Vårmammor 2010 del 2

Sv: Vårmammor 2010 del 2

Vi ändrades ingenting alls, så jag vet ärligt talat inte vad som hände. Oavsett vad så känns din skuldbeläggning och kommentar endast meningslös och sårande, men det kanske var det du var ute efter?
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

oj, vad trist..:(Hur förändrades dom? Konstigt att dom skulle reagera på graviditeten, har jag aldrig hört? Okej när bebisen hade kommit, då kan jag tänka mig att dom kan ändra sig, är ju en stor omställning, men innan?

Inget illa menat, har aldrig hört det bara! Därav nyfikenheten!

Min ena katt har alltid varit speciell i psyket, ibland jävligt påfrestande rent av, men hon är aldrig elak eller oberäknande, bara jävligt krävande, sköldpadda som hon är:grin: Ska ha det på sitt sätt..
Den andra är världens goaste, mer hund än katt, dock har hon som sagt haft problem med magen i perioder, och nu är hon kass igen, så nu ska vi göra en ordentlig koll på henne( Hon mår bra förövrigt, håller fin vikt, äter bra och mår bra) Dels är det ofräsch eftersom hon ibland trampar i det:crazy: och sen såklart det första, synd om henne att inte få vara normal i magen lilla! Fodert hon haft har varit för känsliga magar och har funkat bra, men nu har hon en liten kladd period igen..så dax och kolla upp det!
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Jag vet inte om det var just graviditeten de reagerade på, men det var i samma veva som vi märkte stora förändringar på dem båda. Den äldsta började kissa utanför lådan (ingenting förändrat i eller runt den, samma sand och samma skötsel som innan) och blev även mer utåtagerande gentemot oss. Samma med den yngre, dock kissade hon inte utanför lådan.
Båda damerna var dock väldigt speciella till psyket redan från början och båda hade väldigt svårt för människor överlag.

Jag tycker fortfarande att det är skitjobbigt att ens tänka på det beslut vi tog, men ingen av oss mådde bra i den situationen. :cry:
Så jag besparar mig alla kommentarer och glirningar om vilka hemska människor vi är som lät två till synes fysiskt friska djur somna in, beslutet är fattat och utfört sedan i höstas och inget vi kan ändra på.
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Vi ändrades ingenting alls, så jag vet ärligt talat inte vad som hände. Oavsett vad så känns din skuldbeläggning och kommentar endast meningslös och sårande, men det kanske var det du var ute efter?

Meningslös vet jag inte? Det enda som förändrades i deras värld var du, så det måste ju ha berott på er att de blev annorlunda, och då fick de dö. Det är väl en tillräcklig poäng för att skriva ett inlägg?

Det var ju era djur, och då har man ju rätt att bestämma om de ska få leva eller dö. Men det betyder ju inte att alla andra måste tycka att agerandet är bra, även om ni var i er fulla rätt att avliva dem.
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Möjligtvis, men som jag skrev i tidigare inlägg så är beslutet redan fattat och utfört. Jag har full förståelse för att alla inte tycker att det var okej, eftersom ni helt enkelt inte kände våra två damer. Oavsett vad så tycker jag personligen att det är helt meningslöst och bara sårande att påpeka sådana saker. At fatta beslutet om att låta sina djur somna in, oavsett orsak, är alltid jobbigt och det blir knappast bättre av att folk påpekar hur fel de anser att man gjort.
I vissa fall kanske det är bättre att inte säga något alls.
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Inte alls så jag menade!! jag undrade bara hur dom förändrats, då vet jag!

Det var ert beslut att ta, och jag vet inte omständigheterna och hur det såg ut i verkliga livet, så jag tänker inte säga något om detta. Som du säger ett beslut som är genomfört, och ni ansåg att det var bäst!

Vet hur det är med katter som är speciella som sagt, jag skulle själv aldrig omplacera min ena katt, för hon hade inte mått bra av det..faktiskt..Hon gillar i stort sätt igen annan än mig, och hon har redan bott utan mig en period, och hon var fullständigt olycklig, så jag hade heller avlivat än utsatt henne för stress och förändring, som hon inte klarar..Inget "Jag tror mig veta bäst" snack, utan jag har sett i praktiken att hon blir olycklig utan sin matte...
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Min mammas katt blev likadan när hon väntade syrran. Hon var speciell innan oxå men då gick hon överstyr.
Jag märker på mina hundar oxå. Det har blivit mer beskyddande eller vad jag ska säga. Den älsta av dem var likadan mot min kompis när hon var gravid och innan hon berättat att hon var det funderade jag på vad som var fel på hunden... De känner nog mer än vi tror.
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Att omplacera våra katter fanns inte heller på kartan, så om du beskriven din ena katt påminner till viss del om hur våra var.
De som kände våra katter och oss tyckte alla att vi fattat rätt beslut, och även om vi saknar dom som tusan så vet vi att det var det bästa.

Nu ger jag upp det här för idag, jag är trött sedan innan och den här diskussionen har bara gjort mig ledsen. Trevlig helg på er!
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Lustigt det där! men som du säger, dom känner så mkt mer än vi gör..Så jag tror absolut inte att det är omöjligt att dom känner att "energin" är annorlunda..och är dom då inte riktigt stabila innan, så kan det säkert trigga något..Intressant faktiskt!
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Min systers katt blev precis likadan. De gjorde inga förändringar i livet när hon blev gravid. Men djur, ffa katter tror jag absolut känner på sig sånt. De känner nog doften av hormonerna.
Sambon hade hemma en arbetskamrat till honom. Han hade inte berättat att vi skulle ha barn. Men arbetskamraten är någon slags "djurpratare" eller nåt. Rätt va det va så gratulerade han oss för föräldraskapet. Då undrade vi ju självklart hur sjutton han fått reda på det! Men han sa att djuren utstrålade det på något sätt.
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Inte menat att göra dej lessen..:( Och jag förstår dej om dina katter var i närheten av hur min är..

Jag önskar dej en trevlig helg!
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Ja, då är det inte ovanligt alltså, har bara inte hört det innan, emn det känns ju faktiskt logiskt! Häftigt med "djurprataren" att se det på djuren!:D
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Det tror jag med förlov sagt inte ett dyft på, att de skulle känna av förändrade energier och annat. Då skulle ju inga hästar slänga av gravida ryttare, t ex, utan alla kunde rida alla hästar tills kroppen sa stopp.

Däremot är husdjur ofta känsliga för förändrade sinnesstämningar och beteenden. Så hellre än att lägga anledningen på något slags mystiskt sjätte sinne eller en högre intelligens hos djuren, så får man helt enkelt rannsaka sig själv. På vilket sätt har jag blivit/beter mig annorlunda? Det kan ju vara så enkelt som att man rör sig annorlunda som gravid än som icke-gravid...
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Min systers katt blev precis likadan. De gjorde inga förändringar i livet när hon blev gravid. Men djur, ffa katter tror jag absolut känner på sig sånt. De känner nog doften av hormonerna.
Sambon hade hemma en arbetskamrat till honom. Han hade inte berättat att vi skulle ha barn. Men arbetskamraten är någon slags "djurpratare" eller nåt. Rätt va det va så gratulerade han oss för föräldraskapet. Då undrade vi ju självklart hur sjutton han fått reda på det! Men han sa att djuren utstrålade det på något sätt.

Nej, det gör de inte. Det är en skröna. Likadant som att djur skulle känna på lukten om nån blir rädd, de gör de inte. Generellt är djur (oss själva inkluderat) ganska okänsliga för doftsignaler från andra arter än vår egen, vilket också är ganska biologiskt rimligt om man tänker efter.

Vi har också två katter, och de har inte blivit ett dyft annorlunda sen jag blev gravid. Jag tvivlar starkt på att de ens har förmågan att begripa vad en graviditet är.
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

*delvis kl*

Mina missar har iaf märkt av när jag blivit gravid. Båda gångerna..

Det tydligaste är den gången som första spraken kom. Min ena katt var väl en 5 m ifrån mig, gåendes ut ur rummet. Sen sparkar barnet i magen och katten tvärstannar, vänder sig om, stirrar på magen och springer sedan fram till mig - hoppar upp och lägger sig på magen och bara kurrar.. För mig kändes det iaf som att kissen och bebis hade "kontakt".
 
Senast ändrad:
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Eller så insåg hon bara att nåt var allvarligt knäppt med din mage... ;)

Min katt kommer också alltid springande, sätter sig nära och spinner högt, om jag är väldigt ledsen eller upprörd. Jag tror de tar illa vid sig när allt inte är som det ska och försöker göra så att matte är som vanligt igen, med de medel som står till buds för en katt. (något begränsade, då, en spinnande katt lär nog inte hjälpa mot fostersparkar, men det vet ju inte katten. Försöka duger. :D)

Insikten att det måste vara en bebis därinne tror jag övergår kattförstånd, dessvärre.
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Nu menade jag dock inte att dom tänker : jaha, matte är gravid och har en bebis därinne"..;)

Men att djur känner av energier och därav rädsla tex, handlar inte om något mystiskt sjättesinne, utan mer att djur är betydligt känsligare än oss för energier..Visst kan det handla om kroppspråk också, det är ju ofta så dom kommunicerar!

Och sen tror jag att även om en häst är känslig och känner av att matte är annorlunda, och kanske på så sätt är lite lugnare överlag, så betyder det ju inte att hästen helt ger upp sina naturliga reaktioner..så avkastad kan man ju bli ändå, fast hästen är lugnare överlag...
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Fast många slutar ju rida, t ex att hoppa sin unghäst, just för att hästen inte alls tar hänsyn till att matte är gravid utan glatt brallar på som vanligt...

Jag förstår nog inte riktigt vad du menar med "energier", tänker då på något slags värmestrålning? Eller elektriska fält? Eller vilken energiform menar du?
 
Sv: Vårmammor 2010 del 2

De måste väl kunna känna det på lukten? så himla mycket hormoner och de litar väl en hel del till luktsinnet. Tex en löpande (eller vad det heter) katthona kan väl dra till sig en del kattpojkar.

Jag menar hundar tränas nu till att hitta cancer på lukten av en människa och kan tränas till att reagera på lukten när en diabetespatient behöver insulin. För att inte tala om vissa psykiska sjukdomar som luktar en hel del (till och med läkare diagnosticerade dem på lukten tidigare).

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/cancer/article348910.ab ok Aftonbladet men originalet från New Scientist.
 
Senast ändrad:
Sv: Vårmammor 2010 del 2

Nu är ju det här ngt helt annat som inte har med våra graviditeter att göra, men visst finns det hundar som är tränade på att förutse anfall (elilepsi?) hos sina ägare och som redan ägaren själv vet om de går och hämtar medicin? Har för mig att jag läst det nyligen.

Djurpratare tror jag inte ett dyft på, men att djur kan känna på sig saker som inte vi gör kan jag vara med på. En graviditet har ju dessutom så himla mkt med hormoner att göra, och där tror jag att djur är bra mkt känsligare än människor!!
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
74 147
Gravid - 1år Scrollade i gamla tråden och tror att jag hittade sista listan. Ber om ursäkt om det fanns en senare och någon är missad. September 9/9...
18 19 20
Svar
391
· Visningar
28 225
  • Låst
Gravid - 1år Eftersom vi fyllt den gamla tråden startar jag en ny. Kopierar in vad jag tror är den senaste listan. Mars 28/2, KarinStarfighter, 33...
102 103 104
Svar
2 071
· Visningar
117 874
Senast: lillebill
·
  • Låst
Gravid - 1år Återigen dags för en ny tråd för vinterföräldrar (som autocorrect vill ha till vinterförvaring :p ) och vinterbarn. Lägger in listan...
99 100 101
Svar
2 003
· Visningar
97 862
Senast: YaHilweh
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Olja till häst ?
  • Atletix
  • Stora shoppingtråden III

Omröstningar

Tillbaka
Upp