Angående senaste tidens attacker på småhundar

[linnsan]

Såg du några akitor, apropå osäkra spetsar?
Jag vet att min enas bror var där, han kröp fram på utställningsgolvet senast jag såg honom. Även en annan tik med ännu värre rädslor har jag för mig skulle vara där. Hon var livrädd och kunde knappt visas på Stora Stockholm men inte sjutton brydde sig domaren om det.

Nej.. Om det visades några akitor så missade jag dom helt tyvärr.

Och fyfan för hundarna

 

[Tetri]

Nej.. Om det visades några akitor så missade jag dom helt tyvärr.

Och fyfan för hundarna

Det var säkert vid en annan tid eller nåt då.
Ja det är riktigt förjävligt, uppfödaren till min hund är i alla fall seriös och öppen och försöker se till att så många som möjligt går BPH, mamman och hennes bror hade fint resultat så troligtvis kom väl rädslorna från pappan. Tack och lov blev tikarna i kullen ok.
Den livrädda tiken från annan uppfödare ska få sin andra kull till hösten.

 

[linnsan]

Det var säkert vid en annan tid eller nåt då.
Ja det är riktigt förjävligt, uppfödaren till min hund är i alla fall seriös och öppen och försöker se till att så många som möjligt går BPH, mamman och hennes bror hade fint resultat så troligtvis kom väl rädslorna från pappan. Tack och lov blev tikarna i kullen ok.
Den livrädda tiken från annan uppfödare ska få sin andra kull till hösten.

Fattar inte hur man tänker ärligt talat..

 

[Dentaku]

Den livrädda tiken från annan uppfödare ska få sin andra kull till hösten.

Äh, det gör väl inget, akita är ju en så harmlös ras när den har rädslor att dras med...

 

[Tetri]

Äh, det gör väl inget, akita är ju en så harmlös ras när den har rädslor att dras med...

Precis, fråga bara min hane! Undvik ögonkontakt, bara.

 

[vallhund]

Nej jag fattar inte. Något slags minimum krav måste det ju finnas.

KL
Var btw en karelare och två (av två) eurasiers som inte kunde tas i idag på utställningen. Eurasier vet jag sen innan har problem med osäkerhet. Men visste inte att karelare hade det? Kanske inte är vanligt? Den var allmänt väldigt rädd för allt.

Rapporteringsgrad A borde användas flitigare, dessutom är det väl tvingande för domare o funktionärer på alla tillställningar som har BK/SKK som arrangörer?

 

[Lenis]

Ett alternativ kan ju också vara att ägaren till den lösa hunden skaffar sig ett koppel och lite vett i skallen.

Du kan ju tyvärr inte styra vad andra gör. Och det strikta ansvaret har du oavsett. Det behöver ju inte gälla enbart hundar, även obetänksamma människor (och ffa barn) kan komma rusande. Då är det ens skyldighet att ha sådan kontroll på sin egen hund att den inte biter. Det är inte direkt svårtolkat i lagen.

 

[Malinois]

Du kan ju tyvärr inte styra vad andra gör. Och det strikta ansvaret har du oavsett. Det behöver ju inte gälla enbart hundar, även obetänksamma människor (och ffa barn) kan komma rusande. Då är det ens skyldighet att ha sådan kontroll på sin egen hund att den inte biter. Det är inte direkt svårtolkat i lagen.

Jag har aldrig sagt att jag inte tar ansvar? Jag kommer dock aldrig acceptera att vissa hundägare låter sina hundar springa hur som helst till mig och min hund. Jag kommer fortsätta tjata om vikten av att använda sig av koppel och att respektera andra människor/hundar. Och jag kommer naturligtvis fortsätta ha koll på mina egna djur.

 

[linnsan]

Rapporteringsgrad A borde användas flitigare, dessutom är det väl tvingande för domare o funktionärer på alla tillställningar som har BK/SKK som arrangörer?

Borde väl vara det? Denna var ju inoff så kanske därför det inte var så noga.. Får man väl hoppas..

Det skylldes på känsliga perioder (unghundar) och att en jakthund inte är van vid miljön. Inga ursäkter alls. En hund ska inte behöva träna på miljö och hantering för att inte skygga undan.

