Vi som letar häst

[quarterranchen]

Ett enkelt exempel är att hästen står helt still vid uppsittning.

Jag ser många hästar med lite mer "på-tårna"- attityd som snurrar runt lite vid uppsittningen.

Det är en, enligt min mening, ganska enkel träning att få bukt med. (Men ibland krävs en hel del tålamod)

Men ändå, lite äldre hästar med lite nerv, har kanske inte riktigt fått lugn från sin ryttare eller skötare.

Håller med! En del går i försvar, andra tycker inte att det är ett problem och många orkar eller förstår inte hur lite träning som behövs för att bli av med vissa situationer. Många passivitetstränar alldeles för lite, som ju kan lösa flera olika problem och ge en mer tålmodig häst.

 

[MiniLi]

Instämmer helt!

Nu är detta lite OT, men jag vill gärna reflektera lite:

En del ryttare kanske accepterar vissa reaktioner för att hästen "är sådan", istället för att lägga tid på träning hur man vill ha det.

Ett enkelt exempel är att hästen står helt still vid uppsittning.

Jag ser många hästar med lite mer "på-tårna"- attityd som snurrar runt lite vid uppsittningen.

Det är en, enligt min mening, ganska enkel träning att få bukt med. (Men ibland krävs en hel del tålamod)

Att vara konsekvent i hur man "vill ha det", är bästa garantin för att ha en trygg och säker häst.

Det ger också en spänd häst den trygghet den behöver.

Nu är mitt exempel ett enkelt moment då det är planerat och förutsägbart varje gång man skall rida, men min erfarenhet är att ju fler av dessa "färdiga koncept", man har, desto enklare är det att lösa oförutsedda händelser.

Jag håller nu på med världens lataste jobb med mina unghästar. Det innebär att jag aldrig rör på mig eller visar stress när de reagerar på nyheter.

Jag gör bokstavligt talat ingenting, utan beter mig som en fura. Om de kommer till mig vid oro, så kan jag klia lite och sedan fortsätta med att mocka hagen eller vad det nu är.

Det är en liten, liten pusselbit för mig att lägga för att inte själv bidra till mer oro.

Jag förstår att jag slår in öppna dörrar här, för de flesta hästkunniga förstår att "smitta hästen med sitt lugn".

Men ändå, lite äldre hästar med lite nerv, har kanske inte riktigt fått lugn från sin ryttare eller skötare.

Så är det ju verkligen, samtidigt som vi också har lite olika tolerans för olika beteenden. Jag lägger tid på att träna saker som är viktigt för mig, saker som jag inte tycker spelar så stor roll struntar jag i. Som exemplet med att stå still vid uppsittning. Jag tränar på att hästen ska stå still vid pallen för det är viktigt för mig. Jag bryr mig däremot inte om ifall hästen går iväg från pallen medans jag är på väg upp på ryggen. Sålänge jag har hunnit sätta foten i stigbygeln och är påväg upp så är det skitsamma för mig om hästen står still eller inte.

Det är väl det här som gör att man kan uppleva hästar väldigt olika. Min häst kan nog en del uppleva som lite besvärlig ibland, men hon sköter sig för det mesta gällande sådana saker som jag tycker är allra viktigast. Jag tycker stallkompisarnas hästar är ouppfostrade för de är inte tränade på sånt som jag tycker är viktigt.

 

[Fabian In Memoria]

Håller med! En del går i försvar, andra tycker inte att det är ett problem och många orkar eller förstår inte hur lite träning som behövs för att bli av med vissa situationer. Många passivitetstränar alldeles för lite, som ju kan lösa flera olika problem och ge en mer tålmodig häst.

Det kan säkert vara jag själv som orsakar min hästs nervositet. Han litar väl inte på att jag skyddar honom mot faror och därför måste han reagera själv.

Men detta är svårt att träna när man själv inte känner sig trygg med hästens beteende. Blir ju en ond cirkel.

