vem köper en ponny för 100 000?

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Vi måste ha helt olika referensramar. De mest ödmjuka människorna jag känner är just sådana som vill framåt och jobbar hårt för det. De som inser att man faktiskt inte kan allt även om man är duktig.

De absolut minst ödmjuka hästpersonerna jag träffat är de med billiga hästar (företrädelsevis fd travare) som kan absolut ALLT.

Eller kanske andra definitioner på ödmjukhet? De i tråden som inte så lite stolt har berättat om sina bedrifter på elitnivå verkar ju inte riktigt ha utvecklat den egenskapen, kan jag känna. Åtminstone inte baserat på vad de har skrivit här.

Jag har ju redan blivit stämplad som dålig mor för att jag inte har någon lust att åka på ponnytävlingar varje helg och spendera halva lönen på hästräkningar, ungefär. Som om det var sådana saker som gjorde en bra förälder, och som om föräldraskapet vore en popularitetstävling!

Jag tror att det ligger i sakens natur att elitidrottare lätt blir egocentriska. Fokus ligger på mig, mig, mig och uppmuntras av fans, tränare, förbundskaptener och sponsorer. Och givetvis föräldrar.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Varför skulle inte jag tycka om mina hästar bara för att jag tycker om att tävla och de är dyra (eller nja, min första ponny fick jag helt gratis iofs).

Jaha, men det är ju som om jag skulle ta åt mig av din generalisering vad gäller billiga hästar. Jag väljer att inte ta åt mig.

Självklart betyder hästarna mycket för dem, det tror jag, men främst är de medel (eller material - var det inte du som skrev det?) för att ta sig fram i sporten. Det är ju ett ganska torftigt sätt att se på en annan levande varelse.

 

[rubytoo]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

kl



Själv hade jag gett en miljon för att under de här åren ha haft engagerade föräldrar, vilket säkert hade tagit mig flera mil upp längs skalan av ridkunnighet. Nu hade jag inte det, utan fick snällt hålla mig mestadels i skogen och på klubbtävlingar upp till LC-nivå....

Så man kan se saker på olika sätt.

Ja och det är så synd

Har träffat på många lovande ryttare som inte fått backning hemifrån och som således aldrig kunnat visa sin potential

 

[Madick]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jaha, men det är ju som om jag skulle ta åt mig av din generalisering vad gäller billiga hästar. Jag väljer att inte ta åt mig.

Självklart betyder hästarna mycket för dem, det tror jag, men främst är de medel (eller material - var det inte du som skrev det?) för att ta sig fram i sporten. Det är ju ett ganska torftigt sätt att se på en annan levande varelse.

Jag har inte sagt att det är fel på billiga hästar, däremot är det klart svårare att hitta en PASSANDE häst i lägre prisklasser, självklart beroende på inriktning.

Och att kalla djur för material, ja det gör många, de som har avelsmaterial t.ex. är det också då folk som inte älskar sina djur? Vill jag hålla på med en sport så är det ju omöjligt utan att ha rätt material, oavsett hur mycket jag älskar Kapten Brunte som gick på travet till förra sommaren så är det inte den hästen som jag kommer välja om jag bara har råd att ha en häst. Därför sätter jag mig heller inte i situationen att fastna för en häst som inte är en som passar till det jag vill hålla på med i min gren.

 

[rubytoo]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Det där med önskan om engagerade föräldrar har jag lite svårt att förstå. Jag tar för givet att du menar engagerade i din ridning, inte engagerade och kärleksfulla på det hela taget (det sista bör ju alla föräldrar vara).

Mina föräldrars engagemang sträckte sig till att de betalade en väldans massa räkningar (egen ponny under tonårstiden) och skjutsade mig innan jag var stor nog att cykla de tre kilometerna.

Men de har aldrig kört mig till någon tävling och jag tror inte att de någonsin såg mig tävla, jag minns inte om de såg mig rida någon enda gång sedan jag blivit stor nog att inte behöva skjutsas, men det gjorde de nog. De visade dock vad jag minns inget specialintresse just för tävlingarna utan såg nog lika gärna när jag busred på stubbåkrarna. (Ja, inte min mamma, sånt vågar hon inte se.)

För mig är det en rätt rimlig föräldrainsats, att de möjliggjorde mitt intresse och lät mig hållas. Jag fick ju känna mig som att det var min grej, att stallet var min arena, en plats som jag hade valt och där jag fick vara lite självständig utan nämnvärd föräldrainblandning.

Jag tycker nu som vuxen att det verkar både tråkigt och överbeskyddat för de ungdomar som har sina föräldrar omkring sig hela tiden i stallet, värst är det väl för dem som bor på hästgård. De lämnar ju knappt hemmet under sin uppväxt (utom när de ska till skolan). Det är jättekonstigt för mig och jag ser det inte som önskvärt.

När vi tävlade åkte min ponny och jag oftast med ridläraren eller med stallskötaren, aldrig med mina föräldrar (deras bil var för liten för att dra transport).

Nej jag tycker inte att det är ok. För mig så anser jag att föräldrar SKA vara med när ens barn rider oavsett på ridskola eller privat och def på tävlingar.

Det är så pass farligt och så lätt att olyckor händer så jag anser det tillhöra sunt förnuft att inte lämna sina barn vind för våg i stallet!!

 

[Madick]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Eller kanske andra definitioner på ödmjukhet? De i tråden som inte så lite stolt har berättat om sina bedrifter på elitnivå verkar ju inte riktigt ha utvecklat den egenskapen, kan jag känna. Åtminstone inte baserat på vad de har skrivit här.

Eftersom jag inte känner de du syftar på mer än över nätet så har jag ingen möjlighet att bedöma eventuell ödmjukhet. Det som framkommer i skrift är inte alltid det som menas, jag misslyckas alltför ofta att få fram det jag verkligen vill ha sagt när jag diskuterar, så tror jag många har det.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Och att kalla djur för material, ja det gör många, de som har avelsmaterial t.ex. är det också då folk som inte älskar sina djur?.

Först åsyftade jag din passus angående brist på ödmjukhet.

"Material" antyder för mig en affärsverksamhet eller en mer professionell inriktning. Jag tycker inte att "professionalism" bör utmärka relationen mellan ett barn och en ponny/häst, lika lite som att barn ska vara del av en affärsverksamhet och meritera hästar som föräldrarna sedan ska tjäna sig en hacka på och sälja vidare.

 

[rubytoo]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag tror att du missförstod Petruskas inlägg, men oavsett så förstår jag att de gråter om hästen blir skadad, då kan de ju inte tävla!

Och där kom fördomen!!

Nej det stämmer inte man har ett band med sin häst, det finns inte två likadana!

Jag har sörjt alla mina fantastiska hästar både djupt och länge och jag kan fortfarande gråta över en del av dem och speciellt två som jag fick alldeles för kort tid med.

Jag vet inte dina ref men mina med tävlande på elitnivå i fälttävlan där häst och ryttare måste känna varande väldigt väl så är personkemin extremt viktigt. Hästen måste lita på mig och jag på hästen!

Jag är så gammal att jag tävlade på den tiden då ft var en "riktig" ft med hela uthållighetsprovet och detta gjorde att man oftast bara hade en enda häst i träning för att det var extremt tidskrävande att träna dem upp i högsta nivån och jag kan lova dig att känslor för sin häst har man

Och man gråter INTE för att man inte kan tävla UTAN för att man har förlorat sin vän!

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Eftersom jag inte känner de du syftar på mer än över nätet så har jag ingen möjlighet att bedöma eventuell ödmjukhet. Det som framkommer i skrift är inte alltid det som menas, jag misslyckas alltför ofta att få fram det jag verkligen vill ha sagt när jag diskuterar, så tror jag många har det.

Vi kan väl i alla fall sluta oss till att det här med "elit" är ett återkommande ord i praktiskt taget varje inlägg. Jag vet inte ens vad det betyder på stor häst.

 

[rubytoo]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Nej, hur tänker du då? En vuxen människa måste kunna ta ansvar själv för sitt väl och ve. Givetvis kan jag ge mina synpunkter, men ansvaret ligger hos den som är över 18 år, och jag tror att man behöver få göra sina misstag som ung.

Nej du är förmyndare du bestämmer tills barnen blir 18år, det säger väl sig självt!

För det är väl BARN vi pratar om nu inte vuxna dvs 18år och däröver

 

[rubytoo]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Du verkar älska ordet 'elit'. vad är det, egentligen? Och varför så viktigt?

Med tanke på ditt argument att man kunde mkt väl tävla på högsta nivå och för mig är det elittävlande.

Att man på åldern börjar tävla lite msv är inte att vara i topp..

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Nej du är förmyndare du bestämmer tills barnen blir 18år, det säger väl sig självt!

För det är väl BARN vi pratar om nu inte vuxna dvs 18år och däröver

Nej, jag talar vuxna. Barn får inte jobba mer än några fåtal timmar i veckan.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Med tanke på ditt argument att man kunde mkt väl tävla på högsta nivå och för mig är det elittävlande.

Att man på åldern börjar tävla lite msv är inte att vara i topp..

Det skrev jag inte. Jag skrev "börja tävla". Vad är högsta nivå då?

 

[rubytoo]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag tror att det inte är så svartvitt !


tror jag kan vara ett bra ledord. Jag tror uppriktigt att varken helt ointresserade föräldrar eller föräldrar som curlar till 100% är bra för barnen. Det är nog sällan som curlande föräldrar verkligen ser vad de själva håller på med och även tvärt om, de som är alldeles för hårda kanske inte ser det heller.

Jag minns inte vem som skrev, men just detta när hela familjens liv och ekonomi kretsar runt en persons hästintresse och tävlingar då har det blivit snett tycker jag.

Jag är övertygad om att det blir stor press på tioåringen som fick förra årets SM vinnare. Den ungen känner att den måste prestera. Och snabbt ska det gå för B-ponnytiden är ju så kort. Jag *tror* inte att det gagnar ridningen som sådan.

Ja jag brukar försöka lära ut till mina elever att det inte är att vinna allt som är det viktigaste och så även för mitt barn.

Vissa saker gör helt enkelt inget.

Däremot så har jag tyvärr sett betydligt fler ungar som mått dåligt av föräldrar som inte brytt sig om vad de sysslar med än tvärtom. Och jo jag har även sett någon och det är inte många som inte riktigt vill men gör det pga föräldrarna och det är precis lika illa.

Jag har det måtto att vad än mitt barn vill syssla med om det så är balett så kommer jag att stötta honom fullt ut men det betyder inte att jag kommer att ge upp mitt eget liv och intresse för det. För mig så är det att han skall vara lycklig i sitt liv och kan jag hjälpa honom gör jag det!

Kan ju berätta att när folk omkring mig fick reda på att det var en pojke jag väntade så sa de ordagrant till mig att det var väl tråkigt med tanke på att jag hade hästar och tävlade så mycket!

Jaha vad svarar man på det??

 

[rubytoo]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

KL

Jag förstår att detta är ett väldigt oartigt inlägg och det står naturligtvis moderator fritt både att ta bort det och att banna mig.

Nu har jag vid flera tillfällen inte kunnat undgå att lägga märke till att just de personer som lyfter fram sina egna elitsatsningar i ridsport och samtidigt lyfter fram hur höga betyg de själva hade i skolan, samtidigt är de personer som faktiskt skriver de minst nyanserade inläggen med det minst nyanserade språkbruket.

Mycket underligt sammanträffande, på min ära.

I mitt eget föräldraskap, har jag bedömt barnens förmåga att uttrycka sig väl och att resonera nyanserat som ungefär 300 gånger viktigare än idrottsliga prestationer, och mycket av krutet har därför legat just där.

Jag tror naturligtvis inte att det ena måste utesluta det andra, men jag vet vad jag prioriterar om prioritering visar sig nödvändig.

Du har inte funderat på att alla inte är språkligt begåvade? De är kanske begåvade på andra områden som de språkligt begåvade inte är speciellt begåvade på!

 

[rubytoo]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jaha, men det är ju som om jag skulle ta åt mig av din generalisering vad gäller billiga hästar. Jag väljer att inte ta åt mig.

Självklart betyder hästarna mycket för dem, det tror jag, men främst är de medel (eller material - var det inte du som skrev det?) för att ta sig fram i sporten. Det är ju ett ganska torftigt sätt att se på en annan levande varelse.

Fast så känner ju inte alla!! Du tror att alla känner så men så är det inte!

Hittar man en häst som man kan klättra med i klasserna har man tur. Ja jag har haft tur, den första hästen som jag hade var 2år gammal när den kom till mig istället för slakteriet! Jag var 12år! Inte en tanke på att tävla hade jag då. Efterhand så blev vi bättre och bättre och efter lång karriär när han var 18år gjorde han sin sista ** start med en 2 placering och tyvärr förolyckades han året efter som 19åring. Han gick 10st internationella tävlingar och var i princip placerad i alla sina starter i alla grenar. Jag var helt förkrossad när han dog och jag saknar honom oändligt även idag!

Jag tycker du är väldigt fördömande när du yttrar dig om något du inte vet

 

[rubytoo]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Nej, jag talar vuxna. Barn får inte jobba mer än några fåtal timmar i veckan.

Jag trodde tråden handlade om barn och om den inte gjorde det så har jag missat något

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag trodde tråden handlade om barn och om den inte gjorde det så har jag missat något

De är ju fortfarande barn i förhållande till föräldrar. Vuxna barn.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag var 12år! Inte en tanke på att tävla hade jag då.

Härligt för dig med en så fin häst! Men på fullaste allvar, hur många 12-åringar får behålla sina dyra ponnier in i vuxen ålder? Jag trodde att de flesta såldes illa kvickt när de inte var intressanta för tävling längre.

 

[rubytoo]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Det skrev jag inte. Jag skrev "börja tävla". Vad är högsta nivå då?

Nu får vi gå tillbaka lite. Någon i tråden skrev att man oftast var tvungen att börja redan på ponny för att kunna tävla höga klasser på häst och då svarade du att du visste fler som hade börjat senare och tävlade.

Och då faller ju argumentet ganska fort om det är lc-lb nivå du menar med tävlandet för det kan i princip vem som helst göra.

För att nå högsta nivån dvs elit så ger det en stor fördel med att man börjar tävla så tidigt som möjligt men det gäller ju inom allt i hela världen