Vinterföräldrar 2016/2017 del 5

[supersonic]

Idag passade vi på att hälsa på en kompis till mig som fick barn för snart sex veckor sen. Lämnade dottern på fsk och körde direkt. Sååå mysigt med en så liten och jädrar vad stor lilleman kändes i jämförelse Han är ju "bara" knappt 8 månader äldre. Så sjukt att se det så där, hur mycket han faktiskt vuxit sen han var lika liten. Och nyfiken i en strut var han på det lilla livet

 

[et_flickan]

Tänk att E är 10 månader idag. Jösses vad tiden går.

Vi firade det med en tripp till ett köpcentrum, köpte en leksak och åt god mat. Väl hemma skulle jag klippa upp leksakens förpackning. Saxen slinter iväg rakt in i min tumme. Blodet rinner, får panik, ränner omkring och försöker stoppa blödningen, väcker sambon som sover efter nattskiftet i ren panik. Blöder ner golvet i hans rum. Får till slut tillbaka lugnet, tar en handduk och trycker på såret. Det slutar blöda direkt. Kunde ha svimmat 10 gånger under de där 5 minuter av ren panik. Dessutom satt stackars E och grät men henne hörde jag inte förens paniken lagt sig. Usch vad obehagligt det var att blöda så mycket.

 

[Positron]

Japp, ammar fortfarande, även om det bara är några få gånger per dygn numera.
Jag har övningar från sjukgymnasten och jag går inte till ytterlägena. Jag har bälte, men den hjälper bara höfterna. Kunde tidigare rida som avlastning, men får numera ont i svanskotan av ridningen. Ska testa att byta sadel, men tror inte det hjälper.
Kunde tidigare gå 1-2 km och bara få lite ont. Nu gråter jag innan jag ens kommit till 1 km. Får ont bara av att stå. Eller gå. Eller sitta fel. Eller ta på mig byxorna. Har fått svårare att hålla tätt.

Att känna av fogarna vid ökad belastning, överansträngning eller så, det räknar jag med att göra i några år framåt. Men det vore trevligt att kunna ta ett kliv åt sidan och stänga dörren utan att det ilar i hela bäckenbotten och hugger i nån fog.

Jag började känna av fogarna i vecka 12. Det kommer inte bli fler barn förrän jag slutat ha smärtorna och gått ner 30 kg.

Usch vad tufft för dig!
Riktigt så illa var inte mina fogar som ogravid men just stegen åt sidan känner jag så väl igen. Det går knappt att beskriva den skärande känslan för någon som inte känt den

Jag tog beslutet om tätt mellan graviditeterna för att inte behöva känna att kroppen börjat bli ok efter några års smärta och sen veta vad man ska gå igenom det en gång till. Men det är tufft! Efter att bebis är ute så blir det till att investera mycket tid för att få en så smärtfri kropp som möjligt så tidigt dom möjligt.

Jag hoppas att du kan hitta något som gör det bättre för dig.
Om du inte hittat dit ännu finns det mycket bra att läsa om du söker på Bakingbabies

 

[supersonic]

Tänk att E är 10 månader idag. Jösses vad tiden går.

Vi firade det med en tripp till ett köpcentrum, köpte en leksak och åt god mat. Väl hemma skulle jag klippa upp leksakens förpackning. Saxen slinter iväg rakt in i min tumme. Blodet rinner, får panik, ränner omkring och försöker stoppa blödningen, väcker sambon som sover efter nattskiftet i ren panik. Blöder ner golvet i hans rum. Får till slut tillbaka lugnet, tar en handduk och trycker på såret. Det slutar blöda direkt. Kunde ha svimmat 10 gånger under de där 5 minuter av ren panik. Dessutom satt stackars E och grät men henne hörde jag inte förens paniken lagt sig. Usch vad obehagligt det var att blöda så mycket.

Åh fy
Jag har också blött så mycket ur en tumme. Det är knappt man fattar att det kan blöda så mycket ur ett finger

Men trippen till centrat lät ju mysigt!

 

[malumbub]

Usch vad tufft för dig!
Riktigt så illa var inte mina fogar som ogravid men just stegen åt sidan känner jag så väl igen. Det går knappt att beskriva den skärande känslan för någon som inte känt den

Jag tog beslutet om tätt mellan graviditeterna för att inte behöva känna att kroppen börjat bli ok efter några års smärta och sen veta vad man ska gå igenom det en gång till. Men det är tufft! Efter att bebis är ute så blir det till att investera mycket tid för att få en så smärtfri kropp som möjligt så tidigt dom möjligt.