 

[Aquila]

Det är så fruktansvärt sorgligt att sådant här händer

Fall 3 i startinlägget skedde precis där jag bor och jag är riktigt orolig när jag är ute nu. Min hund är förvisso en rottweiler/amstaff-blandning i 30-kilos klassen så han har ju bättre fysiska förutsättningar att kunna försvara sig men han är så otroligt snäll och tolerant så jag är inte helt säker på om han ens skulle förstå att han behöver försvara sig.

Jag vet inte hur många gånger jag varit med om små och mellanstora hundar som springer fram till min och jag förstår inte hur folk vågar De flesta verkar totalt obrydda, kommer fram med ett leende och plockar upp sin hund och kommenterar "vilken snäll hund du har". Ja, det är ju en j*vla tur för alla inblandade brukar jag tänka, men jag är så mesig och blir så paff så jag får bara fram att "jo han är ju det...". En gång så fick jag iaf ett "oj ursäkta, men den verkar ju snäll iallafall".

Jag minns så väl en händelse precis i början innan jag visste hur pass snäll han var (omplacering som jag har haft i lite mer än 2 år nu) då vi möter en gubbe med en lös jack russel och en väsande mops i koppel. JRTn springer skällandes mot oss, jag ropar "få bort hunden!" och drar min hund intill mig. "Den är snäll" får jag till svar. "Jag vet inte om min är det!!!" skriker jag med hysterisk röst, men vid detta laget har hunden redan hunnit fram till oss och min gjorde ju ingenting så svaret blir "men det gick ju bra"... Och när gubben väl kommer fram till oss så gör han ingenting för att ta rätt på JRTn som far runt benen på min, nej istället tar han sig friheten att släppa fram den väsande mopsen till min hund med motiveringen att "hon ger sig om hon bara fått hälsa en gång"... Jag var rätt chockad av händelsen så jag kunde inte ens med att säga ifrån till gubben, jag var bara så oerhört lättad att det gick bra. Jag skulle bli traumatiserad för livet om min hund skadade eller t.o.m. dödade en annan hund även om det inte var hans eller mitt fel. Jag vill heller inte själv behöva skada en hund genom en spark eller liknande och jag är orolig att jag skulle tveka för länge i ett sådant läge, men det är väl bara att försöka stålsätta sig för att undvika att något ännu värre händer.

Tyvärr är det mer vanligt än ovanligt att de mindre hundar vi möter beter sig illa och i 99 fall av 100 gör ägaren ingenting förutom att släpa med hunden, ofta halar de inte ens in hunden utan det blir jag som får gå en omväg. Behöver jag förresten ens säga att mopsen i ovan nämnda händelse fortfarande hänger i kopplet och väser när vi möter dem? Jag har hittills inte råkat ut för någon lös eller okontrollerbar stor hund, men jag fasar för den dagen... Jag får tacka för alla tips i denna tråden om hur man bäst hanterar situationen om det skulle hända.

Jag skulle aldrig våga ha en liten hund, vilken hemsk rädsla att leva med. Otroligt tråkigt att det ska vara så

 

[Dentaku]

Rapporteringsgrad A borde användas flitigare, dessutom är det väl tvingande för domare o funktionärer på alla tillställningar som har BK/SKK som arrangörer?

Jag har sett tre hundar som tävlat nyligen som blivit rapporterade med "Oacceptabelt beteende". Två av dem har fått tävlings- och utställningsförbud i Avelsdata, den tredje inte. Jag har ingen aning om varför just den hunden får en chans till, den flög på en annan hund på platsliggningen.

 

[Mia_R]

Det är så fruktansvärt sorgligt att sådant här händer

Fall 3 i startinlägget skedde precis där jag bor och jag är riktigt orolig när jag är ute nu. Min hund är förvisso en rottweiler/amstaff-blandning i 30-kilos klassen så han har ju bättre fysiska förutsättningar att kunna försvara sig men han är så otroligt snäll och tolerant så jag är inte helt säker på om han ens skulle förstå att han behöver försvara sig.

Jag vet inte hur många gånger jag varit med om små och mellanstora hundar som springer fram till min och jag förstår inte hur folk vågar De flesta verkar totalt obrydda, kommer fram med ett leende och plockar upp sin hund och kommenterar "vilken snäll hund du har". Ja, det är ju en j*vla tur för alla inblandade brukar jag tänka, men jag är så mesig och blir så paff så jag får bara fram att "jo han är ju det...". En gång så fick jag iaf ett "oj ursäkta, men den verkar ju snäll iallafall".

