Grattis!!Inatt fick vi tillökning här Världens ljuvligaste lilla tjej Så fantastiskt att äntligen ha henne här!
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Grattis!!Inatt fick vi tillökning här Världens ljuvligaste lilla tjej Så fantastiskt att äntligen ha henne här!
Håller tummarna!Hoppas kroppen äntligen har kommit på vad den ska göra. Har haft värkar eller nåt liknande ca var tionde minut sen sent igår kväll och en del brunt slem har börjat komma. Igårkväll och delvis under natten har bebis varit väldigt bufflig. BF +10 idag så de vore ju skönt om det kunde komma i gång nu.
Hoppas hoppas!Hoppas kroppen äntligen har kommit på vad den ska göra. Har haft värkar eller nåt liknande ca var tionde minut sen sent igår kväll och en del brunt slem har börjat komma. Igårkväll och delvis under natten har bebis varit väldigt bufflig. BF +10 idag så de vore ju skönt om det kunde komma i gång nu.
Jag tänker att det nog är rätt naturligt att känna en viss sorg över "aldrig mer" även om man egentligen känner sig klar.
Jag är så imponerad att du lyckas rodda vardagen med så många barn. Jag har liksom fullt upp med två!Ja, egentligen är jag nöjd med fem barn, det är tillräckligt och jag kommer nog ha den där känslan oavsett om hur manga barn vi skulle fa, men ngn gang maste ju vara den sista.
Min man kommer att sterilisera sig, det var han pa väg att göra redan innan Leo men da kändes det inte bra för mig. Nu känns det ända bra att han gör det, da vet jag att det definitivt inte blir fler barn och kan stänga av alla sana tankar.
Idag är min man tillbaka pa jobbet igen och jag far klara av allt själv. Alla barn fick frukost, kom iväg i tid dit dom skulle, lyckades fa bade Ida och Leo att sova samtidigt och barnen fick lunch (ngt sa avancerat som färdiga nuggets och pommes ). Aterstar bara att komma iväg i tid till de tre storas voltigeträning senare i eftermiddag och lyckas underhalla fyran och Leo under tiden dom tränar.
Vi har fullt upp med ettJag är så imponerad att du lyckas rodda vardagen med så många barn. Jag har liksom fullt upp med två!
Jag är så imponerad att du lyckas rodda vardagen med så många barn. Jag har liksom fullt upp med två!
Vi har fullt upp med ett
Herregud... Jag undrar om det finns något uppdämt behov att få ventilera sina traumatiska upplevelser? Det gör det säkert, och det ska absolut finnas plats för det men man får faktiskt ta lite hänsyn till vem man pratar med tycker jag.10 dagar kvar till BF och jag är förbluffad över hur kvinnor som har fött barn helt plötsligt verkar dras till mig för att berätta hur fruktansvärda deras förlossningar var. Jag tycker att det är jätteintressant att läsa/höra om förlossningar, har sugit åt mig allt jag kunnat komma över, fram tills för några veckor sedan - då kände jag att jag INTE ville höra fler varianter utan börja gå in i mig själv och skapa en lugn, trygg bild inför min förlossning. Med vetskapen om att allt det jag hört/läst om kan hända, men att jag inte har någon aning om VAD som kommer att hända, utan försöka ha en lugn inställning till att ta det precis som det kommer. Det är toppen med förlossningsberättelser här i tråden som man kan läsa om man vill - men när kollegor/kompisar/halvt bekanta smidigt glider in på sina döds-förlossningsberättelser mitt i ett samtal utan att jag har bett om det så är det en helt annan sak. Hur tänker de att det på något sätt kan hjälpa mig? Jag tror att det är jättebra att ha hört olika scenarion och hur det kan gå till på olika sätt rent faktamässigt, men någons personliga upplevelser och känslor under dessa scenarion säger mig ju ingenting, mer än att skrämma mig. För det någon kan ha upplevt som nära döden kan ju någon annan ha upplevt som helt ok.
Jaja. Första lediga veckan från jobbet är snart passerad och den har gått ifrån panik-dåligt samvete över att inte jobba (jag har ju ingen bebis att ta hand om än!) till att vara oerhört tacksam över att jag tog ledigt 2 veckor före BF. Det blev precis som jag trodde med sömnen: Jag vaknar fortfarande 2-3 ggr per natt, men nu somnar jag om! En otrolig skillnad när jag inte har jobbet att tänka på.
10 dagar kvar till BF och jag är förbluffad över hur kvinnor som har fött barn helt plötsligt verkar dras till mig för att berätta hur fruktansvärda deras förlossningar var. Jag tycker att det är jätteintressant att läsa/höra om förlossningar, har sugit åt mig allt jag kunnat komma över, fram tills för några veckor sedan - då kände jag att jag INTE ville höra fler varianter utan börja gå in i mig själv och skapa en lugn, trygg bild inför min förlossning. Med vetskapen om att allt det jag hört/läst om kan hända, men att jag inte har någon aning om VAD som kommer att hända, utan försöka ha en lugn inställning till att ta det precis som det kommer. Det är toppen med förlossningsberättelser här i tråden som man kan läsa om man vill - men när kollegor/kompisar/halvt bekanta smidigt glider in på sina döds-förlossningsberättelser mitt i ett samtal utan att jag har bett om det så är det en helt annan sak. Hur tänker de att det på något sätt kan hjälpa mig? Jag tror att det är jättebra att ha hört olika scenarion och hur det kan gå till på olika sätt rent faktamässigt, men någons personliga upplevelser och känslor under dessa scenarion säger mig ju ingenting, mer än att skrämma mig. För det någon kan ha upplevt som nära döden kan ju någon annan ha upplevt som helt ok.
Jaja. Första lediga veckan från jobbet är snart passerad och den har gått ifrån panik-dåligt samvete över att inte jobba (jag har ju ingen bebis att ta hand om än!) till att vara oerhört tacksam över att jag tog ledigt 2 veckor före BF. Det blev precis som jag trodde med sömnen: Jag vaknar fortfarande 2-3 ggr per natt, men nu somnar jag om! En otrolig skillnad när jag inte har jobbet att tänka på.
Heja dej! Vår pojke ratar alla nappar förutom mams napp som är mer rak än en ”kula”. Vet att det kan vara svårt att jobba bort napp, men just nu känns det som att fördelarna är större än nackdelarna (för oss) eftersom den ibland hjälper vår pojk att komma ner i varv när han är övertrött.Visa bifogad fil 29881
BEHOLD! Min bröstvårta är evigt tacksam för varenda snutt på nappen. Men alltså, hade man fått som uppgift att designa den allra fulaste nappen så känns det som att slutresultatet inte varit långt från denna napp? Nappen duger dock bara när pappan ger den än så länge. Man är väl inte dum! "Jag vet nog vad du har mamma!"