Blir det socialbidrag hamnar det på kommunen. Vilket kommer belasta de enskilda kommunerna istället för staten. Fö är det svårt att arbeta ihop pension när man varit långtidsarbetslös och står mycket långt från arbetsmarknaden trots ivrigt sökande. Man blir alltså dubbelstraffad. Man är arbetslös (och får kanske 11,00 utan bostadsbidrag som ensamstående mindre som gift) och det enda som händer är den enda praktiken efter den andra där vissa företag har satt det i system att använda praktikanter och sedan avskeda dem och ta in nya. Talar man med nyanlända är det enda de vill är att jobba. Men de hittar inga jobb. Vilka arbetsgivare kommer anställa kvinnor som talar ingen eller mycket dålig svenska, inte skriver eller läser svenska. Även de mest okvalificerade arbeten kräver vissa basala krav som de jobbar frenetiskt för att uppnå. Men ärligt en hel del kommer inte att uppnå lönearbete.
Jag har just föreläst om pensioner för migranter. Du kan inte få full garantipension (vilket är vad som ogift mindre som gift. Har du bara varit i Sverige i 10 år blir det garantipension på drygt 2,000. Sedan får du bostadstillägg så du inte blir utslängd ur ditt boende (mindre om du är gift). Kommer du inte upp i ens det så blir det Försörjningsstöd där du får högst, drygt 6000 (40 år) som ensamstående, 4500 som gift. Det ska räcka till samtliga kostnader efter boende. Hushållsel, mobilabonnemang, mat, kläder, hygienartiklar, läkarbesök, medicin etc, etc, etc. Vad göra med den gruppen? Ska de bo på gatan och svälta? Ska rika kommuner komma undan eftersom de vägrar att ta emot asylsökande/migranter medan de fattigaste som Botkyrka som redan dignar få ännu större kostnader?