Jag minns så väl en händelse precis i början innan jag visste hur pass snäll han var (omplacering som jag har haft i lite mer än 2 år nu) då vi möter en gubbe med en lös jack russel och en väsande mops i koppel. JRTn springer skällandes mot oss, jag ropar "få bort hunden!" och drar min hund intill mig. "Den är snäll" får jag till svar. "Jag vet inte om min är det!!!" skriker jag med hysterisk röst, men vid detta laget har hunden redan hunnit fram till oss och min gjorde ju ingenting så svaret blir "men det gick ju bra"... Och när gubben väl kommer fram till oss så gör han ingenting för att ta rätt på JRTn som far runt benen på min, nej istället tar han sig friheten att släppa fram den väsande mopsen till min hund med motiveringen att "hon ger sig om hon bara fått hälsa en gång"... Jag var rätt chockad av händelsen så jag kunde inte ens med att säga ifrån till gubben, jag var bara så oerhört lättad att det gick bra. Jag skulle bli traumatiserad för livet om min hund skadade eller t.o.m. dödade en annan hund även om det inte var hans eller mitt fel. Jag vill heller inte själv behöva skada en hund genom en spark eller liknande och jag är orolig att jag skulle tveka för länge i ett sådant läge, men det är väl bara att försöka stålsätta sig för att undvika att något ännu värre händer.

Tyvärr är det mer vanligt än ovanligt att de mindre hundar vi möter beter sig illa och i 99 fall av 100 gör ägaren ingenting förutom att släpa med hunden, ofta halar de inte ens in hunden utan det blir jag som får gå en omväg. Behöver jag förresten ens säga att mopsen i ovan nämnda händelse fortfarande hänger i kopplet och väser när vi möter dem? Jag har hittills inte råkat ut för någon lös eller okontrollerbar stor hund, men jag fasar för den dagen... Jag får tacka för alla tips i denna tråden om hur man bäst hanterar situationen om det skulle hända.

Jag skulle aldrig våga ha en liten hund, vilken hemsk rädsla att leva med. Otroligt tråkigt att det ska vara så

Att ropa att hunden har noskvalster som smittar brukar kunna vara effektivt när man vill att folk ska ta rätt på sina hundar, rävskabb kan också fungera.

 

[Aquila]

Jäklar, jag skulle tydligen inte ha skrivit som jag skrev. Bara för det så nyss när vi gick på en skogsslinga och kom runt en krök så går en kvinna en bit framför oss med en rottweiler och en golden, båda lösa. Rottweilern går bakom kvinnan och när den ser oss stannar den och ställer sig och råstirrar på min hund. Kvinnan går vidare. Jag som har stannat ropar "jag kommer med en hund här!". Ingen reaktion. "Ursäkta!" ropar jag ännu högre men kvinnan bara fortsätter gå och är nu nästan 100 meter framför rottweilern som fortfarande står och stirrar på min hund och ser ut att vara redo att attackera när som helst. Först när jag skriker HALLÅÅÅÅ!!!!!!!!!! 3 gånger för mina lungors fulla kraft vänder sig kvinnan om och ropar på hunden, som inte kommer, den släpper inte blicken från min hund en sekund, så hon får gå tillbaka och hämta den. HUR kan man ha så dålig koll på sina lösa hundar?! Snacka om hjärtat i halsgropen... Det är långt ifrån glesbefolkat här kan jag tillägga.

Vad tusan gör man i en sådan situation egentligen? Jag vågade inte röra mig eller släppa blicken från rottweilern men det kanske är bättre att bara vända om och gå åt andra hållet? Eller ska man till och med försöka gå emot hunden och mota bort den med kroppsspråk och röst? Det låter ju livsfarligt men jag har faktiskt ingen aning. Tänk om inte ägaren varit inom synhåll alls...

@Mia_R Smart, det ska jag prova nästa gång, tack!

 

[giovanna]

Jäklar, jag skulle tydligen inte ha skrivit som jag skrev. Bara för det så nyss när vi gick på en skogsslinga och kom runt en krök så går en kvinna en bit framför oss med en rottweiler och en golden, båda lösa. Rottweilern går bakom kvinnan och när den ser oss stannar den och ställer sig och råstirrar på min hund. Kvinnan går vidare. Jag som har stannat ropar "jag kommer med en hund här!". Ingen reaktion. "Ursäkta!" ropar jag ännu högre men kvinnan bara fortsätter gå och är nu nästan 100 meter framför rottweilern som fortfarande står och stirrar på min hund och ser ut att vara redo att attackera när som helst. Först när jag skriker HALLÅÅÅÅ!!!!!!!!!! 3 gånger för mina lungors fulla kraft vänder sig kvinnan om och ropar på hunden, som inte kommer, den släpper inte blicken från min hund en sekund, så hon får gå tillbaka och hämta den. HUR kan man ha så dålig koll på sina lösa hundar?! Snacka om hjärtat i halsgropen... Det är långt ifrån glesbefolkat här kan jag tillägga.

Vad tusan gör man i en sådan situation egentligen? Jag vågade inte röra mig eller släppa blicken från rottweilern men det kanske är bättre att bara vända om och gå åt andra hållet? Eller ska man till och med försöka gå emot hunden och mota bort den med kroppsspråk och röst? Det låter ju livsfarligt men jag har faktiskt ingen aning. Tänk om inte ägaren varit inom synhåll alls...

@Mia_R Smart, det ska jag prova nästa gång, tack!

Fy så nonchalant! Vissa personer fattar tydligen inte att man ska ha järnkoll på hunden (och omgivningen)om man har den lös och framförallt en inkallning som fungerar

 

[Aquila]

Fy så nonchalant! Vissa personer fattar tydligen inte att man ska ha järnkoll på hunden (och omgivningen)om man har den lös och framförallt en inkallning som fungerar

Jamen verkligen Riktigt obehagligt. Och det verkar tyvärr otroligt vanligt att folk inte förstår detta. Hu, det är ju knappt man vågar gå ut längre...

 

[hastflicka]

Jäklar, jag skulle tydligen inte ha skrivit som jag skrev. Bara för det så nyss när vi gick på en skogsslinga och kom runt en krök så går en kvinna en bit framför oss med en rottweiler och en golden, båda lösa. Rottweilern går bakom kvinnan och när den ser oss stannar den och ställer sig och råstirrar på min hund. Kvinnan går vidare. Jag som har stannat ropar "jag kommer med en hund här!". Ingen reaktion. "Ursäkta!" ropar jag ännu högre men kvinnan bara fortsätter gå och är nu nästan 100 meter framför rottweilern som fortfarande står och stirrar på min hund och ser ut att vara redo att attackera när som helst. Först när jag skriker HALLÅÅÅÅ!!!!!!!!!! 3 gånger för mina lungors fulla kraft vänder sig kvinnan om och ropar på hunden, som inte kommer, den släpper inte blicken från min hund en sekund, så hon får gå tillbaka och hämta den. HUR kan man ha så dålig koll på sina lösa hundar?! Snacka om hjärtat i halsgropen... Det är långt ifrån glesbefolkat här kan jag tillägga.

Vad tusan gör man i en sådan situation egentligen? Jag vågade inte röra mig eller släppa blicken från rottweilern men det kanske är bättre att bara vända om och gå åt andra hållet? Eller ska man till och med försöka gå emot hunden och mota bort den med kroppsspråk och röst? Det låter ju livsfarligt men jag har faktiskt ingen aning. Tänk om inte ägaren varit inom synhåll alls...

@Mia_R Smart, det ska jag prova nästa gång, tack!

Jag lagger mina ner i sadana situationer. Aven nar folk kommer med kopplade hundar som ar "stokiga" lagger jag dem ner ... samtidigt som jag antingen ber den andra hundagaren halla reda pa sin hund eller svarar pa utropet, "Den ar snall", med ett tydligt, "Det ar inte min!".
Det ser da inte ut som om mina kan tankas anfalla nar de ligger och de "oroar sig" mindre nar de sjalva ligger ocksa. An sa lange har livet blivt mycket enklare sedan jag borjade lagga dem ner. Andra hundar tappar intresset ... och jag har battre koll pa exact vad som hander.

 

[Aquila]

@hastflicka Tack för det tipset, det har jag inte alls tänkt på men det låter ju logiskt att det kan fungera lite "avväpnande". Det ska jag definitivt testa Jag gör ofta när möjligheten finns och vi möter en stökig eller uppenbart rädd hund så att jag ber min sitta vid mig och ser till att han tittar på mig och inte den andra hunden och det fungerar ganska bra, men det kanske är ännu bättre att lägga honom ner. Det förutsätter ju dock att det finns plats att gå åt sidan, jag vågar inte göra det om det är så trångt att det finns risk att den andra hunden kan komma åt honom när han ligger eller sitter.

