Varning för jobbigt inlägg.
Tänkte berätta exakt vad som hände och som jag kommer ihåg det från i lördags.
Det är bra för min bearbetning
Anmäler mig till 2 tävlingar kl 18. Bestämmer mig för att strunta i tömkörningen och löslongera istället eftersom ridhuset är tomt så hon kan få busa lite. Går till ridhuset vid 19 och pratar med en av mina bästa kompisar i telefon. Säger att nu ska jag släppa Divan så jag ska fokusera på henne så lägger på. Släpper och hon busar lite men är ändå sansad som hon alltid är när man har henne lös. Inte som mina gamla hästar som man fick kolla på genom fingrarna och med hjärtat i halsgropen.
Börjar jobba med övergångar i trav/galopp på kommando och det går fint och hon är lydig och avslappnad. Tänkte på hur fin hon såg ut i galoppen faktiskt och att ryggen gungade så fint fast hon var fri.
Byter varv efter typ 5 min och gör samma i andra varvet typ 5 min och sen ska vi byta igen och här kommer jag inte exakt ihåg men tror hon står still och liksom bara vänder och då hör jag som ett pistolskott och hästen hoppade på 3 ben.
Fattar direkt att det är kört och håller på och fallet ihop och bara skrika rakt ut men så ser jag framför mig hur Joline hoppade minst 50 m med brutet ben och inser att jag måste flytta Divan NU medans hon har adrenalin. Som tur är är hon typ vid dörren så springer dit och tar henne och sliter upp dörren och skriker HJÄLP! Fortsätter skrika medan jag får henne att hoppa 25 m till närmsta stall där jag också sliter upp dörren och bara skriker.
Som tur är så finns det 3 personer i stallet som kommer springande och hjälper mig få in henne en bit i stallgången medan jag ömse om gråter och ringer veterinärer och messar min syrra att de måste komma på en gång för Divan är skadad och det är kört.
Till slut får vi tag på distriktaren:
-Hej jag heter Jenny och jag står här med min häst som jag tror har brutit kotan.
- Okej, du vet prognosen på det
Det är alltså det första veterinären säger till mig. Bryter ihop och skriker: -jag vet men ni måste ju komma och hjälpa henne.
Ramlar ihop på golvet och en av mina stallkompisar får fortsätta prata med veterinären. Divan bukandas kraftigt nu och är väldigt smärtpåverkad, det har gått 20 min sen det hände.
Som tur är så är veterinären bara 20 min bort och precis innan hon kommer så kommer mamma, syrran, mammas bästa kompis och hennes dotter.
När veterinären kommer in så ger hon lite smärtstillande och undersöker och konstaterar att jag sannolikt hade rätt i min tro att kotan är bruten men hon behöver ge henne mer smärtlindring för att kunna undersöka bättre. Om hon får mer smärtlindring så kommer vi inte kunna köra henne till Ultuna. Frågar om det ens är någon idé och hon säger sannolikt inte. Säger åt henne att ge henne mer. Skickar ut syrran med veterinären till hennes bil för att lämna mina uppgifter. Går själv i väg ett tag för att fulgråta riktigt ordentligt.
Kommer tillbaks och då ska hon undersöka henne igen.
Vet: - Ja man hör ju hur det krasar här så det finns inget att göra. Vi måste ta bort henne men vi måste ju ta henne ute eftersom ingen kommer kunna komma och hämta henne ikväll.
Jag: - Va vad säger du? Ska hon ligga död på stallplan hela natten? Kan du inte ringa och fråga om de kan komma ikväll?
Vet: - nä men ni kan få numret. Jag kan ta henne med spruta eller med bult men jag känner mig inte så bekväm med bult och då måste vi avbloda henne här.
Ehhhhh okej då tar vi nog spruta då.
Stallkompis ringer medans veterinären är och hämtar kanylen. Stallkompis berättar att de kommer om 1,5 tim och hämtar kroppen. Berättar för mamma och syrran och de andra vad som hänt när veterinären kommer in igen.
Vet: - Va? Hörde du när benet gick av? Hur lät det? det har jag bara hört en annan som hört förut
Alla kolla på vet som om hon är DUM i huvudet. Tror hon att jag vill diskutera exakt hur det LÄT när min häst bröt benet?
Sätter kanyl och säger att vi ska ta ut henne och går ut själv.
Alla är ju lite chockade och tänker inte så klart så vi diskuterar hur vi ska få henne att vända och hoppa de få meterna som är till dörren. Divan är inte så villig att röra sig såklart pga brutet framben och 4 brodd på stallgolv.
Veterinären kommer in igen:
Vet:- Alltså hon har 3 helt friska ben så det är bara att tvinga henne. Hon kan röra sig.
Divan använder de krafter hon har och vänder och hoppar sakta sakta framåt. Kommer ut genom dörrarna men det är en ganska brant backe direkt utanför så hon håller ju på att ramla eftersom hon bara kan ta emot sig med ett framben så jag skriker att jag vägrar flytta henne mer och hon får ta bort henne där vi är.
Vet: - men hon kan ju inte ligga precis utanför stalldörren hela natten tills imorgon när de ska ta ut hästar.
Stallkompis mamma: - Men de kommer IKVÄLL så du behöver inte bry dig om det.
Går iväg när de ger sprutan för vill inte se när hon faller ihop ifall fler ben skulle brytas, vilket kan hända, och går tillbaks så fort veterinären har åkt. Pussar hennes fortfarande varma mule och säger hej då.....
Vi sätter oss i fikarummet och väntar på att de ska komma och hämta kroppen och då berättar min syster att veterinären sagt när de var ute och skrev papper innan att det var andra hästen hon tagit bort i helgen och man verkligen märkte att jag tyckte om min häst....... ja jag vet inte men det är väl ganska normalt att man älskar sin häst? Lovar att hon var någon jävla kattveterinär egentligen. Oproffsigare och mer empatilösa människa får man nog leta efter.
Efter ganska exakt 1,5 tim kommer ängeln Peter. Så lugn och trevlig och frågar vad som hänt och att han beklagar men att jag inte behöver oroa mig alls och att de kommer ta hand om henne nu och att jag kan åka hem så då gjorde jag det och här sitter jag en dryg vecka senare och undrar fortfarande vad fan det var som hände.....
Mår inte så himla bra mentalt såklart men får bita ihop helt enkelt men hela livet är ju förändrat. Hoppas jag hittar något snart att sysselsätta mig med för såhär kan jag inte ha det.
Ja men det var väl det...... kommer dock aldrig lämna denna tråd så mig blir ni inte av med.
Jag var bara tvungen att logga in och läsa ikapp lite.
Han klarar utan problem att hästen i hagen brevid går in. Tidigare var de ett jäkla pysslande att han aldrig kunde bli lämnad. 
