Vinterföräldrar 2014/2015

Status
Stängd för vidare inlägg.
De två första sov alltid hos mig. Nya fröken däremot har jag spjälsäng intill min säng och så är sidan borttagen. Hon har alltså egen madrass men ligger ändå nära. Hon sover förvånadsvärt bra där, det går även att lägga ner henne halvsovandes så slappnar hon av och somnar.
Tyvärr går det inte att ta bort ena sidan på vår spjälsäng, annars skulle jag också testa det där! Verkar supersmart och det verkar ju liksom vara själva lyftmomentet när man lägger henne i spjälsängen som ungen vaknar av, att flytta henne lite åt sidan bara medan hon sover funkar oftast bra.
 
Men ååååh, jag har tappat bort ett viktigt ord.

Jag ska till VC och ta lite prover i dag, både kolla B12 och några andra rutinprover inför nästa besök hos BM. Hon har beställt vilka, utom ett som hon inte kunde beställa utan som jag skulle säga till om. Och jag har glömt vad det var...

Något långt, lite krångligt, kanske på engelska?

Har ni någon aning?
 
Men ååååh, jag har tappat bort ett viktigt ord.

Jag ska till VC och ta lite prover i dag, både kolla B12 och några andra rutinprover inför nästa besök hos BM. Hon har beställt vilka, utom ett som hon inte kunde beställa utan som jag skulle säga till om. Och jag har glömt vad det var...

Något långt, lite krångligt, kanske på engelska?

Har ni någon aning?
Ring bm och fråga, det lär stå i journalen ;)
 
För att spinna vidare på det här med sova och säng förresten, hur ska ni som har barn sedan innan göra? Sover era barn i egen säng? Vår dotter sover fortfarande hos oss och vi har för tillfället gett upp med att försöka få henne att sova i sin egen säng :cool: så nu funderar vi på att bygga ut vår säng med en till 90-säng så att vi kan få plats allihop med en liten nyfödd också. Någon annan som gjort en liknande lösning? :p
Vi har en 90 säng och en 120 säng. Egentligen skulle vi vilja ha två st 140 sängar.

När vi är som flest i sängen så är det två dalmatiner, en tvååring, en fyraåring, en sexåring, en bebis och två vuxna. Blir liiiiite trångt men mysigt :D

Bebisen sover för det mesta på mig även om hon har en egen säng men den används mest från 20:00-24:00. Allt annat sovs nära, nära mamma (gärna med tutten i munnen samtidigt).

Ingen av mina barn har gillat napp. Fattar inte varför. Måste vara något fel på dom O_o
 
Men ååååh, jag har tappat bort ett viktigt ord.

Jag ska till VC och ta lite prover i dag, både kolla B12 och några andra rutinprover inför nästa besök hos BM. Hon har beställt vilka, utom ett som hon inte kunde beställa utan som jag skulle säga till om. Och jag har glömt vad det var...

Något långt, lite krångligt, kanske på engelska?

Har ni någon aning?

Facit: immuniceringsprov.
Jag har negativ blodgrupp, det gör tydligen gravidtillvaron lite extra spännande... :cautious:
 
Facit: immuniceringsprov.
Jag har negativ blodgrupp, det gör tydligen gravidtillvaron lite extra spännande... :cautious:

Det har jag också, 0-, men BM sa inget om det annat än att det vore bra om mitt järnvärde ville stabilisera sig sen efter graviditeten eftersom alla kan ta emot 0- genom transfusion. :)
 
För att spinna vidare på det här med sova och säng förresten, hur ska ni som har barn sedan innan göra? Sover era barn i egen säng? Vår dotter sover fortfarande hos oss och vi har för tillfället gett upp med att försöka få henne att sova i sin egen säng :cool: så nu funderar vi på att bygga ut vår säng med en till 90-säng så att vi kan få plats allihop med en liten nyfödd också. Någon annan som gjort en liknande lösning? :p

Vår dotter (2,5 år) har sovit i egen säng rätt länge men brukade alltid komma till oss på natten tills för ett par månader sen då vi satte stopp. Hon fick helt enkelt lära sig att somna om i sin säng när hon vaknar på natten istället för att komma till oss. Hon var lite ledsen i ett par nätter men förstod vad vi mena när vi sa att hon sover mycket bättre i sin säng istället för att trängas med mamma och pappa. Nu sover vi alla tre såå mycket bättre och hon sover hela nätter i sin säng. Får väl se hur det blir när bäbis kommer. Hon kanske vill komma och mysa hon också då men då tar vi det problemet då isåfall. Just nu är hon jätteduktig och kommer till oss på morgonen under helgerna och myser innan vi går upp istället :) Jag räknar med att bäbis kommer vilja ligga hos mig. Ammar jag även den här gången så kommer jag vilja ha den hos mig också just för att det är himla bekvämt att amma nattetid då man kan sova samtidigt ;) Men vi kommer nog ha spjälsängen med ena sidan borta ståendes på min sida ifall den hellre sover själv.
 
Det har jag också, 0-, men BM sa inget om det annat än att det vore bra om mitt järnvärde ville stabilisera sig sen efter graviditeten eftersom alla kan ta emot 0- genom transfusion. :)
Nu kommer jag inte ihåg helt, men det är något likt att mammans immunförsvar kan reagera mot barnet om det är så att barnet är positivt. Dock, det gäller barn barn två eller senare.

Dvs, gravid med första barnet är inga problem (vill jag minnas det som), men visar det sig att barnet är positivt när det föds, så får mamman en spruta för att immunförsvaret inte skall skall skapa antikroppar mot det positiva.
Skulle man inte få den sprutan, och nästa barn också är positivt, så kan kroppen stöta bort fostret, både tidigt och sent i graviditeten (mao, ett missfall).

Är barnet negativit så behövs ingen spruta :)

(hade jag kommit ihåg vad detta heter hade jag googlat och fått upp en vettig länk.... :p)
 
Jag är(har?) Rh-, kommer att få ta ett extra blodprov i v 35 bara för att se så att kroppen inte bildar antikroppar mot bebisen. Och efter förlossningen så kommer fler prover tas och jag får ev en spruta.
Jag hade ingen aning om att Rh- var ovanligt, tydligen bara 15% av befolkningen som har det?
 
Här är dagens bula, förresten.

dagens-bula-630x630.jpg


Är vansinnigt nöjd över att jag efter mycket sökande fann preggotights i färg (och mönster!) och som inte kostade mer än ett par märkesjeans. Heja postorder!
 
December
8/12 - miiiiiiia, 26 år, första barnet
13/12 - Sofie.S, 21 år, första barnet
18/12 - @Donnatello, 29 år, andra barnet (2011)
31/12 - @Miks, 33år, andra barnet(2009)
Januari
2/1 - @SaraXX , andra barnet (2011)
2/1 - @proxygirl555 , andra barnet (2011)
5/1 - lillajag, två första barnen, tvillingar
9/1 - Sorbe, 26 år, första barnet, pojke
26/1- Pinnsky, 26 år, första barnet pojke
25/1 - nagelbitarn,28 år, första barnet
29/1 - @Appleflower , andra barnet

Februari
6/2 - @westernsuzie, 30 år, andra barnet (2013)
8/2 - skiesabove, 27 år, första barnet
16/2 - Pudsey, 30 år, första barnet en tjej
19/2 - Blåbär, 28, första barnet
21/2 - @Thalia , 33 år, andra barnet

Ursäkta min skamlösa taggning här, men jag behöver lite hjälp med läxan som jag fick när jag var på mitt samtal.

Kan ni, som redan har fött barn en gång, berätta för mig hur förloppet var från det att ni kände att "Oj, nu är det nog dags" tills ni satte er i bilen för att åka in.

Jag vill/ska/bör inte veta något läskigt eller otäckt, men behöver veta förloppet i det stora hela.
Och jag har några frågor:
Hur känns det i början?
Hur startar det liksom?
Hur vet en att det är en för-/värk och inget annat konstigt?

Jag behöver som sagt en slags överblick: vad som händer, ungefär i vilken ordning det vanligtvis och hur det går att känna igen. Sen tror jag att det kan vara bra att veta ungefär hur lång tid det handlar om, från första kännet tills en sätter sig i bilen.
Och snälla, stoppa när ni har hamnat i bilen. Jag är inte riktigt redo för resten än. :o
 
December
8/12 - miiiiiiia, 26 år, första barnet
13/12 - Sofie.S, 21 år, första barnet
18/12 - @Donnatello, 29 år, andra barnet (2011)
31/12 - @Miks, 33år, andra barnet(2009)
Januari
2/1 - @SaraXX , andra barnet (2011)
2/1 - @proxygirl555 , andra barnet (2011)
5/1 - lillajag, två första barnen, tvillingar
9/1 - Sorbe, 26 år, första barnet, pojke
26/1- Pinnsky, 26 år, första barnet pojke
25/1 - nagelbitarn,28 år, första barnet
29/1 - @Appleflower , andra barnet

Februari
6/2 - @westernsuzie, 30 år, andra barnet (2013)
8/2 - skiesabove, 27 år, första barnet
16/2 - Pudsey, 30 år, första barnet en tjej
19/2 - Blåbär, 28, första barnet
21/2 - @Thalia , 33 år, andra barnet

Ursäkta min skamlösa taggning här, men jag behöver lite hjälp med läxan som jag fick när jag var på mitt samtal.

Kan ni, som redan har fött barn en gång, berätta för mig hur förloppet var från det att ni kände att "Oj, nu är det nog dags" tills ni satte er i bilen för att åka in.

Jag vill/ska/bör inte veta något läskigt eller otäckt, men behöver veta förloppet i det stora hela.
Och jag har några frågor:
Hur känns det i början?
Hur startar det liksom?
Hur vet en att det är en för-/värk och inget annat konstigt?

Jag behöver som sagt en slags överblick: vad som händer, ungefär i vilken ordning det vanligtvis och hur det går att känna igen. Sen tror jag att det kan vara bra att veta ungefär hur lång tid det handlar om, från första kännet tills en sätter sig i bilen.
Och snälla, stoppa när ni har hamnat i bilen. Jag är inte riktigt redo för resten än. :o


Jag kastar mig in: jag satt i soffan med sambon och fick sammandragningar, som blev kraftigare och kraftigare. Tillslut insåg jag att det nog var dags (hade gått över tiden två veckor) och satt och flåsade i soffan. Efter ca fyra timmar (kl 02) bad jag sambon ringa en taxi för då var sammandragningarna /värkarna så kraftiga. På med jacka och in i bilen där gullig chaufför körde oss till sös 5 minuter bort.
 
Jag kastar mig in: jag satt i soffan med sambon och fick sammandragningar, som blev kraftigare och kraftigare. Tillslut insåg jag att det nog var dags (hade gått över tiden två veckor) och satt och flåsade i soffan. Efter ca fyra timmar (kl 02) bad jag sambon ringa en taxi för då var sammandragningarna /värkarna så kraftiga. På med jacka och in i bilen där gullig chaufför körde oss till sös 5 minuter bort.

Är det tydligt att det är sammandragningar?
För mig är det väldigt diffust, BM sa att det kan kännas molande – typ som mensvärk i början?
 
Ja förstod nog inte skillnaden på sammandragninga och värkar förrän efter ett tag, värkarna gjorde inte nödvändigtvis ont, men var som en enorm kraft i kroppen. Ett tryck, kan man kanske säga.
 
Jag kan ju bara relatera till hur avelsstona har varit, och de trampar ju runt en hel del när det drar igång... :)

Tack för att du delar med dig, @Hyacinth
Mitt uppdrag är att hjälpa hjärnan att skapa nya (mer realistiska) visioner av hur det kan gå till.

Fram tills nu har det varit typ:
Smärta, mörker, snöstorm, blixthalka, tårar, omöjligt att få parkeringsplats, ångest, mer smärta, medvetslöshet, en apatisk version av mig själv och en ren och skär postapokalyptisk tillvaro. Skräckfilm liksom.

Och BM tyckte att det var dags att ändra lite på det.
Jag kan förstå varför.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Nu börjas det, tjatet om att åka och bada med kompisar. 🙈 Sonen är 11 år, fyller 12 i december. Varit/är sen i motoriken och väldigt...
2
Svar
36
· Visningar
2 964
Senast: Thaliaste
·
Relationer Eller rättare sagt, var och med vilka? Och hur planeras det? Samma varje år eller olika? Är alla nöjda med upplägget eller kan det...
6 7 8
Svar
144
· Visningar
7 135
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Jag är lite rådvill... dottern vill ju ha ett husdjur, och jag har tittat på massor av olika djur som kanske kunde funka men jag vet...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 163
Senast: Amha
·
Skola & Jobb Som rubriken lyder - hur är kulturen angående AW på er arbetsplats? Har ni det? "Måste" man gå med på det? Om ni har det - går alla...
7 8 9
Svar
174
· Visningar
6 840
Senast: BernT
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp