Var 2022 ett bra eller dåligt år?

[Pilot]

Början av året var rätt tuff men känner att jag är mer på rätt väg och mår bättre.
Det vände definitivt när jag köpte valpen i maj.

 

[manda]

Väldigt blandat för mig. Jag tycker mycket om hur relationen till mig själv utvecklas och fördjupas och även hur jag förhåller mig till livet. Känner att jag oftast har den inre kompassen inom synhåll även när det är motvind vilket jag absolut inte alltid haft. Har varken tappat fotfästet eller koncepten mer än tillfälligt trots gott om skitsituationer.

En oväntad flytt i början av året, till en liten lägenhet i samhället vilket ställer exakt noll krav på mig utöver att betala hyran, blev väldigt bra om än långt ifrån hur jag ser mig bo.

Hälsomässigt rejält sugigt både i början av året och i somras/höstas, men nu har jag haft längsta sammanhängande räckan utan större svackor sedan jag blev sjuk för några år sedan. Också lite ljusningar vård-, hjälp- och hjälpmedelsmässigt. Väldigt ödmjukande att behöva så mycket hjälp.

Sedan i somras har jag haft väldigt mycket behållning av min meditation, vilket ger massa riktning och livskvalitet särskilt som kroppen inte riktigt är med på aktivitet.

Några ovärdeliga vänskapsrelationer som finns kvar och fördjupas fast det är väldigt mycket på mina, eller kanske snarare hälsans, villkor.

Det passar ganska bra att summera 2022 med ett citat från mitt jobbs fd vice vd, som upprepade ”det är mycket som går bra nu” allt oftare, ju närmare företaget kom konkurs.

 

[AraSlei]

Förutom omvärldens uppenbara skit-år, så har jag personligen haft ett bra år. Så mycket bättre än 2021, även om det har tagit en stor del av 2022 att repa mig från det föregående året.

Har träffat världens finaste man, någon som bryr sig genuint om mig och som är någon att stå bredvid när det stormar. Som respekterar, vårdar och ger i vår relation, som gör mig till en bättre version av mig själv. Så otroligt tacksam för honom

Har haft massor att göra på jobbet, men upplever verkligen att jag utvecklats och har fått mera ansvar. Har landat i min roll och företaget, och känner mig trygg i att jag kan mitt jobb.

Var i UK på en träningsresa med hundarna som jag längtat efter att få göra länge. Hade en fantastisk utveckling i min unghund, så himla roligt.

Vårdat och reparerat vänskaps- och familjerelationer som for illa under mitt turbulenta 2021.

Min finaste guldhund skadade sig i somras, men repade sig under hösten. Är nu skadad igen, och det oroar mig.
De andra två har fått vara friska, och det är jag tacksam över

 

[McFlurry]

För mig personligen var det ett väldigt bra år. Gifte mig och allt, efter 10 år ihop

 

[FengurLaugar]

2021 var fruktansvärt tungt pga skadan på min älskade häst och sen en massa andra motgångar som jag ställdes mot så jämfört med det var 2022 fantastisk för mig personligen!

Några guldkorn är att min skadade häst blev ”friskförklarad, stora hunden blev viltspårschampion och vi fick visa våra spårningsskills skarpt på älgjakten och lyckades, lilla taxen har jagat bra och jag fick äran att fälla första viltet för henne, umgåtts mycket med familj och vänner, varit på mysig semester och äntligen fått umgås med mina underbara kollegor efter pandemin.

Största känslan jag känner är tacksamhet

 

[Monimaker]

2022 var ett renodlat skitår.

Inlagd en gång på psykiatrisk slutenvård vilket är en gång mindre än -21, men det här året kändes nog än mer meningslöst än det förra. Hösten totalt förstörd av lumbago med ischias som fortfarande inte gett med sig och som inte kan smärtlindras på grund av övrig medicinering, vilket tär hårt fysiskt och psykiskt när jag inte kan träna som jag och vården vill. Nytt fokus på terapisamtalen som gjort att de känns mer belastande än välgörande. En idols högst oväntade bortfall i maj månad lamslog communityt som vanligtvis gnistrar av kärlek, kreativitet och glädje.


