Vårmammor 2010 del 3

[Comfort]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

fast de kan avta i slutet iom att bebisen får mindre plats, så man blir orolig

 

[Ia*]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

*kl*

Idag ligger hon iaf inte på tvären för nu trycker hon på lungorna så jag inte får luft... Hmm... pest eller kolera

 

[Oregano]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Hugger sista knappen.

Ni ligger Vilgot hos sin pappa på soffan, så jag kanske har tid att skriva ihop en förlossningsberättelse nu. Kanska får revidera den senare, för jag minns ärligt talat inte så mycket av det hela. Alla tider är preliminära

5:e april, annandag påsk
Dagen började med att vi åkte till Biltema, Bauhaus och ICA Maxi för att köpa bla spegel till bilen för att se bilstolen i baksätet. Kände inget speciellt mer än att sammandragningarna kom något oftare än vanligt men fortfarande kändes dom ingenting alls.

När vi kom hem la jag mig på soffan och vilade och sambon började med maten. Vid kl 13 eller strax efter sa det liksom "poff" (den både kändes och nästan hördes!) och jag kände hur det började sippra. Gick på toaletten och där kom det mer vatten. Det var "sipper" och inte allt på en gång liksom. Fortfarande kändes det ingenting, så jag fixade handdukar och gick och åt mat.

Vid 13:30 ca började jag känna värkar. Först bara svaga, men de tilltog ganska snabbt. Kl 14 skrev jag i inlägget här att jag skulle ringa förlossningen. Då kom värkarna med kanske 3-4 min mellanrum. Jag ringde och de ville att jag skulle komma in för kontroll, men att jag troligen skulle få åka hem igen. Medan jag satt på toaletten och sipprade fostervatten fick sambon springa runt och på mina order packa det sista till väskan. Det var inte så lätt att ge order, för värkarna började göra ganska ont då.

Vid 14:40 var vi inne på förlossningen och blev uppkopplad mot ctg:n. Låg där i 20-25 minuter och värkarna tilltog. Det var inte så himla farligt, men tanken på att det skulle bli 10 ggr värre och att det skulle hålla på i 10 h skrämde mig lite. Bm kom in och konstaterade att jag hade ett bra värkarbete och ville undersöka mig. Men hon sa att förmodligen har det inte hänt så mycket än. Det visade sig dock att jag var öppen 5 cm och hon konstaterade att det inte skulle bli någon hemgång utan frågade om jag hade några särskilda önskemål. "Jag vill ha epidural" var det enda jag sa. Det var hög tid att fixa det då, så hon gick iväg för att förbereda det.

Vi lämnades ensamma en stund och sen kom usk in för att ta oss till förlossningsrummet. Hon kom precis i en värk och sa att jag skulle passa på att gå när värken var över. Då gjorde det rejält ont. Jag hann väl gå 20 meter innan nästa värk kom. Hittade ett litet bord i korridoren som jag stannade och hängde på. Usk och sambo kom efter och hittade mig där och usk fixade snabbt fram ett sånt gåbord åt mig istället. När värken var över fortsatte jag gå, men nästa kom bara max 20 sekunder efteråt. Då började jag nästan få panik över hur ont det skulle göra om 10 timmar...

Vi hade alltså precis kommit in på förlossningsrummet och jag stod fortfarande upp när första krystvärken kom. sambon fick ringa på klockan och bm kom infarandes. Hon trodde väl inte riktigt på mig, men jag fick lägga mig i sängen och bli undersökt. Jag var fullt öppen och fick börja trycka på istället.

Jag måste ha gått från 5 till 10 cm på mindre än en kvart. Inte så konstigt att det gjorde ont... Krystvärkarna gjorde inte ont, men jäklar vilken kraft det var i dom!

Bm sa åt mig att lägga mig på sidan, då det inte var bra för bebisen om jag låg på rygg när det gick så fort. Vet inte hur länge jag låg så, men jag vågade inte riktigt ta i i krystvärkarna av rädsla för att det skulle göra ont. Därför tror jag att det blev ganska långdraget och jag hörde bm säga att hon skulle sätta en skalpelektrod på bebisen. Det gjorde hon och sen sa hon att hon skulle lägga en bedövning för att hon kanske måste hjälpa till med sugklocka eftersom hjärtljuden gick ner. Hon la bäckenbottenbedövning samtidigt som barnläkare kallades in. De kunde dock konstatera att sugklocka inte var nödvändigt just då eftersom bebisen återhämtade sig när de påminde mig om att andas djupa andetag mellan värkarna.

Bäckebottebedövningen var fantastisk! Jag kände var huvudet befann sig, men det gjorde inte det minsta ont. Jag vågade trycka på och 16:22 ploppade Vilgot ut!

Jag fick honom till mig och efter en stund frågade bm om jag hade tänkt att krysta ut moderkakan. Jag svarade nej på den frågan! Hade ju inga krystvärkar kvar. Jag kände dock att hon drog lite i navelsträngen och tydligen följde den med då, men det var inget som jag öht kände nånting av.

Tydligen sprack jag lite, för hon sydde några stygn. Vet inte hur många.



Det är så mycket jag vill skriva här om tiden som varit och hur fantastiskt skönt det är att vara av med magen och kunna plocka upp saker från golvet, ta på strumporna och krama sambon igen. Magen finns iofs kvar, men den är tom iaf. Till idag har jag tappat 6,5 kg och det känns också himla skönt.

Vilgot är alldeles fantastisk, men AJ vad ont det gör att amma med alldeles såriga och förstörda bröstvårtor... Det gör 10 ggr mer ont än de sista öppnningsvärkarna, jag ljuger inte! Första 4-5 sugtagen varje gång är ett rent h-vete... Jag skickade sambon till Barnens Hus idag för att köpa salva och såna pluppar som man ammar igenom. Det var en befrielse kan jag säga.

Lycka till alla vårmammor! Jag följer tråden och återkommer så snart jag kan. Bara det här inlägget har tagit ca 10 h att skriva! Jag började redan imorse! Det är fullt upp med att mata, trösta, gosa och byta blöjor. Och även om min sambo inte läser här så måste jag ändå säga hur fantastisk han är! Han sköter precis allt markarbete och servar oss till 100% med precis allt. Världens bästa är han!!

 

[zazzarazz]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Woaw! Jag som har haft lite förlossningsrädsla kunde läsa hela ditt inlägg utan att bli minsta rädd. Grattis igen och njut av lill- och storkillen nu!

 

[Ia*]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Åhh, vad roligt att läsa!! Får man fråga vilken BM du hade? Och om du är nöjd med henne och allt?

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Lånar en knapp och gnäller lite över att jag blivit VRÅLförkyld. Kan inte andas och är konstant genomsvett.

Hur är det med din hosta/hals/hälsa Ia*? Min enda tröst är väl att jag bara varit förkyld två gånger under graviditeten...

 

[Ia*]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Den är konstant om man säger så Nu har iaf febern från förra veckan gått över. Lever på bisolvon nu. Hoppas inte det skadar lilltjejen.

Hmm, just den här veckan är väl livmodern som högst upp oxå och trycker på lungorna. Och det gör ju inte saken bättre för dej heller...

 

[Oregano]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Åhh, vad roligt att läsa!! Får man fråga vilken BM du hade? Och om du är nöjd med henne och allt?

Jag hade ju inte så mycket kontakt med henne och minns inte ens hur hon såg ut! Jag låg och blundade under hela tiden. Men det funkade bra, jag är jättenöjd. Hon Greek i efternamn.

 

[Ia*]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Var ni upp på nya BB någon gång eller åkte ni hem?
Träffade någon Marina eller Mariana när jag var in förra veckan och hon verkade jättetrevlig. Sen var det någon äldre dam med långt ljust hår, lite kraftigare, som var väldigt kunnig och proffsig. Men så var det en lite äldre som var så tafatt så jag bara ville hjälpa henne hela tiden. Henne vill jag inte träffa igen...

 

[EmelieR]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Mina har redan blivit bättre och jag har ju många veckor kvar.... ihhh...

 

[Armani__]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Oj vilken skrämmande och fantastisk resa ni har gjort.
Välkommen till tråden! Önskar er all lycka fram över!!


Kl

Idag har vi varit på "föräldra-utbildning" eller vad de nu kallar det. Vad heter det egentligen? Det var första gången för vår del och det var trevligt. Var väl en 8-9 par på träffen och så två barnmorskor. Togs upp lite om förlossningen, vad som händer då, tankar, funderingar kring detta, presentation av alla oss par etc.

Men jag ska ha sist av gänget, men ÄNDÅ hade jag störst mage, trots att jag var yngst och det fanns de som har fått barn tidigast

 

[Oregano]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Woaw! Jag som har haft lite förlossningsrädsla kunde läsa hela ditt inlägg utan att bli minsta rädd. Grattis igen och njut av lill- och storkillen nu!

Vad kul att höra! Min största skräck var ju smärtan och att inte hinna få nån epidural. Men trots att det blev så, så klarade jag av det! Men att jag inte ens skulle hinna få nån lustgas fanns inte i min värld. Men som sagt, jag klarade det!

 

[Oregano]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Var ni upp på nya BB någon gång eller åkte ni hem?
Träffade någon Marina eller Mariana när jag var in förra veckan och hon verkade jättetrevlig. Sen var det någon äldre dam med långt ljust hår, lite kraftigare, som var väldigt kunnig och proffsig. Men så var det en lite äldre som var så tafatt så jag bara ville hjälpa henne hela tiden. Henne vill jag inte träffa igen...

Vi var kvar över natten och åkte hem efter lunch dagen efter. Jag är i det närmaste ansiktsblind, så fråga mig inte hur personalen såg ut! Den absolut trevligaste bm hette Gudrun iaf, en äldre dam.

 

[cirkus]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Kära nån ! En sån liten krabat ! Och största grattis !!

Två av tre har jag haft på Neo, men inte alls så länge som du har haft din.

Jag blir så fascinerad av att läsa ditt inlägg, tänk vad ni lär er mycket om för tidigt födda barn !!!

 

[Mabuse]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Ja, misstänkte att det var det... Jag förstår inte hur alla ni som haft foglossningar mycket och länge ståååår ut. Det gör ju jätteont jue! Ska försöka lägga mig i ett varmt bad och se om det blir nå bättre.

Alvedon hjälper ganska bra mot den smärta som är när man är stilla. Men japp, det gör ont. Du kanske förstår varför man ganska fort slutar att vilja röra sig särskilt mycket när man har foglossningar. Så som du har nu, dvs öm i blygdbenet, hade jag i första vändan med foglossningarna, runt v 8-9. Man vänjer sig lite grann med tiden.

 

[cirkus]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

KL eller inte.

Vad många av er vårmammor som har besvär av foglossningar och annat skit.
Jag hade nog en evig tur att slippa det.
Första graviditeten var hel utan något jobbigt, inte mådde jag illa, inga foglossningar och jag var till och med snäll i humöret. Jag var inte ens trött och jag tyckte det var skit att jag var tvungen att bli sjukskriven tio veckor innan BF, vilket var rutin på den tiden om man väntade två.
Andra gången var hade jag sammandragningar från vecka 20 eller så, och var rätt argsint. Inga foglossningar dock trots att jag var större än störst

 

[Zody]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Det låter som en riktigt fin upplevelse, även om den inte alls blev som du trott. Himla kul att läsa, tack för att du delar med dig.

*kl*
Alltså hur mycket kan en v.39+1-bebis röra sig egentligen?! Räkan har varit helt galen under en timme, gjort rejäla utbrytningsförsök med benen och nu är jag alldeles öm. Just nu hickas det för fullt, men så länge hen håller benen still så är jag nöjd.

 

[Mabuse]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Ja, en del har tur!

 

[AKB]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Funderar med över det. Min "lille" är ju beräknad till 4 kg+ vid födseln. Så han är rätt stor nu i 38+6. Lever verkligen rövare där inne!
Verkar vara överallt och ingenstans känns det som.

 

[Mikan]

Sv: Vårmammor 2010 del 3

Är ju nu i vecka 41 och här finns det med en liten som kan sparka hej vilt och flytta sig från sida till sida. BM kände ju huvudet igår när hon gjorde hinnsvepning annars hade jag fortfarande varit orolig över hur barnet ligger egentligen.
Har ett barn som alltid är sjövild så här dags, ska bli spännande att se om det blir så sen med!

Annars är det lugna gatan. Nästan inga förvärkar alls, bara ont i ryggen och väldigt trött. Ska duscha och sen bädda ner mig i sängen så fort som bebben lugnat ner sig lite.