Jag hoppas att du kan hitta något som gör det bättre för dig.
Om du inte hittat dit ännu finns det mycket bra att läsa om du söker på Bakingbabies

Tack för tipset. Ska kika på det.
Jag hade gärna blivit gravid igen, men jag tror ärligt talat att min kropp inte pallar det. Och jag orkar inte mentalt bli tjatad på ännu en graviditet om att jag är så tjock. Speciellt inte eftersom jag är högst medveten om att jag inte mår bra av det. Det är tröttsamt när alla skyller allt på övervikten - jag och mina känslor är inte relevant då.

 

[malumbub]

Tänk att E är 10 månader idag. Jösses vad tiden går.

Vi firade det med en tripp till ett köpcentrum, köpte en leksak och åt god mat. Väl hemma skulle jag klippa upp leksakens förpackning. Saxen slinter iväg rakt in i min tumme. Blodet rinner, får panik, ränner omkring och försöker stoppa blödningen, väcker sambon som sover efter nattskiftet i ren panik. Blöder ner golvet i hans rum. Får till slut tillbaka lugnet, tar en handduk och trycker på såret. Det slutar blöda direkt. Kunde ha svimmat 10 gånger under de där 5 minuter av ren panik. Dessutom satt stackars E och grät men henne hörde jag inte förens paniken lagt sig. Usch vad obehagligt det var att blöda så mycket.

Paniken! Blä. Bra att du kunde släppa chocken och reda ut det.

 

[supersonic]

Tror det är fler tänder på g nu. På kvällarna vaknar han stup i kvarten bara för att lugna sig när man lyfter upp honom och somnar nästan igen. Igår fick han Alvedon när jag gick och la mig vid 23 men det tog ändå nästan en timme innan han somnade, i vår säng. När han sover hos oss sover jag jättedåligt men det är bättre än avbruten sömn flera gånger i timmen jämfört med om han sover i sin egen säng. När han sover middag sen ska jag nog också göra det, får passa på när dottern är på fsk.

Tog ett gravtest igår. Det var negativt tack och lov. Har i ett par veckors tid fått alla gravidsymptom jag brukar få i början på en graviditet och har avfärdat det med att det varit spiralen. Sen har det blivit värre och för nån dag sen kände jag illamående så igår körde sambon inom apoteket och handlade ett test. Och iom det var negativt så blir det ett samtal till bm idag, nu åker den ut.

 

[vinkelina]

när man blir tvärilsk för att man inte får mitt äpple, trots att han ätit en halv banan 5 min innan

 

[malumbub]

Läkartid idag p g a mina fogar. Hon sa i princip åt mig att stanna hemma januari ut, använda föräldraledigheten till att läka, göra övningarna från sjukgymnasten men ta det lugnt och att återkomma i februari om jag fortfarande har besvär.
Hon funderade på om jag kan ha några fler efterdyningar från graviditeten/förlossningen som orsakar mitt mående (men bytte ämne efter att ha sagt så, så nu känner jag mig mest bara förvirrad).
Lämnade 3 eller 4 rör blod. Jag minns faktiskt inte exakt vilket det var. Sköldkörtel, diabetes, blodstatus och annat vad-det-nu-var. Jag ska ringa om en vecka om hon inte hunnit ringa mig då.
Hon höll med om att det kan mycket väl vara hormoner som håller min kropp mjuk. Berömde mig för att jag inte gett upp amningen i början, när det var så jobbigt, och att jag fortfarande orkar amma än idag. Indikerade att det inte är dåligt för Knoddrik om jag slutar nu, speciellt med tanke på att min kropp typ lagt ner själv - mina besvär kan minska eller försvinna om jag slutar amma.
Tryckte på om att jag ska vara tydlig mot chefen att jag inte kan arbeta med (tunga) lyft eller tunga förflyttningar eller moment med mycket vridningar och sidosteg - sånt som gör ont, helt enkelt. (Vilket i praktiken betyder att jag inte kan jobba alls utan att bli omplacerad på nytt.)
Hon berömde mig för övrigt för att jag liggammar. Vettigt, enligt henne.


Så efter lab åkte jag och Knoddrik till chefen och lämnade in föräldraledighet för jan-feb (så att jag inte behöver stressa under inskolningen) och meddelade att jag blir hemma helt i 4 månader till.

Vill hitta nåt annat jobb jag kan göra utan att köra rullstol, lyfta, bära, vrida eller på annat sätt få ont. Jag skulle behöva känna mig till lite mer nytta.
(Behövde skriva av mig lite för att rensa huvet. Helt slut.)