Nej, det är svårt att titta tillbaka på 2022 med ens en uns av tacksamhet. Förhoppningsvis blir 2023 bättre.

 

[Red_Chili]

Både bra och dåliga saker. Jag försöker fokusera på det bra, som att jag lyckades få ett jobb där jag trivs. Jag har även vågat mig på lite nya saker vilket har känts bra. Och så kom faktiskt unghunden hem till mig förra året, det glömde jag nästan bort. Det känns som om hon alltid bott här och hon har en så självklar plats hos oss. Hon är ett rent lyckopiller på fyra ben som får mig att skratta varje dag, hur pissigt livet än känns i övrigt.

Sedan har mycket dåligt hänt också, och saker som jag önskar ha gjort blev inte av alls av olika anledningar. Pga det har jag redan försökt lägga upp en plan för hur några av de sakerna ska bli av i år istället. Vi får se hur det går.

 

[lingonben]

På makronivå har 2022 varit ett komplett skitår. Förutom kriget politiken ekonomin klimatet har folk runt mig blivit drabbade av sjukdom värre än nånsin. Tittar man däremot på den lilla lilla bubblan som är jag och mina kids har det varit ett bra år. Vissa ojämnheter och tråkigheter på vägen, men sånt sker alla år. Jag har gjort såpass roliga saker, och fått nya människor i mitt liv som gör mig lycklig. Barnen är friska och har kul både i skolan och aktiviteter, och det är jag djupt tacksam över.

 

[Enya]

Ett generellt dåligt år, rakt igenom.

Osämja med framför allt min ena syster, där hennes skitsnack sliter enormt och har gjort hela året. En annan syster dog av en överdos i april.
Bråk med ena sonen hela året, nedstämdhet och dåligt mående på det. Terapi som dragit upp barndomstrauman. Sömnbrist. Stress på jobbet.
Oro och ångest inför 2023 också. Tuffa beslut som skulle fattas och som tog sönder mig och tar tid att läkas ifrån.

Det var väldigt länge sedan jag mådde så dåligt som jag har gjort 2022, kan jag säker säga.

 

[Marty]

Ett vidrigt år. Jag storgrät innan 12-slaget när jag tänkte på vilket jävla år det varit. Cancer, förlust av min häst som var mitt allt sedan 15 år tillbaka, och även förlust av hennes fölunge. Förlust av vänner som inte fanns där genom en otroligt jobbig period av livet.

Jag hoppas ett år som 2022 aldrig kommer igen.

 

[Seabaz]

För oss personligt var det ett mycket bra år. Men det har varit svårt att se andra (familh, vänner och bekanta) ha det jobbigt. Framförallt familj i Sverige med elpriser, vänner som förlorar sina hyres-bostäder här och bekanta med små businesses här med underbemanning och överarbetade....

 

[Fibusen]

Varit ett bra år för mig. Började med att hunden blev riktigt utredd och vi hittade orsaken till tillfälliga hältorna, och fick rätt medicin under en längre period, och hon har sen dess varit hur fräsch och pigg som helst. Fick sen fast tjänst på jobbet. Träffade kärleken och vi fortsätter ha det bra. Skaffade höns, som jag drömt om i många år. Alla familjemedlemmar och vänner har varit friska.

Såklart har det varit dippar också, men inga större grejer. Lite för mycket jobb och studier i perioder och allmänt trött och slut bara, inget värre än så.

Jag har några riktiga skitår i bagaget, så jag är väldigt nöjd att jag kom så lindrigt undan 2022.

Sen allt annat som hände ute i världen och samhället däremot…

 

[strawberrysylt]

Mitt 2022 var väldigt bra, jag träffade ❤ och kände/känner massa saker för första gången. ❤

Jag har också pluggat/jobbat 50/50, vilket passar mig bra. Gått upp i tid på jobbet = bättre inkomst.

I juni blev jag friskförklarad efter tio år efter att aldrig ha trott att jag skulle bli frisk.
Har iom med det också fattat ett nytt stort roligt beslut.

 

[liasa]

Ett år som gått upp och ner. Flyttade ihop m min sambo och vi köpte en fantastisk lägenhet tillsammans, jag blev gravid och vi har gjort flera roliga resor till familj och vänner runtom i Sverige.

Tog bort min hund, ett fruktansvärt beslut och grät i veckor efteråt. Kan fortfarande inte titta på bilder av honom. En äldre familjemedlem gick bort, men det var väntat och dags.

Jobbet har gått upp och ner. Började ett nytt jobb i januari och funderar mycket på om jag är på rätt plats eller inte.

Sen självklart mycket funderingar under året på alla hemskheter som hänt i världen.

 

[Araminta]

Jag delar in 2022 i två halvor. En trevlig första hälft och en mindre bra andra hälft.

 

[Fjordfrälst]

Privat har året varit överlag bra; det jobbiga var ju givetvis förlusten av katten men vi skaffade en ny vän att älska och en kanin . Överlag har vi alla hållt oss friska- var andra katten då som blev huggormsbiten men klarade sig även denna gång bra tack och lov . Framförallt har jag vidgat vyerna yrkesmässigt efter att ha enbart jobbat inom vården fram till förra sommaren och provat handel, godisproduktion och nu börjat jobba på en mysig förskola . Har börjat sätta ner foten alltmer och står på mig själv- jag värdesätter allt högre att göra det som känns bäst för mig och skita I vad andra tycker som inte är relevant...!

 

[pepp]

Det har varit ett rätt kasst år. Ett tråkigt år.
Min hund fick tas bort, mitt mående har varit berg och dalbana, vandringsplaner blev inställda, jag har varit trött på relationer jag har.

 

[Snubbelfot]

Trots allt elände runt om i världen blir mitt eget 2022 svårt att toppa, året levererade en äkta hälft och två barn.

 

[zassoo]

Väldigt blandat för mig personligen. Har varit föräldraledig hela året efter att mitt andra barn föddes i slutet av 2021 och det har varit en känslomässig bergochdalbana. Fantastiskt på så många sätt, mina barn är underbara och får mig att skratta och känna så mycket kärlek. Men det har också varit otroligt tufft, jag har gråtit massor och känt mig sämst i världen. Känt mig otroligt ensam många gånger. Det är säkert super att vara föräldraledig om man har ett härligt sammanhang med folk att träffa regelbundet men jag har bara känt mig isolerad.

Samtidigt har jag fått många aha-upplevelser om hur jag fungerar och vad jag behöver. Jag har fått ett nytt jobb som är lite av en chansning och ett karriärsbyte men där magkänslan var toppen direkt så jag hoppas det blir bra! Börjar på måndag. Det ska bli jätteskönt att få vara mig själv och vara i ett sammanhang.

 

[Bexzor]

2022 är ett år jag kommer minnas då det började intensivt med 2 parallella utbildningar samtidigt som jag började jobba heltid när fjärde barnet var drygt 4,5 månad. Fick en yrkesexamen och en fast tjänst inom ett helt nytt yrke medan kandidatuppsatsen inte höll hela vägen.
Under hösten valde vi att separera efter cirka 12 år ihop med planen att skiljas efter många slitsamma och tuffa år ihop. Från att ha saknat avlastning i 18 år så blev det istället varann vecka med barn. Grät massor min första barnlediga vecka, men valde att dels gå upp i arbetstid samt "låna" barnen en stund när det är möjligt.

Året avslutades med att vi kom fram till att det nödvändigtvis inte behöver sluta i skilsmässa utan det kan finnas andra lösningar som passar vår situation.