Jag kan tycka det är sånt här man ska kunna fråga sin bm om närsomhelst.. Att man ska kunna förbereda sig mentalt för de saker som oroar en vid en förlossning. Innan den startar liksom...Jag har lite liknande funderingar angående akut snitt. Mitt storasyskon är född med akut kejsarsnitt och jag togs med planerat pga att vår mamma var "för trång" för att föda oss naturligt. Vi har båda breda höfter (borde ha brett bäcken) men är väldigt ledstela. Så jag tror inte att mina fogar kommer ge efter vid en förlossning. Och detta kommer då inte märkas förrens barnet klämt sig ned dit. Och jag oroar mig för hur det funkar med akut snitt i det skedet (de kommer säkert testa med sugklocka och allt möjligt först). Jag är nästan säker på att allt kommer sluta med akut snitt pga detta.
Dessutom finns i familjen en ovanlig sjukdom (med 50% ärftlighet så stor risk att jag och barnet har det). En av sakerna det KAN medföra är stort huvud hos barnet, typ liknande vattenskalle men av annan orsak. Detta har jag tagit upp med min BM men hon viftade bort det och sa att det fick jag skriva i förlossningsbrevet som finns på "mitt" BBs hemsida. Så var det inte mer med det .
Vid vilket BMbesök får man prata om sådana här saker? Senast, v26, verkade inte min BM så intresserad av att svara på mina frågor. Jag skulle gärna prata om detta vid nästa besök i v 31, men vet inte om det är ok. Maken tycker jag ska maila mina frågor och kräva att få prata om det. Men kanske är detta saker jag bara ska skriva i förlossningsbrevet och TS upp med BB när det är dags. Hur har ni andra gjort med era mer specifika förlossningsfrågor?
Har ni dessutom sjukdom i familjen tycker man ju att ifall du är orolig och vill diskutera, att det är en rätt viktig sak att göra.
Jag tror vi hade ett specifikt förlossningssamtal mitten av '30-veckorna' för att gå igenom förlossningen i sig själv och funderingar/tankar. Men nog måste man ju kunna diskutera oro/tankar/scenarion långt tidigare..
Tycker jag