Jag har säkert världens snällaste häst som alla kan rida om han känner sig trygg.

 

[MiniLi]

Det kan säkert vara jag själv som orsakar min hästs nervositet. Han litar väl inte på att jag skyddar honom mot faror och därför måste han reagera själv.

Men detta är svårt att träna när man själv inte känner sig trygg med hästens beteende. Blir ju en ond cirkel.

Jag har säkert världens snällaste häst som alla kan rida om han känner sig trygg.

Jag tycker inte du ska tänka att det är ditt fel. Man är helt enkelt olika och gillar olika typer av hästar. Just det här med om man blir rädd när de är lite "spattiga" är ju liksom som det är. Ni matchar bara inte, ingens fel

 

[Fabian In Memoria]

Jag tycker inte du ska tänka att det är ditt fel. Man är helt enkelt olika och gillar olika typer av hästar. Just det här med om man blir rädd när de är lite "spattiga" är ju liksom som det är. Ni matchar bara inte, ingens fel

Jag är bara så ledsen över det. Han är ju verkligen världens snällaste, förutom just dessa plötsliga skrämselattacker Det är ju synd att han inte visade något av detta på provridningen, eller att föregående ägare hade kunnat ge informationen, för då hade jag ju inte köpt honom och blivit fäst vid honom.

Tänker ibland att jag struntar i ridningen, någon annan får rida så kan jag pyssla om honom och tömköra och rida lektioner på ridskolehästarna . Sen kommer jag på hur mycket pengar det kostar...

 

[MiniLi]

Jag är bara så ledsen över det. Han är ju verkligen världens snällaste, förutom just dessa plötsliga skrämselattacker Det är ju synd att han inte visade något av detta på provridningen, eller att föregående ägare hade kunnat ge informationen, för då hade jag ju inte köpt honom och blivit fäst vid honom.

Tänker ibland att jag struntar i ridningen, någon annan får rida så kan jag pyssla om honom och tömköra och rida lektioner på ridskolehästarna . Sen kommer jag på hur mycket pengar det kostar...

Det är väl en sån sak som vissa ryttare inte ens reflekterar över. Jag själv ser det som ett så normalt eller vanligt beteende att jag inte tänker så mkt på det. Kan ju vara därför du inte fick info. Och det är ju en typisk grej som hästarna bara gör i vissa situationer.

 

[prinsessfeminist]

Håller med! En del går i försvar, andra tycker inte att det är ett problem och många orkar eller förstår inte hur lite träning som behövs för att bli av med vissa situationer. Många passivitetstränar alldeles för lite, som ju kan lösa flera olika problem och ge en mer tålmodig häst.

Kan det till och med vara så, att de hästar som föds upp idag, med fokus på tävlingsbanan och "explosivitet" för det uppdraget, kräver mer medveten passivitetsträning?

Det vi tidigare "tog för givet", att en inriden och utbildad häst beter sig lugnt om inte faran är mer eller mindre helt uppenbar?

Eller kan det vara så att vi förbiser behovet av att träna lite och kort, ofta, med bara marginell ökad stress från gång till gång?

Eller så är det helt enkelt som @MiniLi säger, det som är hispigt för en är inget man ens märker för någon annan.

 

[Fabian In Memoria]

Det är väl en sån sak som vissa ryttare inte ens reflekterar över. Jag själv ser det som ett så normalt eller vanligt beteende att jag inte tänker så mkt på det. Kan ju vara därför du inte fick info. Och det är ju en typisk grej som hästarna bara gör i vissa situationer.

Att jag inte fick någon info beror nog mer på att hon jag köpte av inte hade någon aning helt enkelt. Försäljningsstall som hade importerat hästen två veckor innan jag provred och jag är ganska övertygad att de inte red hästen något mer efter att jag lagt handpenningen. Den info jag fick var att han var supersnäll, kunde ridas av alla, lite stark på hinder därav Kimblewick bett, och att han hade tävlat 110-120 cm, och att han endast var sporadiskt riden senaste halvåret pga ointresse hos förra ägaren.