 

[Sezziyanen]

Jäklar, jag skulle tydligen inte ha skrivit som jag skrev. Bara för det så nyss när vi gick på en skogsslinga och kom runt en krök så går en kvinna en bit framför oss med en rottweiler och en golden, båda lösa. Rottweilern går bakom kvinnan och när den ser oss stannar den och ställer sig och råstirrar på min hund. Kvinnan går vidare. Jag som har stannat ropar "jag kommer med en hund här!". Ingen reaktion. "Ursäkta!" ropar jag ännu högre men kvinnan bara fortsätter gå och är nu nästan 100 meter framför rottweilern som fortfarande står och stirrar på min hund och ser ut att vara redo att attackera när som helst. Först när jag skriker HALLÅÅÅÅ!!!!!!!!!! 3 gånger för mina lungors fulla kraft vänder sig kvinnan om och ropar på hunden, som inte kommer, den släpper inte blicken från min hund en sekund, så hon får gå tillbaka och hämta den. HUR kan man ha så dålig koll på sina lösa hundar?! Snacka om hjärtat i halsgropen... Det är långt ifrån glesbefolkat här kan jag tillägga.

Vad tusan gör man i en sådan situation egentligen? Jag vågade inte röra mig eller släppa blicken från rottweilern men det kanske är bättre att bara vända om och gå åt andra hållet? Eller ska man till och med försöka gå emot hunden och mota bort den med kroppsspråk och röst? Det låter ju livsfarligt men jag har faktiskt ingen aning. Tänk om inte ägaren varit inom synhåll alls...

@Mia_R Smart, det ska jag prova nästa gång, tack!

Jag hade vänt och gått en annan väg. Även om det är surt att man ska behöva göra så, så tänker jag nog säkerhet i första hand i en sån situation bland idioter..

Ser det som likadant som när jag kör motorcykel (eller ja, bil med för den delen, fast i något mindre utsträckning) och träffar på en bildåre som "leker" på vägen. Tex när jag träffar på folk som vill rejsa på landsväg, eller som kör upp i arslet på en i 90 km/h.. eller som de gångerna när man ska köra om en bil som istället för att låta en göra det kör över i vänsterkörfält (mötande) och "blockerar" så det inte går (och gör så fram och tillbaka framför en. Då fortsätter jag inte "leken" och försöker finta mig förbi, utan saktar ner och låter dem köra iväg, tar en annan väg om det går eller tar några minuters paus så jag inte måste vara i närheten av idioten.

Ja, och på samma vis då vill jag inte chansa att det går att lösa problemsituationer runt människoidioter som inte kan kontrollera sina hundar. Det är värt den extra tiden det tar.

 

[Red_Chili]

Fast är det inte med hundpromenader som med bilkörning - det bästa är att utgå från att alla man möter är idioter? Och anpassa sin körstil/hundhantering därefter.

Jo.. Jag ser tex alltid till att ta en "omväg" runt mötande hundar, vid vägar byter jag sida av vägen och i skogen går jag ut i en båge runt de mötande. Det gör jag även om jag går med hund som är oberörd vid hundmöten och möter hundar som ser lugna ut. Inte heller lyssnar jag på musik under promenader och är mina hundar lösa så pratar jag inte heller i telefon med någon. Tack vare det har jag kunnat avvärja många situationer där det nog hade kunnat gå illa om jag varit ouppmärksam.

 

[Aquila]

@Sezziyanen Du tänker klokt. Finns fullt med idioter på vägarna och det är ju ingen risk värd att gambla med.

Det är ju just säkerheten jag tänker på. Jag har inga som helst problem med att ta en annan väg, jag går ofta en omväg för att undvika stökiga hundar, det jag är orolig över när de är lösa är om det finns hundar som kanske tycker det är en bra idé att fara efter om man går iväg. Bara i denna tråden finns ju massa exempel på hundar som tydligen gillar att flyga på andra hundar bakifrån. Jag är väldigt långt ifrån proffs på hundar, den jag har nu är min första hund. Honom har jag ju lärt mig läsa bra men andras är jag inte alls säker på.