Vinterföräldrar 2016/2017 del 5

[clusia]

Ikväll hände något märkligt. Vi badade I i vasken efter middagen för hon blev så kladdig. Sen läste jag saga och hon fick välling hos pappan. Mös en stund och sen från ingenstans somnade hon i pappans knä, vid runt 19tiden. Jag kände typ "eh är hon sjuk?".

 

[supersonic]

Ikväll hände något märkligt. Vi badade I i vasken efter middagen för hon blev så kladdig. Sen läste jag saga och hon fick välling hos pappan. Mös en stund och sen från ingenstans somnade hon i pappans knä, vid runt 19tiden. Jag kände typ "eh är hon sjuk?".

Men så mysigt

 

[clusia]

Men så mysigt

Haha ja jättemysigt. Hoppas det händer fler gånger.

 

[malumbub]

Ikväll hände något märkligt. Vi badade I i vasken efter middagen för hon blev så kladdig. Sen läste jag saga och hon fick välling hos pappan. Mös en stund och sen från ingenstans somnade hon i pappans knä, vid runt 19tiden. Jag kände typ "eh är hon sjuk?".

Myyys!
Håller tummarna för att det blir mer rutin än undantag.

 

[vinkelina]

Lilleman sov två timmars dagssömn idag
Får gärna bli en vana. Normala är 30 min. Fick visserligen inget gjort men såååå skönt att sitta i soffan och läsa

 

[malumbub]

Snor och slem var det här. Så där så att Knoddrik har svårt att sova. Dessutom drar extra mycket från alla fönster ikväll/inatt och jag får kämpa hårt med ångest och tankar.
Maken är borta över helgen, katterna äter inte upp sin mat och tigger om nu heeela tiden, jag vill bara sova.

Det var väldigt bra att vi hängde hos svärmor i 5-6 timmar för lördagslunch och vila (även jag sov!).

 

[hera_]

Hej!
Ville bara hoppa in o säga att allt är toppen med oss
"Lilla" Iris är nu 8 mån och väger 9.5 kg, vet inte längden då dem inte mätte denna gång.
Iris är otroligt förtjust i alla djur o älskar att rida, hon kryper inte än men det kommer när det kommer.
Ammar hellre än äter annan mat men märker att hon gillar vår mat väldigt mkt mer än färdiga puréer etc.
Vi har världens underbaraste tjej och tänk om vi vetat detta innan att det var så jäkla KUL med barn heart

 

[clusia]

Vägde mig precis. Väger 3 kg mindre än innan jag blev gravid. 5 kg mindre än vad jag kanske borde väga. Känns sådär alltså. Måste bli bättre på att äta.

 

[et_flickan]

Vägde mig precis. Väger 3 kg mindre än innan jag blev gravid. 5 kg mindre än vad jag kanske borde väga. Känns sådär alltså. Måste bli bättre på att äta.

Här är det tvärtom. Väger 10 kg för mycket. Popcorn är min svaghet och att jag aldrig känner mig mätt så jag överäter hela tiden. Älskar mat lite för mycket

 

[hera_]

Jag fick tillbaka min mens när Iris var 5 månader o har haft mens 3 ggr sen dess, ganska regelbundet.
Nu är den ganska sen ca 1v, jag undrar om det är vanligt när man ammar att det kanske hoppar över nån månad??
Någon som kanske vet nåt?
(Inte gravid)

 

[clusia]

Här är det tvärtom. Väger 10 kg för mycket. Popcorn är min svaghet och att jag aldrig känner mig mätt så jag överäter hela tiden. Älskar mat lite för mycket

Kanske får smaska i mig popcorn lite oftare då. Lever på typ röstat bröd och varma koppen.

 

[malumbub]

Jag fick tillbaka min mens när Iris var 5 månader o har haft mens 3 ggr sen dess, ganska regelbundet.
Nu är den ganska sen ca 1v, jag undrar om det är vanligt när man ammar att det kanske hoppar över nån månad??
Någon som kanske vet nåt?
(Inte gravid)

Känns ju inte helt orimligt.

 

[malumbub]

Jag har inte fått min mens än. Njuter på ett plan, för min mens var hemsk innan hormonbegandlingarna, men på ett annat plan är jag orolig över att behöva gå igenom samma halvår en gång till. Jag fick typ alla biverkningar som står på bipacksedeln för Provera. Och med Pergotime gick kroppen ännu mer bananas. Och vem ska hjälpa mig den här gången, nu när den privata gynekologen slutat? Ska jag behöva stånga mig blodig, igen, bara för att slippa blöda som en gris i en vecka och samla mina ägg i band i äggstockarna?

Jag vill liksom bara få ordning på hormonerna. Skiter i om orsaken är PCOS eller sköldkörtelfel. Jag vill bara må bra.

Men för tillfället njuter jag av mitt mensfria liv. Det har lite inslag av pms och hugg i äggstocksområdet, men inget jag inte klarar av att ignorera. Jag har en p-stav redo att sätta in när jag vill, men jag vill först se om kroppen kommer igång av sig själv med mens och ägglossning. (För övrigt ping @Tora, även om du kanske inte är intresserad när jag inte ska försöka släppa och befrukta ägg.)

 

[Tora]

Jag har inte fått min mens än. Njuter på ett plan, för min mens var hemsk innan hormonbegandlingarna, men på ett annat plan är jag orolig över att behöva gå igenom samma halvår en gång till. Jag fick typ alla biverkningar som står på bipacksedeln för Provera. Och med Pergotime gick kroppen ännu mer bananas. Och vem ska hjälpa mig den här gången, nu när den privata gynekologen slutat? Ska jag behöva stånga mig blodig, igen, bara för att slippa blöda som en gris i en vecka och samla mina ägg i band i äggstockarna?

Jag vill liksom bara få ordning på hormonerna. Skiter i om orsaken är PCOS eller sköldkörtelfel. Jag vill bara må bra.

Men för tillfället njuter jag av mitt mensfria liv. Det har lite inslag av pms och hugg i äggstocksområdet, men inget jag inte klarar av att ignorera. Jag har en p-stav redo att sätta in när jag vill, men jag vill först se om kroppen kommer igång av sig själv med mens och ägglossning. (För övrigt ping @Tora, även om du kanske inte är intresserad när jag inte ska försöka släppa och befrukta ägg.)

Ha ha ha! Kvinnokroppen är alltid intressant. Den är så komplex och komplicerad på ett helt annat plan än den manliga

 

[malumbub]

Vägde mig precis. Väger 3 kg mindre än innan jag blev gravid. 5 kg mindre än vad jag kanske borde väga. Känns sådär alltså. Måste bli bättre på att äta.

Senast jag försökte väga mig dog vågen.
(Ska byta batterier nån dag.)

Jag har motsatt problem. Eftersom jag inte kan gå, stå, ta kliv åt sidan, sitta eller typ röra mig alls så väger jag mycket mer än jag vill. Dessutom fortfarande bottenlöst hungrig (ammar ju fortfarande), vilket inte hjälper till.

Så tråkigt. För det började ju så bra. (Gick upp först sista månaden av graviditeten och allt det försvann efter förlossningen.) Hade hoppats på att få hjälp av amningen att gå ner mer.

 

[malumbub]

Ha ha ha! Kvinnokroppen är alltid intressant. Den är så komplex och komplicerad på ett helt annat plan än den manliga

På onsdag ska jag träffa läkare. Bl a ska jag fråga om det kan vara hormoner som bidrar till mina fogsmärtor. Och jag kommer be om koll av sköldkörteln, igen.

 

[clusia]

Senast jag försökte väga mig dog vågen.
(Ska byta batterier nån dag.)

Jag har motsatt problem. Eftersom jag inte kan gå, stå, ta kliv åt sidan, sitta eller typ röra mig alls så väger jag mycket mer än jag vill. Dessutom fortfarande bottenlöst hungrig (ammar ju fortfarande), vilket inte hjälper till.

Så tråkigt. För det började ju så bra. (Gick upp först sista månaden av graviditeten och allt det försvann efter förlossningen.) Hade hoppats på att få hjälp av amningen att gå ner mer.

Åh vad segt och tråkigt. Så himla olika det kan vara. Amningen gjorde verkligen att jag rasade i vikt och ammar ju en del fortfarande. Sen går jag en dryg mil nästan varje dag också vilket ju gör sitt också såklart. Och dålig på att äta, blir inte hungrig direkt. Dålig kombination, vi skulle bytt lite egenskaper.

 

[Positron]

På onsdag ska jag träffa läkare. Bl a ska jag fråga om det kan vara hormoner som bidrar till mina fogsmärtor. Och jag kommer be om koll av sköldkörteln, igen.

Ammar du?
Jag gick på yoga som en barnmorska höll i (började någon månad efter förlossning) och hon var väldigt noga med att så länge man ammade så fick man inte gå till ytterlägena i övningarna för då hade man hormoner kvar som gjorde en mjukare/luckrade upp. Ingen aning om det stämmer dock.

Jag hade för övrigt kvar problem med foglossning efter mer än ett år efter förlossning. Efter drygt ett år vet jag inte vad som gav vad eftersom jag är gravid igen. Sjukgymnasten tyckte att jag kunde räkna med att känna av det fram till två år efter förlossning och om det då kvarstod skulle jag återkomma. (Vet inte om tidsaspekten enbart berodde på att jag är överrörlig eller om det gällde "alla")
Annars fick jag några övningar som skulle stärka musklerna kring mina problemområden.
Skit är det och jag lider med dig!

 

[vinkelina]

Senast jag försökte väga mig dog vågen.
(Ska byta batterier nån dag.)

Jag har motsatt problem. Eftersom jag inte kan gå, stå, ta kliv åt sidan, sitta eller typ röra mig alls så väger jag mycket mer än jag vill. Dessutom fortfarande bottenlöst hungrig (ammar ju fortfarande), vilket inte hjälper till.

Så tråkigt. För det började ju så bra. (Gick upp först sista månaden av graviditeten och allt det försvann efter förlossningen.) Hade hoppats på att få hjälp av amningen att gå ner mer.

Hoppades också på att de skulle försvinna lite med amningen. Nope. Eller vid efterkontrollen hade jag gått ner alla gravidkg. De var dock bara 10 st så 6 försvann väl under förlossningen

 

[malumbub]

Ammar du?
Jag gick på yoga som en barnmorska höll i (började någon månad efter förlossning) och hon var väldigt noga med att så länge man ammade så fick man inte gå till ytterlägena i övningarna för då hade man hormoner kvar som gjorde en mjukare/luckrade upp. Ingen aning om det stämmer dock.

Jag hade för övrigt kvar problem med foglossning efter mer än ett år efter förlossning. Efter drygt ett år vet jag inte vad som gav vad eftersom jag är gravid igen. Sjukgymnasten tyckte att jag kunde räkna med att känna av det fram till två år efter förlossning och om det då kvarstod skulle jag återkomma. (Vet inte om tidsaspekten enbart berodde på att jag är överrörlig eller om det gällde "alla")
Annars fick jag några övningar som skulle stärka musklerna kring mina problemområden.
Skit är det och jag lider med dig!

Japp, ammar fortfarande, även om det bara är några få gånger per dygn numera.
Jag har övningar från sjukgymnasten och jag går inte till ytterlägena. Jag har bälte, men den hjälper bara höfterna. Kunde tidigare rida som avlastning, men får numera ont i svanskotan av ridningen. Ska testa att byta sadel, men tror inte det hjälper.
Kunde tidigare gå 1-2 km och bara få lite ont. Nu gråter jag innan jag ens kommit till 1 km. Får ont bara av att stå. Eller gå. Eller sitta fel. Eller ta på mig byxorna. Har fått svårare att hålla tätt.

Att känna av fogarna vid ökad belastning, överansträngning eller så, det räknar jag med att göra i några år framåt. Men det vore trevligt att kunna ta ett kliv åt sidan och stänga dörren utan att det ilar i hela bäckenbotten och hugger i nån fog.

Jag började känna av fogarna i vecka 12. Det kommer inte bli fler barn förrän jag slutat ha smärtorna och gått ner 30 kg.