 

[malumbub]

Tror det är fler tänder på g nu. På kvällarna vaknar han stup i kvarten bara för att lugna sig när man lyfter upp honom och somnar nästan igen. Igår fick han Alvedon när jag gick och la mig vid 23 men det tog ändå nästan en timme innan han somnade, i vår säng. När han sover hos oss sover jag jättedåligt men det är bättre än avbruten sömn flera gånger i timmen jämfört med om han sover i sin egen säng. När han sover middag sen ska jag nog också göra det, får passa på när dottern är på fsk.

Tog ett gravtest igår. Det var negativt tack och lov. Har i ett par veckors tid fått alla gravidsymptom jag brukar få i början på en graviditet och har avfärdat det med att det varit spiralen. Sen har det blivit värre och för nån dag sen kände jag illamående så igår körde sambon inom apoteket och handlade ett test. Och iom det var negativt så blir det ett samtal till bm idag, nu åker den ut.

Hoppas ni kan börja sova bättre snart!

 

[supersonic]

Läkartid idag p g a mina fogar. Hon sa i princip åt mig att stanna hemma januari ut, använda föräldraledigheten till att läka, göra övningarna från sjukgymnasten men ta det lugnt och att återkomma i februari om jag fortfarande har besvär.
Hon funderade på om jag kan ha några fler efterdyningar från graviditeten/förlossningen som orsakar mitt mående (men bytte ämne efter att ha sagt så, så nu känner jag mig mest bara förvirrad).
Lämnade 3 eller 4 rör blod. Jag minns faktiskt inte exakt vilket det var. Sköldkörtel, diabetes, blodstatus och annat vad-det-nu-var. Jag ska ringa om en vecka om hon inte hunnit ringa mig då.
Hon höll med om att det kan mycket väl vara hormoner som håller min kropp mjuk. Berömde mig för att jag inte gett upp amningen i början, när det var så jobbigt, och att jag fortfarande orkar amma än idag. Indikerade att det inte är dåligt för Knoddrik om jag slutar nu, speciellt med tanke på att min kropp typ lagt ner själv - mina besvär kan minska eller försvinna om jag slutar amma.
Tryckte på om att jag ska vara tydlig mot chefen att jag inte kan arbeta med (tunga) lyft eller tunga förflyttningar eller moment med mycket vridningar och sidosteg - sånt som gör ont, helt enkelt. (Vilket i praktiken betyder att jag inte kan jobba alls utan att bli omplacerad på nytt.)
Hon berömde mig för övrigt för att jag liggammar. Vettigt, enligt henne.


Så efter lab åkte jag och Knoddrik till chefen och lämnade in föräldraledighet för jan-feb (så att jag inte behöver stressa under inskolningen) och meddelade att jag blir hemma helt i 4 månader till.

Vill hitta nåt annat jobb jag kan göra utan att köra rullstol, lyfta, bära, vrida eller på annat sätt få ont. Jag skulle behöva känna mig till lite mer nytta.
(Behövde skriva av mig lite för att rensa huvet. Helt slut.)

Det låter som om du iaf fick träffat en läkare som tar tag i dina problem hoppas du hittar nåt annat jobb!

 

[cute_beast]

Läkartid idag p g a mina fogar. Hon sa i princip åt mig att stanna hemma januari ut, använda föräldraledigheten till att läka, göra övningarna från sjukgymnasten men ta det lugnt och att återkomma i februari om jag fortfarande har besvär.
Hon funderade på om jag kan ha några fler efterdyningar från graviditeten/förlossningen som orsakar mitt mående (men bytte ämne efter att ha sagt så, så nu känner jag mig mest bara förvirrad).
Lämnade 3 eller 4 rör blod. Jag minns faktiskt inte exakt vilket det var. Sköldkörtel, diabetes, blodstatus och annat vad-det-nu-var. Jag ska ringa om en vecka om hon inte hunnit ringa mig då.
Hon höll med om att det kan mycket väl vara hormoner som håller min kropp mjuk. Berömde mig för att jag inte gett upp amningen i början, när det var så jobbigt, och att jag fortfarande orkar amma än idag. Indikerade att det inte är dåligt för Knoddrik om jag slutar nu, speciellt med tanke på att min kropp typ lagt ner själv - mina besvär kan minska eller försvinna om jag slutar amma.
Tryckte på om att jag ska vara tydlig mot chefen att jag inte kan arbeta med (tunga) lyft eller tunga förflyttningar eller moment med mycket vridningar och sidosteg - sånt som gör ont, helt enkelt. (Vilket i praktiken betyder att jag inte kan jobba alls utan att bli omplacerad på nytt.)
Hon berömde mig för övrigt för att jag liggammar. Vettigt, enligt henne.