Jag tycker ändå inte att det ingår i det normala beteendet att en häst blir så plötsligt rädd för något (i ett ridhus som vi hade ridit i ett antal gånger innan) att den reser sig så snabbt och kraftfullt att den välter över på ryttaren. Det är ju den erfarenheten som färgar mig när det gäller den här hästens rädslor.

 

[border_kelpie]

Instämmer helt!

Nu är detta lite OT, men jag vill gärna reflektera lite:

En del ryttare kanske accepterar vissa reaktioner för att hästen "är sådan", istället för att lägga tid på träning hur man vill ha det.

Ett enkelt exempel är att hästen står helt still vid uppsittning.

Jag ser många hästar med lite mer "på-tårna"- attityd som snurrar runt lite vid uppsittningen.

Det är en, enligt min mening, ganska enkel träning att få bukt med. (Men ibland krävs en hel del tålamod)

Att vara konsekvent i hur man "vill ha det", är bästa garantin för att ha en trygg och säker häst.

Det ger också en spänd häst den trygghet den behöver.

Nu är mitt exempel ett enkelt moment då det är planerat och förutsägbart varje gång man skall rida, men min erfarenhet är att ju fler av dessa "färdiga koncept", man har, desto enklare är det att lösa oförutsedda händelser.

Jag håller nu på med världens lataste jobb med mina unghästar. Det innebär att jag aldrig rör på mig eller visar stress när de reagerar på nyheter.

Jag gör bokstavligt talat ingenting, utan beter mig som en fura. Om de kommer till mig vid oro, så kan jag klia lite och sedan fortsätta med att mocka hagen eller vad det nu är.

Det är en liten, liten pusselbit för mig att lägga för att inte själv bidra till mer oro.

Jag förstår att jag slår in öppna dörrar här, för de flesta hästkunniga förstår att "smitta hästen med sitt lugn".

Men ändå, lite äldre hästar med lite nerv, har kanske inte riktigt fått lugn från sin ryttare eller skötare.

Jag tycker all träning från marken är sjukt roligt och har där väldigt mycket tålamod och blir väldigt sällan rädd. Så från marken brukar jag kunna lösa väldigt många situationer.

Mitt problem är från ryggen, där måste jag ha en häst med långsamma reaktioner som jag klarar av. För om hästen blir rädd och kastar sig till exempel, då blir jag rädd och kan sen inte släppa det och sitter därför sen och spänner mig. Så jag vet saker som jag anser som stora och absolut nej för mig, är en småsak för en annan ryttare.

Just därför för mig, är hästen temperament guld värt och en av de viktigaste kriterierna i mtt hästköp.

 

[prinsessfeminist]

Det kan säkert vara jag själv som orsakar min hästs nervositet. Han litar väl inte på att jag skyddar honom mot faror och därför måste han reagera själv.

Men detta är svårt att träna när man själv inte känner sig trygg med hästens beteende. Blir ju en ond cirkel.

Jag har säkert världens snällaste häst som alla kan rida om han känner sig trygg.

Nu är du väl hård mot dig själv, tycker jag.

Din häst är ganska nyligen importerad och har bytt hem några gånger. Allt sådant spelar in!

Vår ponny kunde vara riktigt lat, och därmed lugn som en filbunke, men även göra plötsliga skyggningar om man fattade inte som ryttare ens var det kom ifrån.

Hans beteende blev bättre och bättre, men detta gjorde att mina barn kände sig osäkra och vi sålde hästen.

Så klandra inte dig själv. Just nu behöver du en häst som du kan lita på, för att det skall vara roligt.

 

[prinsessfeminist]

Just därför för mig, är hästen temperament guld värt och en av de viktigaste kriterierna i mtt hästköp.

