 
Sv: Äntligen egen jycke!

jag håller också med dig. det handlar till stor del om nerver och temprament. en högtempererad hund med lite halvdana nerver kommer nästan garanterat riva hela huset om den inte får jobba på en vecka, medan en hund med mer balanserat temprament och bättre nerver "bara" blir rastlös. jag anser inte att ett lugnare temprament nödvändigtvis ger en sämre brukshund eller sämre arbetslust, men folk vill väl ha det där snärtiga som gärna kommer med en het hund? själv hoppas jag på ett mellanting, jag vill ha en hund som är snabb i huvudet och som glatt och villigt jobbar en hel dag, men som också kan ta att vara utan träning ett par dagar utan att gå i taket.

och givetvis, lägger man aktivitetsnivån väldigt högt och vänjer hunden vid det, ja då kommer den också lättare att reagera när den blir utan aktivitet.

slutsatsen borde vara att vet man vad man letar efter, då går det att få tag på dugliga schäfrar som trivs rätt bra med att var aktiva sällskapshundar, alltså ganska mycket motion, något spår i veckan och lydnadsträning ett par dagar. vet man inte hur man hittar en sådan hund kan man råka få en hund som gör ens liv till en plåga när den inte får utlopp för sin energi. min labbe var en sådan. fick han inte den träning han krävde, utan "bara" mycket motion, då gick han inte att ha i möblerade hem. han hängde i kopplet och var allmänt störig. på äldre dar har han sansat sig lite och blir lite mer normalt rastlös efter ett par dagars vila. men kompisens fina jaktlabbe av rena FT-linjer, han trivs bra med sitt nya liv som sällskapshund. jag är övertygad om att han med glädje skulle jaga en hel dag, men han måste inte för att vara lycklig.
 
Sv: Äntligen egen jycke!

jag håller också med dig. det handlar till stor del om nerver och temprament. en högtempererad hund med lite halvdana nerver kommer nästan garanterat riva hela huset om den inte får jobba på en vecka, medan en hund med mer balanserat temprament och bättre nerver "bara" blir rastlös. jag anser inte att ett lugnare temprament nödvändigtvis ger en sämre brukshund eller sämre arbetslust, men folk vill väl ha det där snärtiga som gärna kommer med en het hund? själv hoppas jag på ett mellanting, jag vill ha en hund som är snabb i huvudet och som glatt och villigt jobbar en hel dag, men som också kan ta att vara utan träning ett par dagar utan att gå i taket.

och givetvis, lägger man aktivitetsnivån väldigt högt och vänjer hunden vid det, ja då kommer den också lättare att reagera när den blir utan aktivitet.

slutsatsen borde vara att vet man vad man letar efter, då går det att få tag på dugliga schäfrar som trivs rätt bra med att var aktiva sällskapshundar, alltså ganska mycket motion, något spår i veckan och lydnadsträning ett par dagar. vet man inte hur man hittar en sådan hund kan man råka få en hund som gör ens liv till en plåga när den inte får utlopp för sin energi. min labbe var en sådan. fick han inte den träning han krävde, utan "bara" mycket motion, då gick han inte att ha i möblerade hem. han hängde i kopplet och var allmänt störig. på äldre dar har han sansat sig lite och blir lite mer normalt rastlös efter ett par dagars vila. men kompisens fina jaktlabbe av rena FT-linjer, han trivs bra med sitt nya liv som sällskapshund. jag är övertygad om att han med glädje skulle jaga en hel dag, men han måste inte för att vara lycklig.

Bra sammanfattning på dravlet jag försökte framföra :D .
Jag tror sitnämnda är nyckelordet. En hund kan vara lycklig, sedan kan den vara lyckligare och även lyckligast. En hund av nämnt exempel kan gott vara lycklig av att inte göra diverse uppgifter tre dagar i veckan . Sedan kanske den hade varit lyckligare
av att göra uppgifterna varannan dag, men lyckligast om den fick arbeta varje dag. Hunden som är lycklig vet dock inte hur den ska bli lyckligast. Och är nöjd med sitt liv som det är.
 
Sv: Äntligen egen jycke!

Vi kan inte installera något i hunden som inte finns, bara utveckal det befintliga så en arbetsnarkoman har och kommer alltid ha en medfödd energi och arbetsvilja. Vi kan ju sedan alltid dämpa den, men aldrig ta bort den. Det finns ju otaliga exempel på vad understimulerade hundar av arbetande ras hittar på för tokigheter för att göra av med denna medfödda energi. Om arbetsnarkomanin enbart är förvärvad skulle detta inte ske.

Fast då har du inte hängt med i det jag säger, eller valt att plocka bort några bitar.

Än en gång, ingen har sagt att en brukshund ska leva ett identiskt liv med en sällskapshundens (typ ett malteserliv). Ingen har varken sagt eller menat att en brukshund inte har en genuin vilja att utföra ett visst arbete. Men, att en hund föds till arbetsnarkoman (vilket är ett ganska tungt ord) ser jag inte på en sund individ. Födas till arbetare kan jag däremot vara helt med på, när det övergår till narkoman tror jag biten med aktivitetsnivån kommer in.
Min hund kommer att bli lite av en arbetsnarkoman när hennes mentala såväl som fysiska kondition är som bäst-När hon är i toppform med andra ord. I dagsläget är hon en klassisk arbetare som sin matte. Hon behöver göra sin arbetsuppgift för dagen för att vara helt nöjd, men det bekymrar henne inte nämnvärt att få vara psykiskt ledig (inga koncentrationskrävande uppgifter). Det kan räcka med en ordentlig fysisk trötthet. Sen lär hon klaga mer den dagen hon är i sk toppform och matte blir sjuk så att husse får ta promenaderna tills matte blir frisk. Men ett monster? Nä det betackar jag mig :D
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Förlåt för ännu en hundrastråd🙈 En kompis till mig letar lämplig hundras och har frågat mig vad jag tror. Och även om jag tycker jag har...
2 3 4
Svar
73
· Visningar
5 645
Senast: Tiger tok
·
Övr. Hund Gå gärna in på Hundstallets instagram och läs - en vit blandrashund, korsning schäfer och någon polarras stals i natt vid ett inbrott...
Svar
18
· Visningar
1 592
Senast: Grazing
·
Hundhälsa Min tik opererades igår kl 15 för akut livmoderinflammarion. Den var tydligen nära att brista. Hon fick komma hem kl 20 igår. Igår...
2
Svar
37
· Visningar
4 263
Senast: Ratax
·
Övr. Hund Hej Min Corgi gick bort för ca 3år sedan och saknar en hund i mitt liv Bor på landet med barn 5,9,11 varannan vecka och några katter som...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
3 861
Senast: Maniac123
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp