Fy vilket uselt bemötande. Hoppas lillkillen mår bättre nu! Tipsar om att göra smoothie och frysa in till glass, skönt med svalka om de är sjuka och bra för att få i lite energi. Ännu bättre när de är äldre och förstår konceptet glassIdag hade lilleman närmare 40 grader i temp när han vaknade och var stekhet. Han har som sagt ätit dåligt med ersättning/vätska några veckor och kissat väldigt lite. Ringde 1177 som sa att de rekommenderade att åka in.
Fick först träffa en ssk som ifrågasatte varför vi inte bara gett alvedon, och varför vi kommit dit överhuvudtaget. Suckade högt när jag sa att 1177 sagt det.
Hon gav en supp och efter 2h fick vi träffa läkare som kom in och sa "jag har inte heller någon aptit när jag är sjuk", sen pratade han på om hur många oroliga föräldrar han träffat genom åren och att vi skulle skratta åt detta senare? Och sa grejer som syftade till att vi har blivit för oroliga över allt för att han haft invagination, vad det nu har med saken att göra.
Passade på att nämna att han knappt kissar en tung blöja per dygn, då svarar han att det sköter njurarna, och att jag ska sluta fokusera på sånt.
Efter jag bett honom titta i hals och öron så säger han att "jag kan titta men jag kan ju inte se smärta ändå".
Han säger att vi måste vara mer bestämda på när och hur mycket bebis äter, hur man nu är bestämd mot en bebis som vägrar äta?
Sedan avrundar han besöket med att vi inte ska vänta med potträning tills han är 11 år, utan börja i tid för det är bra för magen.
Har nog aldrig känt mig så här liten och ivägen förut, och sambon känner sig totalt dumförklarad. Ska kolla upp möjligheter att söka vård i annan region nästa gång det behövs. Fyfan vad irriterad jag är.
Vi åkte in en gång med Noras storasyster när hon var runt halvåret. Hade skrikit i flera timmar, inte alls likt henne. Kunde inte sova heller utan bara vaknade och skrek. Kom in, fick ett rum för att vänta på läkaren. Inte ens en minut innan läkaren kom så bajsar hon... Sen var hon lika glad och nöjd som vanligt men läkaren bara skrattade, och tyckte inte alls att vi var hopplösa föräldrar (inte vad vi hörde iaf ). Hoppas ni får träffa en sån läkare nästa gång!