Instämmer helt!

Jag tror de flesta väljer en trygg och trevlig häst hellre än flashiga gångarter eller förmåga att hoppa 140-klasser.

Nu behöver inte det ena utesluta det andra, men om man måste välja, så är det kanske trots allt så att temperamentet slår andra förmågor.

Jag har, precis som du, intresse av att jobba från marken. Uppsuttet blir jag ibland stressad, men oftast lugnar jag mig när jag känner hästen.

En häst som hoppar till, snurrar runt, eller skyggar klarar jag ofta av med mitt lugn, men hästar som reser sig går bort direkt.

Jag utsätter mig inte för det.

Längre.

 

[MiniLi]

Att jag inte fick någon info beror nog mer på att hon jag köpte av inte hade någon aning helt enkelt. Försäljningsstall som hade importerat hästen två veckor innan jag provred och jag är ganska övertygad att de inte red hästen något mer efter att jag lagt handpenningen. Den info jag fick var att han var supersnäll, kunde ridas av alla, lite stark på hinder därav Kimblewick bett, och att han hade tävlat 110-120 cm, och att han endast var sporadiskt riden senaste halvåret pga ointresse hos förra ägaren.

Jag tycker ändå inte att det ingår i det normala beteendet att en häst blir så plötsligt rädd för något (i ett ridhus som vi hade ridit i ett antal gånger innan) att den reser sig så snabbt och kraftfullt att den välter över på ryttaren. Det är ju den erfarenheten som färgar mig när det gäller den här hästens rädslor.

Jag menade mer att även om hästen hade varit lite spattig så är vi många ryttare som inte ens lagt det på minnet eftersom det anses vara vanligt och inget konstigt.

Jag fattar att den där olyckan var väldigt otäck och att den påverkar hur du känner kring hästen nu, men ja alla hästar kan resa sig och har man otur kan den gå över. Har man otur kan man som ryttare också förvärra en stegring och göra att hästen tappar balansen, tex om ryttaren själv kommer ur balans och faller bakåt eller råkar dra i tygeln istället för att luta sig framåt. Nu vet jag inte alls hur det var för er såklart, men en häst är inte på något sätt onormal för att den vid ett tillfälle gått över när den stegrat. En häst som vid enstaka tillfällen stegrar när den blev plötsligt rädd är inte heller onormal. Det är inte ett önskat beteende, men det är inte onormalt.

Det var förövrigt inte den situationen jag syftade på utan jag menade det här med att hoppa till, hoppa åt sidan när den blir rädd osv. Om jag rider en häst som hoppar åt sidan för att den blir rädd för en solkatt så tänker jag inte ens på det sen. Jag ser det som ett vanligt och normalt beteende. Jag tycker snarare att hästar som INTE har sådana reaktioner sticker ut och är ovanligt stabila sas. I min värld är det tex ridskolehästar som är så pass stabila och aldrig skuttar till. De allra allra flesta hästar gör sånt utan att det anses konstigt.

 

[prinsessfeminist]

Jag menade mer att även om hästen hade varit lite spattig så är vi många ryttare som inte ens lagt det på minnet eftersom det anses vara vanligt och inget konstigt.

Jag fattar att den där olyckan var väldigt otäck och att den påverkar hur du känner kring hästen nu, men ja alla hästar kan resa sig och har man otur kan den gå över. Har man otur kan man som ryttare också förvärra en stegring och göra att hästen tappar balansen, tex om ryttaren själv kommer ur balans och faller bakåt eller råkar dra i tygeln istället för att luta sig framåt. Nu vet jag inte alls hur det var för er såklart, men en häst är inte på något sätt onormal för att den vid ett tillfälle gått över när den stegrat. En häst som vid enstaka tillfällen stegrar när den blev plötsligt rädd är inte heller onormal. Det är inte ett önskat beteende, men det är inte onormalt.

Det var förövrigt inte den situationen jag syftade på utan jag menade det här med att hoppa till, hoppa åt sidan när den blir rädd osv. Om jag rider en häst som hoppar åt sidan för att den blir rädd för en solkatt så tänker jag inte ens på det sen. Jag ser det som ett vanligt och normalt beteende. Jag tycker snarare att hästar som INTE har sådana reaktioner sticker ut och är ovanligt stabila sas. I min värld är det tex ridskolehästar som är så pass stabila och aldrig skuttar till. De allra allra flesta hästar gör sånt utan att det anses konstigt.

Det är hästar och inte cyklar vi pratar om.

Ibland känns behovet av, och kravet på en lugn och snäll häst är lika med orealistiska önskemål:

Aldrig knappt reagera ens på normala saker.

Det är det nog mest bara polishästar som klarar?

 

[MiniLi]

Det är hästar och inte cyklar vi pratar om.

Ibland känns behovet av, och kravet på en lugn och snäll häst är lika med:

Aldrig knappt reagera ens på normala saker.

Det är det nog mest bara polishästar som klarar?

Ja precis. Jag tycker också att det är väldigt höga och skeva krav på hästarna då.
Och har man sådana krav så måste man vara väldigt noggrann när man väljer häst, man kan inte förvänta sig att få information om helt normala beteenden.

 

[EZMK]

Det är hästar och inte cyklar vi pratar om.

Ibland känns behovet av, och kravet på en lugn och snäll häst är lika med orealistiska önskemål:

Aldrig knappt reagera ens på normala saker.

Det är det nog mest bara polishästar som klarar?

Lite så känner jag, det är ju ändå flyktdjur vi håller på med. Jag som ridit mycket fullblod föredrar ju att de faktiskt reagerar lite lätt för allt möjligt istället för att de triggerstaplar inombords och fullkomligt ballar ur vid udda tillfällen.

 

[border_kelpie]

Exakt det här med riskolehäst tog jag upp när jag letade häst senast.

Mina kriterier när jag sökte häst var:
- Får gärna titta men ingen större reaktion. Ingen som vänder och sticker, får reagera men sen släppa det.
- Ska klara av att en ryttare tappar balansen.
- Inte bocka, stegra eller skena.
- Snäll i all hantering.
- Ska kunna ridas ut ensam/ i grupp utan problem.
Ja jag skrev i princip leta upp en ridskolehäst till mig .

Genom dessa krav hittade jag Kontur . Han var ingen robot, utan kunde så klart haja till om han blev rädd men gick sedan på. Sneglade lite extra när det kom något konstigt och kunde takta om han var pigg. Men allt skedde liksom i slowmotion, så jag blev aldrig rädd. Utan jag hann med och min balans klarade det.
Sen var han ovanligt stabil och stod kvar när andra hästar kastade sig och hade sig för en påse i gräset osv. Eller när andra hästar skenade eller inte ville stanna, då saktade han av ändå.

Men vet hästar som han är otroligt svåra att hitta och fick väldigt ofta beröm på alla kliniker vi var på, om hur stabil han var.

Därför jag är helt förkrossad över att jag inte sitter på 100k och kunde köpa/buda på min gamla häst som nu ska säljas efter några år på ridskola. Sen har han ju "försämrats" där och vet inte riktigt om han är likadan. Iallafall utifrån det jag sett och hört från ridskolan.
Hos mig hoppade han allt och var alltid super snäll .
Men nu så är han väldigt sur i hanteringen, sparkar bakut vid ridningen och hoppar max 70 cm, springer gärna vid sidan om.

Men ja, hade jag haft 100k så hade jag köpt tillbaka honom utan tvekan . Vet iallafall han är frisk.

 

[Fabian In Memoria]

Exakt det här med riskolehäst tog jag upp när jag letade häst senast.

Mina kriterier när jag sökte häst var:
- Får gärna titta men ingen större reaktion. Ingen som vänder och sticker, får reagera men sen släppa det.
- Ska klara av att en ryttare tappar balansen.
- Inte bocka, stegra eller skena.
- Snäll i all hantering.
- Ska kunna ridas ut ensam/ i grupp utan problem.
Ja jag skrev i princip leta upp en ridskolehäst till mig .

Genom dessa krav hittade jag Kontur . Han var ingen robot, utan kunde så klart haja till om han blev rädd men gick sedan på. Sneglade lite extra när det kom något konstigt och kunde takta om han var pigg. Men allt skedde liksom i slowmotion, så jag blev aldrig rädd. Utan jag hann med och min balans klarade det.
Sen var han ovanligt stabil och stod kvar när andra hästar kastade sig och hade sig för en påse i gräset osv. Eller när andra hästar skenade eller inte ville stanna, då saktade han av ändå.

Men vet hästar som han är otroligt svåra att hitta och fick väldigt ofta beröm på alla kliniker vi var på, om hur stabil han var.

Därför jag är helt förkrossad över att jag inte sitter på 100k och kunde köpa/buda på min gamla häst som nu ska säljas efter några år på ridskola. Sen har han ju "försämrats" där och vet inte riktigt om han är likadan. Iallafall utifrån det jag sett och hört från ridskolan.
Hos mig hoppade han allt och var alltid super snäll .
Men nu så är han väldigt sur i hanteringen, sparkar bakut vid ridningen och hoppar max 70 cm, springer gärna vid sidan om.

Men ja, hade jag haft 100k så hade jag köpt tillbaka honom utan tvekan . Vet iallafall han är frisk.

Typ en sådan häst som jag också ville ha. Och var tydlig med när jag beskrev till säljaren vad jag ville ha och fick svar att hästen jag köpte var sådan, det är det jag försöker säga. Hon avrådde mig från en annan häst hon hade som kunde bocka. Stabil, trygg häst som alla kan rida är för mig en ridskolehäst (och den salufördes också som lämplig för verksamhet om jag inte minns helt fel).

 

[sorbifolia]

Exakt det här med riskolehäst tog jag upp när jag letade häst senast.

Mina kriterier när jag sökte häst var:
- Får gärna titta men ingen större reaktion. Ingen som vänder och sticker, får reagera men sen släppa det.
- Ska klara av att en ryttare tappar balansen.
- Inte bocka, stegra eller skena.
- Snäll i all hantering.
- Ska kunna ridas ut ensam/ i grupp utan problem.
Ja jag skrev i princip leta upp en ridskolehäst till mig .

Genom dessa krav hittade jag Kontur . Han var ingen robot, utan kunde så klart haja till om han blev rädd men gick sedan på. Sneglade lite extra när det kom något konstigt och kunde takta om han var pigg. Men allt skedde liksom i slowmotion, så jag blev aldrig rädd. Utan jag hann med och min balans klarade det.
Sen var han ovanligt stabil och stod kvar när andra hästar kastade sig och hade sig för en påse i gräset osv. Eller när andra hästar skenade eller inte ville stanna, då saktade han av ändå.

Men vet hästar som han är otroligt svåra att hitta och fick väldigt ofta beröm på alla kliniker vi var på, om hur stabil han var.

Därför jag är helt förkrossad över att jag inte sitter på 100k och kunde köpa/buda på min gamla häst som nu ska säljas efter några år på ridskola. Sen har han ju "försämrats" där och vet inte riktigt om han är likadan. Iallafall utifrån det jag sett och hört från ridskolan.
Hos mig hoppade han allt och var alltid super snäll .
Men nu så är han väldigt sur i hanteringen, sparkar bakut vid ridningen och hoppar max 70 cm, springer gärna vid sidan om.

Men ja, hade jag haft 100k så hade jag köpt tillbaka honom utan tvekan . Vet iallafall han är frisk.

Förlåt, men det låter ju inte direkt som en frisk häst det du beskriver, jag skulle gissa åtminstonde magsår och kanske även andra kroppsliga problem, om den ändrat beteende såpass mycket. Verkar oseriöst av ridskolan att begära 100K för en häst i det skicket.

 

[MiniLi]

Typ en sådan häst som jag också ville ha. Och var tydlig med när jag beskrev till säljaren vad jag ville ha och fick svar att hästen jag köpte var sådan, det är det jag försöker säga. Hon avrådde mig från en annan häst hon hade som kunde bocka. Stabil, trygg häst som alla kan rida är för mig en ridskolehäst (och den salufördes också som lämplig för verksamhet om jag inte minns helt fel).

Men du köpte ju från ett försäljningsstall. Köper man från försäljningsstall så kommer man aldrig veta om beskrivningen stämmer. Dels så är hästen nyligen importerad och det är inte alls säkert att den visar upp sitt "rätta" temperament. Dessutom så köper du från någon som bara känt hästen en väldigt kort tid. Det är helt omöjligt att veta vad man får i en sådan situation.

Det behöver ju verkligen inte handla om att säljaren ljög, den svarade förmodligen utifrån sin bästa kännedom. Köper man från försäljningsstall/importstall så får man räkna med att deras beskrivning av hästarna kan vara felaktig.

99% av alla hästar är inte sådär stabila. Det är helt enkelt inte det normala. Letar man efter de där ovanligt stabila så är det väldigt riskfyllt att köpa nyimporterad häst eller från försäljningsstall. Bättre köpa häst som varit länge i sverige där man kan få information om hästens temperament från säljare som känt den länge och ofta även hitta information från personer som ägt eller sett hästen tidigare.

 

[Fabian In Memoria]

Jag menade mer att även om hästen hade varit lite spattig så är vi många ryttare som inte ens lagt det på minnet eftersom det anses vara vanligt och inget konstigt.

Jag fattar att den där olyckan var väldigt otäck och att den påverkar hur du känner kring hästen nu, men ja alla hästar kan resa sig och har man otur kan den gå över. Har man otur kan man som ryttare också förvärra en stegring och göra att hästen tappar balansen, tex om ryttaren själv kommer ur balans och faller bakåt eller råkar dra i tygeln istället för att luta sig framåt. Nu vet jag inte alls hur det var för er såklart, men en häst är inte på något sätt onormal för att den vid ett tillfälle gått över när den stegrat. En häst som vid enstaka tillfällen stegrar när den blev plötsligt rädd är inte heller onormal. Det är inte ett önskat beteende, men det är inte onormalt.

Det var förövrigt inte den situationen jag syftade på utan jag menade det här med att hoppa till, hoppa åt sidan när den blir rädd osv. Om jag rider en häst som hoppar åt sidan för att den blir rädd för en solkatt så tänker jag inte ens på det sen. Jag ser det som ett vanligt och normalt beteende. Jag tycker snarare att hästar som INTE har sådana reaktioner sticker ut och är ovanligt stabila sas. I min värld är det tex ridskolehästar som är så pass stabila och aldrig skuttar till. De allra allra flesta hästar gör sånt utan att det anses konstigt.

Det som gör det svårt är ju att jag inte vet om detta var ett enstaka tillfälle, eller om han har för vana att göra så här. Och detta med att skygga lite för solkatten, eller kamera på läktaren, eller fyra reflextäcken på sargen etc håller jag också med om hör till normaliteter som jag kan hantera. Det är osäkerheten kring om en solkatt skulle kunna trigga en stegring nästa gång, eller en trädgren som svingar lite i blåsten ute osv som gör det jobbigt för mig med just denna häst. Därför min strategi att låta någon annan rida honom ett tag, men efter tre gånger med henne har han visat att han kan stissa upp sig ordentligt då med.