Var 2022 ett bra eller dåligt år?

[Tonto]

Alltså fy vilket jäkla år det varit. Hoppas verkligen på att 2023 är bättre.

 

[Nordthor]

2022, året då jag skulle säga: "varför inte?" istället för nej. (Det började som ett skämt, men visade sig vara helt sant.) Vi inledde med att äntligen skaffa ny hund. Jag blev färdig specialist och fick för en gångs skull en ordentlig löneförhöjning. Började jobba igen, som jag längtat! När världen började skaka tänkte jag "tur att vi inte har några barn", strax därefter blev jag oplanerat gravid. Var helt säker på att barnet inte var kvar i magen när jag gjorde min värsta krasch någonsin i downhillspåret. (Det visade sig dock att bebisen var tuffare än mig.) När chocken över att vara gravid hade lagt sig (och vi bestämt oss för att bli föräldrar) blev jag avstängd från jobbet pga just graviditeten. Spenderade därefter cirka tre månader hemma och bitterheten över att inte ha fått jobba har precis släppt. Jag har under tiden jobbat med mig själv både fysiskt och psykiskt, det har varit stundvis tufft, mycket pga att jag varit ensam hela dagarna. Nu kommer bebisen strax och jag gissar att 2023 blir året då jag förbereder mig för det värsta men (i hemlighet) hoppas på det bästa.

 

[iNHALE]

2022 har varit jämförelsevis bra. Jag tog steget att börja på antidepressiva vilket gav mig ny livsgnista, fick tillbaka orken att göra sånt jag tycker om och bidrog till att jag kunde köpa häst igen efter många år som ofrivilligt hästlös. Det var skönt att få ett års andrum och bara leva. Dessvärre har jag en föraning om att 2023 inte kommer bli lika trivsamt...

 

[Teilani]

2022 har varit upp och ner.

Efter många år av depression börjar den äntligen släppa, och det är så klart otroligt skönt.

Ridmässigt har det inte blivit så mycket med nåt, hade bra fart i mars/april, men åkte av och det tog halva sommaren och få knäet på banan igen. Skickade iväg hästen på inridning 3 månader och provred på juldagen. Han bockade av mig innan jag ens fått rumpan i sadeln. Kändes väldigt jobbigt, och ont fick jag igen, men inte lika illa som förra gången. Har nästan inte ont alls idag. Han kommer hem igen om en vecka, ridhäst…?

Annars har det varit rätt bra, lillhästen skadad och det var dyrt, men han överlevde.
Jobbat för mycket, men har fattats pengar pga veterinär och hö, och bensin och el. Så jag är tacksam jag har ett jobb, och en bra lön.
Inte orkat träffa släkt och vänner så mycket pga jobbat mycket, men de har varit friska i alla fall.

 

[miumiu]

Som typ alla redan påpekat är ju världsläget allt annat än glädjande för tillfället och såklart har det påverkat min syn på det gångna året också på nåt plan.

På de personliga planet har året varit blandad kompott, minst sagt. Men jag har känt ett enormt stöd från människor i min omgivning, vilket såklart har hjälpt. Men ja, jag har nog varit nära att braka ett par gånger. Och jag gillar inte att ligga till last, så det har gnagt i mig att jag har behövt be folk om hjälp. Även om jag vet att dom gärna ställer upp. Men det är väl också nånting att jobba med, att inte vara så förbannat stolt och envis utan erkänna för sig själv och omgivningen att nu orkar jag faktiskt inte riktigt.

Tveklöst bästa med detta året för mig har varit att jag efter 2.5 års slit där typ all ledig tid lagts på övningskörning äntligen, 36 år gammal, lyckades ta B-körkort! The journey is the reward har varit mitt mantra under denna kämpiga tid och nog har jag lärt mig saker om mig själv på vägen som jag inte visste innan. Men som hästägare, mamma till ett barn i lågstadieålder och heltidsarbetande har det varit key för att få ihop vardagen så det är väldigt skönt att det är i hamn nu.

Gått på en och annan nit som kostat dyrt i energiförlust och psykiskt välmående, men tänker att det på något sätt gjort mig visare och jag kommer förhoppningsvis inte att vara lika ”trigger happy” vid beslutsprocesser i framtiden.

Har känningar att 2023 blir ett mellanår innan 2024 då det verkligen vänder för egen del. Ska bli intressant att se om jag har rätt.

 

[anonymys22]

Tufft år, har haft Corona två gånger och varit rätt sjuk tre gånger. Långdragna effekter av Coronan under hela våren 2022. Det har därför gått trögt med mitt stora intresse träningen. Har haft svårt med vännerna då de närmaste har skaffat pojkvän och inte haft tid att umgås under de större ledigheterna. Känt mig ensam. Har sökt flera nya jobb men det har inte gett utdelning. Varit på dejtingsajter men det har gått trögt. Generellt ett rätt tråkigt och tröttsamt år. Jag är van vid att om jag kämpar hårt så ger det utdelning, vilket inte har skett i år. Har kämpat och kämpat men ingenting har direkt gått min väg.

Är inne på att testa ett nytt intresse i vår för att lära känna lite nytt folk och få lite pepp. Hoppas verkligen att 2023 blir bättre.

 

[Badger]

Var fjolåret övervägande bra eller dåligt för er? Eller mitt i mellan? Varför?

Jag har aldrig tidigare haft ett så här utpräglat dåligt år som 2022. Tidigare år har på sin höjd varit trista, eller jätteroliga! Men efter ett år där vi gick på fyra nära familjemedlemmars begravningar så förstår jag dom som tidigare har sagt att dom sett fram emot ett nytt år. En period mådde jag riktigt dåligt över skolan dessutom. Det finns liksom ingen längre period av 2022 som kändes helt bra eller rolig.

Hur hade ni det 2022?

Mitt 2022 var helt ok, ungefär som vanliga år.

Klimatets 2022 var ju en katastrof däremot.

 

[LadyCovergirl]

För min del var det nog varken eller. Det hände ju typ ingenting annat än vardag med jobb och stallet.
Några resor vilket förstås alltid är trevligt. Djuren mådde bra.
Överlag ändå ett år som liksom bara var.

 

[nightcrawler]

Som dom senaste åren så var inte 22 nått bra år. Inte någon katastrof dock men långt ifrån bra. Hoppas på lite mer flyt nästa år. Är så fruktansvärt less på att det ska gå troll i allt som har med mej att göra. Jag tycker nog att jag förtjänar lite medgång nu

 

[Human]

För mig personligen har det varit ett fint och slitigt år. Första året som förälder och tillika första året som gårdsägare har gjort att det inte haft funnits någon brist på sysselsättning. Lyckligtvis gillar jag att ha saker att göra, och jag trivdes bättre än väntat med att vara föräldraledig. Börjat nytt jobb som jag tror kommer bli bra. Hunden och hästarna har varit friska och verkar trivas på vår gård, och det gör mig så glad att jag kan erbjuda dem det här livet.

 

[Diabetikern]

2021-2022 redigt jävla skitår

 

[sweep]

Både bra och dåligt.
Började på nytt jobb december 2021 och jobbade då som inhyrd men blev fast anställd i september så det är ju bra. Och jag är bra på mitt jobb och får ofta beröm av chefen.

Min ena häst blev halt och efter besök och behandlingar så blev han ”utdömd” (dock utan åtgärd). Han får leva så länge han mår bra men han är halt på böjprov. Så det var ju inte roligt men så länge han verkar må bra så får han ju leva så det är bra.

Började rida på ridskola igen och det är trevligt att träffa lite hästfolk.

Haft lite problem med bilarna men snart ska väl allt som går att laga vara lagat

Så både bra och dåligt men är nog ändå ett rätt bra år.

 

[Lilla]

När mina närmaste är friska kan kan jag egentligen inte klaga. Men det var ett rätt grått år.

 

[manda]

Väldigt blandat för mig. Jag tycker mycket om hur relationen till mig själv utvecklas och fördjupas och även hur jag förhåller mig till livet. Känner att jag oftast har den inre kompassen inom synhåll även när det är motvind vilket jag absolut inte alltid haft. Har varken tappat fotfästet eller koncepten mer än tillfälligt trots gott om skitsituationer.

En oväntad flytt i början av året, till en liten lägenhet i samhället vilket ställer exakt noll krav på mig utöver att betala hyran, blev väldigt bra om än långt ifrån hur jag ser mig bo.

Hälsomässigt rejält sugigt både i början av året och i somras/höstas, men nu har jag haft längsta sammanhängande räckan utan större svackor sedan jag blev sjuk för några år sedan. Också lite ljusningar vård-, hjälp- och hjälpmedelsmässigt. Väldigt ödmjukande att behöva så mycket hjälp.

Sedan i somras har jag haft väldigt mycket behållning av min meditation, vilket ger massa riktning och livskvalitet särskilt som kroppen inte riktigt är med på aktivitet.

Några ovärdeliga vänskapsrelationer som finns kvar och fördjupas fast det är väldigt mycket på mina, eller kanske snarare hälsans, villkor.

Det passar ganska bra att summera 2022 med ett citat från mitt jobbs fd vice vd, som upprepade ”det är mycket som går bra nu” allt oftare, ju närmare företaget kom konkurs.

Alltså katten! Hur kunde jag glömma att skriva om katten. Hon är ju verkligen den enskilt största faktorn till att -22 ens var drägligt. I juli kom hon till mig.

 

[starcraft]

Kan inte sätta en känsla på 2022. Jag vill inte säga att det varit dåligt, det har hänt en del riktigt bra saker, men också en del som varit mindre bra och det har bitvis varit kämpigt. Så lite både och kanske?

 

[Fetaost]

Det var ett bra år bortsett från att jobbet blivit mycket tuffare och lett till ett par kortare sjukskrivningar.
Men jag hade en fantastisk sommar med sambon där vi reste runt i Danmark, vi hade en jättelyckad och kul sommarfest. Vi har rest iväg på lite äventyr till Albanien, varit i fjällen, skaffat en ljuvlig, ny liten familjemedlem (hund) sonen fick sitt AM-kort som han kämpat för. Det har blivit mer tid för vänner, familj och kul upptåg.
Bara lottovinsten som saknades

 

[Sonic76]

Tänk att när jag summerade 2022 var det ett riktigt bra år.
Trots diabetes och spondylartritdiagnos.
Jag har haft så många år där jag har sagt att det inte kan bli värre och det blev värre.
Ni som vet, ni vet.
Så 2022 var ett himla bra år.
Fick ju underbara Kyra som är så himla mysig.
Ser fram emot ett lika bra 2023

 

[Bulldoozer]

Året började bra för egen del, från 12:e maj så har året mest gått ut på att ta sig igenom det. Hittade min älskade hund Nessie död när jag kom hem från jobbet, hon skulle bli sex år och jag hade så mycket planer för oss detta första coronafria år efter att ha fått ställa in mycket tidigare två år .
Världens bästa träningskompis och vän ❤.
Har ändå haft tur i övrigt med att de andra hundarna och vänner, familjemedlemmar och bekanta hållit sig friska.

 

[AbsolutEnsam]

Mitt år har varit väldigt dåligt! känner mig mest misslyckad och väldigt ensam. Mycket ångest och panikattacker trots mediciner. Har mest självmordstankar som kommer och går. Obs! Jag är inte ensam har föräldrarna runt mig mest hela tiden. Vågar inte säga nåt till psykiatrin pga. Rädsla att bli inlagd. Har social ångest. Fått mer ångestdämpande nu sista tiden så hoppas tankarna släpper snart. Som tur är mår familjen bra o hundarnaDom enda jag lever för. Inga vänner kvar känns det som. Bara ensam.