Så efter lab åkte jag och Knoddrik till chefen och lämnade in föräldraledighet för jan-feb (så att jag inte behöver stressa under inskolningen) och meddelade att jag blir hemma helt i 4 månader till.

Vill hitta nåt annat jobb jag kan göra utan att köra rullstol, lyfta, bära, vrida eller på annat sätt få ont. Jag skulle behöva känna mig till lite mer nytta.
(Behövde skriva av mig lite för att rensa huvet. Helt slut.)

Förstår om du är uttömd efter ett sånt besök, men ni verkar ha fått till en ordentlig plan vilket ju är bra.

 

[malumbub]

Förstår om du är uttömd efter ett sånt besök, men ni verkar ha fått till en ordentlig plan vilket ju är bra.

Ja.
Grät nästan på vägen hem. Antar att det var mycket spänningar som släppte, men även känslan att inte ha blivit anklagad för att vara fånig och dum och att hon tänkte till lite.

 

[malumbub]

Knoddrik trött, jättehostig och redo för sängen. Trodde jag. Gav en Alvedon, gjorde i ordning flaska, bäddade ner oss. Hon åt upp halva flaskan, somnade nästan hela och bestämde sig sen för att riva sovrummet...
Jag har inte riktigt tålamod för detta idag. Hon bryter ihop för att foten fastnat inne i pyjamasen eller för att jag stoppar henne från att krypa över sängkanten, dra katten i svansen, klättra på spjälsängen eller annat.

Nu tömde hon flaskan och somnade. Förhoppningsvis sover hon en halvtimme. Det skulle vi båda behöva.

 

[supersonic]

Knoddrik trött, jättehostig och redo för sängen. Trodde jag. Gav en Alvedon, gjorde i ordning flaska, bäddade ner oss. Hon åt upp halva flaskan, somnade nästan hela och bestämde sig sen för att riva sovrummet...
Jag har inte riktigt tålamod för detta idag. Hon bryter ihop för att foten fastnat inne i pyjamasen eller för att jag stoppar henne från att krypa över sängkanten, dra katten i svansen, klättra på spjälsängen eller annat.

Nu tömde hon flaskan och somnade. Förhoppningsvis sover hon en halvtimme. Det skulle vi båda behöva.

Intensiv period nu de vill så mycket och kan så lite = enorm frustration.

 

[malumbub]

Intensiv period nu de vill så mycket och kan så lite = enorm frustration.

Ja. Dessutom jätteslemmig.
Hon står på alla fyra och gungar innan hon ens öppnat ögonen på morgonen... Och igår kväll skrattade hon i sömnen innan hon kastade sig runt och skulle börja klättra, fortfarande med stängda ögon...

Sover än, men nu verkar snoret börja väcka henne. Kanske.

 

[supersonic]

Ja. Dessutom jätteslemmig.
Hon står på alla fyra och gungar innan hon ens öppnat ögonen på morgonen... Och igår kväll skrattade hon i sömnen innan hon kastade sig runt och skulle börja klättra, fortfarande med stängda ögon...

Sover än, men nu verkar snoret börja väcka henne. Kanske.

Lilleman skrattade i sömnen igår, så gulligt
Det är ganska slemmigt här också och storasyster är täppt...

 

[malumbub]

En timme!!!

Just nu smakar hon på en av mina klädpåsar. Nej, jag menar klättrar på utsidan sv spjälsängen. Eller alltså, äter på ett papper. Nä, klappar på spegeln i hallen.

Måste sticka.

 

[et_flickan]

Jag börjar så längta efter ett barn till mitt i väntan på remiss till en traumaenhet och fler tider hos denna underbara psykolog. Det är inte logiskt och samtidigt som jag så himla gärna vill ha ett till barn är jag skräckslagen över att det ska bli ännu ett fiasko med depression och tankar en människa aldrig ska behöva tänka.

Min sambo blir ett stort nej. Han vill inte alls ha ett till förens om 4-5 år kanske. Tur jag är ung och tur jag har en logisk tänkande sambo för egentligen är jag nog inte så sugen på ett barn till. Jag vill nog bara ha revansch och få må bra denna gång. Tror jag.

 

[cute_beast]

Ja.
Grät nästan på vägen hem. Antar att det var mycket spänningar som släppte, men även känslan att inte ha blivit anklagad för att vara fånig och dum och att hon tänkte till lite.