Vinterföräldrar 16/17 del 3

Hej på er alla!
Nu orkar jag skriva- o rapportera att det blev en son den 20/1- med kejsarsnitt. Han var 51 cm o vägde 4068 gr- så långt ifrån de 5 kilona de trodde han skulle väga - dessutom helt frisk:). En tiopoängare redan efter en minut:). Lycklig o glad mamma! Tyvärr råkade jag ut för en störtblödning när vi varit hemma i två dagar - tappade 2,5 liter blod innan ambulansen kom- o det på redan lågt blodvärde efter blodförlusten vid snittet. Fyra dygn på sjukhus ( varav ett i nära medvetslöst tillstånd), många påsar blod o dropp så fick jag komma hem igen till guldklimpen:). Nu mår vi båda bra:). Jag får inte vara själv o ska till sjukhuset o kollas med jämna mellanrum, men jag känner jag blir allt piggare. Klimpen är som jag beställde;0), snäll, ytterst lite skrik, sover bra- förutom mellan 22-00, då är det massa smågnäll. Får både ersättning o ammas eftersom allt kom ur fas när jag blev dålig. BVC fick nästan skrämselhicka när de insåg att gossen inte blivit vägd på över en vecka!!!!!, men de blev lugna när de väl fick se honom o insåg att han gått upp fint. Höll på att säga att familjen är väl van vid alla sorters babydjur o hur de ska skötas- men jag lät bli;0). Grattis till oss alla som fått o lycka till på er som är kvar!
Grattis till sonen! Men oj vilken grej du vart med om. Skönt att ni repat er :)
 
Hej på er alla!
Nu orkar jag skriva- o rapportera att det blev en son den 20/1- med kejsarsnitt. Han var 51 cm o vägde 4068 gr- så långt ifrån de 5 kilona de trodde han skulle väga - dessutom helt frisk:). En tiopoängare redan efter en minut:). Lycklig o glad mamma! Tyvärr råkade jag ut för en störtblödning när vi varit hemma i två dagar - tappade 2,5 liter blod innan ambulansen kom- o det på redan lågt blodvärde efter blodförlusten vid snittet. Fyra dygn på sjukhus ( varav ett i nära medvetslöst tillstånd), många påsar blod o dropp så fick jag komma hem igen till guldklimpen:). Nu mår vi båda bra:). Jag får inte vara själv o ska till sjukhuset o kollas med jämna mellanrum, men jag känner jag blir allt piggare. Klimpen är som jag beställde;0), snäll, ytterst lite skrik, sover bra- förutom mellan 22-00, då är det massa smågnäll. Får både ersättning o ammas eftersom allt kom ur fas när jag blev dålig. BVC fick nästan skrämselhicka när de insåg att gossen inte blivit vägd på över en vecka!!!!!, men de blev lugna när de väl fick se honom o insåg att han gått upp fint. Höll på att säga att familjen är väl van vid alla sorters babydjur o hur de ska skötas- men jag lät bli;0). Grattis till oss alla som fått o lycka till på er som är kvar!
Grattis till sonen, men oj så dramatiskt ni har haft det alldeles i början! :nailbiting: Hoppas allt fortsätter gå bra nu. :bump:
 
Väldigt bra natt med ett första sovpass på 4 (!) h :eek: sen några 2-timmare innan damen förklarade att hon minsann hade sovit klart och var färdig med att vara för sig själv vid 06.
Jag har då matat henne runt 05 och precis fått 30 min sömn så ögonen gick lite i kors när hon fick komma till vår säng för morgonmys. :heart

Känns som att det går lite för bra med nätterna nu, men imorgon är det fredag och då brukar hon ha vaknat på fel sida med råge hela dagen och natten så det är väl bra att vi hunnit tanka lite sömn innan det. Men frågan är, hur vet hon att det är fredag? :confused:

Fantastisk förmiddag med bebis som sov 45 min brevid mig och sen kunde ligga vaken brevid mig nästan 1,5 h med kortare avbrott för matning, rapar och tittande ut genom fönstret på snöflingorna. Fast hon inspekterade nog egentligen dörrkarmen. :D Så jag har faktiskt hunnit både plugga lite och vila axlarna. :up:

Sen blev det bara en 30 min promenad då hon vaknade efter 5 min så jag vågade inte gå alltför långt från lägenheten, men det gick ändå tungt i nysnön då vi gick cirklar runtom på området så mina ben blev nöjda. :)
 
Alltså jag är ju sjuk i huvudet. Jag har alltid, hela mitt liv, sagt att jag bara ska ha ett barn. Sambon har väl tyckt att det är lite tråkigt men om det är vad jag vill så fine. Nu har jag kommit på mig själv att flera gånger suttit och pratat om när det vore lämpligt att skaffa syskon, är det värt att sätta i en kopparspiral sen för tänk om vi inte vill vänta 5 år med att skaffa syskon osv. Jag har ju inte ens klämt ut min första än. O_oO_o
 
Alltså jag är ju sjuk i huvudet. Jag har alltid, hela mitt liv, sagt att jag bara ska ha ett barn. Sambon har väl tyckt att det är lite tråkigt men om det är vad jag vill så fine. Nu har jag kommit på mig själv att flera gånger suttit och pratat om när det vore lämpligt att skaffa syskon, är det värt att sätta i en kopparspiral sen för tänk om vi inte vill vänta 5 år med att skaffa syskon osv. Jag har ju inte ens klämt ut min första än. O_oO_o
Nejdå! Det är helt normalt som allt annat när man är gravid;)

Vi planerar redan för nr 3 och då har jag snart varit gravid i 2år i sträckO_o Vi kommer försöka så fort vi får ok stämpel ifrån vården. 3 graviditeter på 3år verkar väl lagom:confused:
 
Vi har pratat om mjölkproteinallergi så jag har slutat med mjölkprodukter men än så länge blir kiddot bara värre och värre.

Äter inte lök, paprika, bönor eller spenat heller.
Inte för att jag har så enormt stor erfarenhet men alla mina barn har varit mer krävande än "normalbarnet" och två av barnen har varit extremt mer krävande (äldsta och yngsta barnet).

När yngsta barnet visade sig vara mer än andra barn så var det dock inget större problem för då hade man en helt annan rutin och det var inte alls jobbigt som det var med ettan.

Med ettan var det tufft att inse att det där att dricka kaffe med dom andra föräldrarna var bara att glömma.

Trots (eller kanske snarare därför) mina erfarenheter av barn som kräver mer än det normala så hade jag nog börjat fundera om det fanns något mer än bara "mer krävande barn" som orsak till att din bebis uppför sig som den gör.

Jag inser att jag uttrycker mig lite klumpigt och klantigt men jag vet inte riktigt hur jag skall få fram det jag menar på ett bra sätt. Så jag hoppas att du förstår vad jag menar.

Det kanske vore bra om BVC kunde skicka er vidare. Jag själv fick prova på att utesluta en massa med min äldsta och det var en rätt så komplicerad historia där det var en speciell sjuksköterska som hjälpte mig.

Har du provat att skriva en dagbok på vad din bebis gör? Jag fick i uppdrag att skriva ner under en vecka så detaljerat som möjligt vad, när och hur min bebis "uppförde sig" men även vad jag åt och lite annat.

Nu hittades det inget på min men jag har andra bekanta där man faktiskt hittat saker och ting (bla ett barn som var multiallergiskt och ett annat som hade något med musklerna).

Sen finns det ju alltid så simpla saker som öroninflammation men det brukar ju mer komma från en dag till en annan.

Det som gjorde det lättare för mig var när jag struntade i allt och bara lät bebisen bestämma. Låter enkelt men det är faktiskt rätt svårt ibland för man har så många omedvetna "så här skall det vara" med sig. Fler än man kan tro. Och det även om simpla saker.
 
Senast ändrad:
Nejdå! Det är helt normalt som allt annat när man är gravid;)

Vi planerar redan för nr 3 och då har jag snart varit gravid i 2år i sträckO_o Vi kommer försöka så fort vi får ok stämpel ifrån vården. 3 graviditeter på 3år verkar väl lagom:confused:
Hahaha verkar väldigt lagom tycker jag! :D
 
@LillaMy84

Du får gärna kolla upp filmen. Skadar inte att testa.

Idag verkar hon ha en bättre dag faktiskt. Petade ner henne i selen och trots skrik och lite panik fick hon sitta kvar. Tog en promenad bort till farfar och sa hej. Hon somnade faktiskt.

Nu är farmor och farfar ute och går med henne så vi vuxna har egentid. Hade glömt bort hur det var :D
 
Inte för att jag har så enormt stor erfarenhet men alla mina barn har varit mer krävande än "normalbarnet" och två av barnen har varit extremt mer krävande (äldsta och yngsta barnet).

När yngsta barnet visade sig vara mer än andra barn så var det dock inget större problem för då hade man en helt annan rutin och det var inte alls jobbigt som det var med ettan.

Med ettan var det tufft att inse att det där att dricka kaffe med dom andra föräldrarna var bara att glömma.

Trots (eller kanske snarare därför) mina erfarenheter av barn som kräver mer än det normala så hade jag nog börjat fundera om det fanns något mer än bara "mer krävande barn" som orsak till att din bebis uppför sig som den gör.

Jag inser att jag uttrycker mig lite klumpigt och klantigt men jag vet inte riktigt hur jag skall få fram det jag menar på ett bra sätt. Så jag hoppas att du förstår vad jag menar.

Det kanske vore bra om BVC kunde skicka er vidare. Jag själv fick prova på att utesluta en massa med min äldsta och det var en rätt så komplicerad historia där det var en speciell sjuksköterska som hjälpte mig.

Har du provat att skriva en dagbok på vad din bebis gör? Jag fick i uppdrag att skriva ner under en vecka så detaljerat som möjligt vad, när och hur min bebis "uppförde sig" men även vad jag åt och lite annat.

Nu hittades det inget på min men jag har andra bekanta där man faktiskt hittat saker och ting (bla ett barn som var multiallergiskt och ett annat som hade något med musklerna).

Sen finns det ju alltid så simpla saker som öroninflammation men det brukar ju mer komma från en dag till en annan.

Det som gjorde det lättare för mig var när jag struntade i allt och bara lät bebisen bestämma. Låter enkelt men det är faktiskt rätt svårt ibland för man har så många omedvetna "så här skall det vara" med sig. Fler än man kan tro. Och det även om simpla saker.

Jag ska testa att skriva ner allt.
Jag har funderat många gånger på om det kan vara något annat som gör att hon skriker som hon gör, sjukdom eller allergi men när människor runtikring säger att det är så här vissa bebisar beter sig så har jag köpt det och tänkt att okej, hon kanske är en mer krävande bebis ändå.

Jag ska upp till BVC den 15:e. Ska passa på att skriva ner allt tills dess, blir hon totalt förändrad så får jag ringa och få en tid innan dess.
 
Eller hur:confused: Vi har sagt att det hade varit fint med 2syskon till Filippa. Jag kommer vara 37 när nr3 föds om allt går enligt plan, sen vill jag faktiskt vara klar:D

Vi vill oxå ha fler och tiden tickar på, men jag måste bli starkare i och få ordning på min kropp innan vi ens tänker på att göra nästa. Hormonstrul och hög stressnivå har satt sina spår.
 
Jag ska testa att skriva ner allt.
Jag har funderat många gånger på om det kan vara något annat som gör att hon skriker som hon gör, sjukdom eller allergi men när människor runtikring säger att det är så här vissa bebisar beter sig så har jag köpt det och tänkt att okej, hon kanske är en mer krävande bebis ändå.

Jag ska upp till BVC den 15:e. Ska passa på att skriva ner allt tills dess, blir hon totalt förändrad så får jag ringa och få en tid innan dess.
Visst kan det vara så att hon "bara" är krävande (det är väl det mest troliga) men det kan ju vara något annat som spökar. Min BVC ville utreda så att allt var okej bara för säkerhets skull.

Det som jag främst reagerade på var att du skrev att det blev värre. Mina har varit krävande från start men de har varit rätt så jämt-krävande. Även om de givetvis har flexa lite hit och dit.

Om man ser på lösningar så när det kommer till att bebisen bara ville sova på en. Jag löste det genom att köpa en bekväm fåtölj som gick att fälla och en stor amningskudde (den största jag kunde hitta). När det skulle sovas så satte jag mig i fåtöljen och tog amningskudden runt mig och la bebisen på den. Eftersom kudden fyllde upp hela fåtöljen så behövde jag inte hålla bebisen med händerna när barnet åt. Det gjorde att jag hade händerna fria och kunde surfa på datorn, zappa på tvn och äta i lugn och ro medan jag ammade.

När vi skulle sova sedan så fällde jag bara fåtöljen och så sov vi där. Lika bekvämt som att sova i sängen. Fördelen var dock att bebisen utan problem kunde sova på mig utan att det blev jobbigt för mig. Dessutom hade fåtöljen gungstolfunktion så det var ett utmärkt sätt att gunga honom till sömn.

Fördelen var att plötsligt sov bebisen hela natten bortsett från något ätande här och var men det var lättfixat genom att bara peta in bröstet i munnen på honom. Behövde knappt vakna för att göra det.

Det svåra där var att släppa tanken på att man skall sova i sängen.

Pappan hade också mycket nytta av gungfunktionen på stolen. Väldigt bekvämt att sitta och hålla bebisen och gunga utan att bli trött (amningskudde är utmärkt att lägga barnet i som avlastning även om man inte skall amma).

En annan fördel var att det inte var alls så stressigt att barnet skrek när man satt i fåtöljen gungandandes med honom liggande på magen samtidigt som man tittade på något intressant på tvn.

Nu menar jag inte att detta är en lösning för er men har man barn som kräver lite mer så brukar man få leta efter lösningar som är långt utanför lådan.

Viktigast är att få sova och jag löste det på det sättet som gav oss alla mest sömn.

Frågeställningen blev:
När sover bebisen bäst? När han ligger på mig. Hur kan jag sova med bebis sovande på mig och själv sova samtidigt?
 
Visst kan det vara så att hon "bara" är krävande (det är väl det mest troliga) men det kan ju vara något annat som spökar. Min BVC ville utreda så att allt var okej bara för säkerhets skull.

Det som jag främst reagerade på var att du skrev att det blev värre. Mina har varit krävande från start men de har varit rätt så jämt-krävande. Även om de givetvis har flexa lite hit och dit.

Om man ser på lösningar så när det kommer till att bebisen bara ville sova på en. Jag löste det genom att köpa en bekväm fåtölj som gick att fälla och en stor amningskudde (den största jag kunde hitta). När det skulle sovas så satte jag mig i fåtöljen och tog amningskudden runt mig och la bebisen på den. Eftersom kudden fyllde upp hela fåtöljen så behövde jag inte hålla bebisen med händerna när barnet åt. Det gjorde att jag hade händerna fria och kunde surfa på datorn, zappa på tvn och äta i lugn och ro medan jag ammade.

När vi skulle sova sedan så fällde jag bara fåtöljen och så sov vi där. Lika bekvämt som att sova i sängen. Fördelen var dock att bebisen utan problem kunde sova på mig utan att det blev jobbigt för mig. Dessutom hade fåtöljen gungstolfunktion så det var ett utmärkt sätt att gunga honom till sömn.

Fördelen var att plötsligt sov bebisen hela natten bortsett från något ätande här och var men det var lättfixat genom att bara peta in bröstet i munnen på honom. Behövde knappt vakna för att göra det.

Det svåra där var att släppa tanken på att man skall sova i sängen.

Pappan hade också mycket nytta av gungfunktionen på stolen. Väldigt bekvämt att sitta och hålla bebisen och gunga utan att bli trött (amningskudde är utmärkt att lägga barnet i som avlastning även om man inte skall amma).

En annan fördel var att det inte var alls så stressigt att barnet skrek när man satt i fåtöljen gungandandes med honom liggande på magen samtidigt som man tittade på något intressant på tvn.

Nu menar jag inte att detta är en lösning för er men har man barn som kräver lite mer så brukar man få leta efter lösningar som är långt utanför lådan.

Viktigast är att få sova och jag löste det på det sättet som gav oss alla mest sömn.

Frågeställningen blev:
När sover bebisen bäst? När han ligger på mig. Hur kan jag sova med bebis sovande på mig och själv sova samtidigt?

Det har definitivt eskalerat i och med utvecklingssprånget. Hon verkar ha svårare att koppla av, det ska tittas på saker hela tiden så pass mycket att ungen inte vill äta och då blir hon förbannad sen när hon inte får tutten :p

Hon vill inte sova på mig då hon ogillar att ligga på mage. Igår skrek hon så pass att hon kräktes på min axel när hon låg på mage. Dock gillar hon att kunna kika över min axel. Hon vet alltså vad hon vill och säger det högt.

Vi samsover i sängen. Hon sover på mitt täcke så hon inte får täcket över sig på natten. Det funkar bäst för oss just nu :)
 
Det har definitivt eskalerat i och med utvecklingssprånget. Hon verkar ha svårare att koppla av, det ska tittas på saker hela tiden så pass mycket att ungen inte vill äta och då blir hon förbannad sen när hon inte får tutten :p

Hon vill inte sova på mig då hon ogillar att ligga på mage. Igår skrek hon så pass att hon kräktes på min axel när hon låg på mage. Dock gillar hon att kunna kika över min axel. Hon vet alltså vad hon vill och säger det högt.

Vi samsover i sängen. Hon sover på mitt täcke så hon inte får täcket över sig på natten. Det funkar bäst för oss just nu :)
Menar du att hon inte gillar att sova på sin mage eller din mage? :)

Låter lite som min äldsta. Det blev bättre när han kunde börja krypa och själv bestämma vart han ville. Tror det var runt 6 månader.

Kommer ihåg i början så kunde han bara krypa bakåt. Jisses vilka ilskna tjut han gav ifrån sig när han backade in i ett hörn och inte kom därifrån :rofl:
 
Hon gillar inte att sova på mage på mig, inte på rygg heller för den delen på mig. Dock gillar hon att ligga med huvudet mellan mina knän, halvsittandes. Då är hon glad, ler och "pratar".
Okej. Då förstår jag.

Bara för att förtydliga så sov lillen på sin rygg på min mage :)
(Man vet ju aldrig om någon läser och känner att det kanske är en lösning för dom. Är ju inte bra om de tror att jag rekommenderar att bebisar skall sova på mage)
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
74 038
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 458
Gravid - 1år Eftersom som ingen annan startat en ny tråd om våra bebisar kommer det en här :D Tror detta är senaste listan från förra tråden...
34 35 36
Svar
707
· Visningar
46 488
Senast: BusBarro
·
Gravid - 1år Scrollade i gamla tråden och tror att jag hittade sista listan. Ber om ursäkt om det fanns en senare och någon är missad. September 9/9...
18 19 20
Svar
391
· Visningar
28 151

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Sytråden del 4
  • Secret Santa 2024
  • Valet i USA

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp