Sv: Vårföräldrar 2013!
Ni som har häst. Hur kommer ni lösa det med hästen?
Jag har ingen häst nu. Förra graviditeten slutade jag rida när jag var i drygt femte månaden, jag fick stora problem med foglossning tidigt.
Sen när dottern väl föddes så kände jag direkt att det här med hästarna, det får vänta. Nu är det familjelivet som får komma som nr 1. Ridit hade jag gjort hela livet ... men småbarnsåren de kommer aldrig igen. Så jag sålde mina hästar.
Det var helt rätt beslut och jag är fortfarande jättenöjd med det.
Särskilt nu när jag är gravid igen.
För mig är det jätteskönt att inte ha dåligt samvete för en häst som ska motioneras och som "behöver" ekonomiskt och tidsmässigt. Jag har utan att behöva räkna en krona kunnat gå ned i arbetstid nu te.x - hade jag haft en häst (eller två!) hade jag fått tänka till..
MEN ...
När jag tjurar och har det tungt med graviditeten nu så fantiserar jag om min fina häst som jag ska ha sen ...
Vi har gjort en stor livsstilsförändring också. När dottern föddes bodde vi på egen gård långt ute på landet. Nu bor vi i stan och det är inackordering som gäller. Det känns lite smidigare och jag längtar faktiskt tills jag ska köpa min nya häst ...
Sen ... om ett par år.
Till saken hör också att jag under graviditeten sa att jag ALDRIG under några som helst omständigheter skulle göra mig av med några hästar och att jag "behövde" hästarna för mitt välmående.
Nu tänker jag annorlunda.
Jag vet vad hästarna kräver och jag vet vilken moral och vilket "patos" jag har för hästar/hästen. Jag skulle bara ha dåligt samvete och vara sur och grinig om jag hade häst nu. Jag fyller på med lite annat...också vill jag nämna att jag har haft och har ett enormt stöd av min man vad gäller hästarna. Han har hjälpt till med allt och försökte övertala mig att ha kvar de när jag ville sälja.