Vad läser du just nu? Del 5

[GoLightly]

Jag gillar Dave Eggers även om jag tycker att han är lite ojämn. I "How We Are Hungry" finns en fantastisk novell (har för mig att det är den sista) om hundar som springer på nätterna.
Tyckte du om The Circle?

Jag tyckte att den var väldigt bra!

Jag har inte läst något annat av honom, och efter att ha läst vad några av hans andra böcker så känner jag mig faktiskt inte så sugen, så jag kan inte säga hur den är jämfört med hans andra böcker.

 

[Raderad medlem 6459]

Oookej, jag läser alltså boken Central Park av en Guillaume Musso och mina tankar såhär långt:

1) Herregud vad bäst jag är som utan problem kan läsa en deckare på spanska.
2) Boken är spännande och riktigt så man blir helt hooked - vill nu inte plugga alls utan endast ligga och läsa hela dagarna. Varför hamnade hon i USA? Vem är snubben hon vaknade bredvid? Har hon faktiskt dödat någon?
3) Why oh why måste författare göra så värdelösa karaktärer? Huvudpersonen är polis men beter sig så irrationellt och illa att hon borde fått sparken för länge sen. Exempel:

a) När hon inte vill åka själv till familjen över jul åker hon förbi en snubbe som hon träffat en gång, bankar på dörren kl 6 på morgonen, säger att han är arresterad, tar med honom i sin bil, säger att hon vet att han har en del fuffens för sig, utpressar honom att följa med till hennes familj över jul i utbyte mot att hon inte ska anmäla honom. HAN FÖLJER MED OCH BLIR KÄR I HENNE?!?!?!

b) Hon vaknar, handbojad och blodig och jävlig med minnesförlust i Central Park. Vägrar gå till en polis och be om hjälp med motiveringen "jag vet hur poliser är". EH jaha.

c) Hon behöver sno en mobil för att kunna ringa sin vän och be om hjälp. Hon är polis så hon borde veta på ett ungefär hur man bäst snor en. Hon väljer, istället för att diskret gå förbi och pickpocketa nån turist, att de ska tackla en tonåring som håller i sin telefon, sno hans telefon och lubba järnet därifrån. Naturligtvis blir de jagade flera kilometer. Naturligtvis skapar detta stora problem.

d) Till och med jag vet att man inte åker ensam, och utan att ha meddelat någon, till en misstänkt seriemördare. Liksom man bara gör inte det.

Bortsett från 3a-d är bokjäveln spännande så jag längtar tills jag kan läsa ut den!

Utläst. Fy fan vilken jävla skitbok. Visst är det @Karfitsa i tråden som läser på franska? Undvik den säger jag bara.

Ovanpå alla osannolika tramsigheter i den här boken var den dessutom så genusbovig att jag bara inte stod ut. Och slutet? Åh, don't get me started.

Slutsats: Spännande bok, sista kapitlen sabbade den totalt. Urk.

 

[Killaloe]

Lyssnat klart på Steampunksagor och det var enkel och trevlig lyssning, men inget som håller förmå långlyssning direkt.

Nästa bok att lyssna på blir Projekt Rosie som jag har noll förväntningar på så det kan ju inte bli alltför illa (hoppas jag iaf!)

 

[Karfitsa]

Sjukskriven, ligger i soffan och slösurfar och läser. En deckare i dag, Cilla och Rolf Börjlind Svart Gryning.
En bok som gör mig lite förbannad. Den är spännande men a) innehåller alldeles för vidriga brott b) har alldeles för många trådar som det dras i och som gör att det förtätade saknas c) och språket är sådär. Hon överhörde dem säga att...

Så nu ligger jag här och känner mig som om jag har ätit för mycket smågodis.

 

[Thomasine]

Jag har precis börjat på Denise Rudbergs När klockan slår fem. Fick i present. Den är lite "pladdrig" men jag har inte kommit så långt.

 

[TeamLundVer]

Tråkigt att de inte finns översatta för jag tycker absolut att de är läsvärda. De är rätt lättlästa båda två, även om böckerna om Grant är väldigt brittiska, men det låter ju inte som att det är språket som ställer till det för dig

Nej jag vet inte vad det är man kanske ska prova en av dem i alla fall för att se om det har ändrats? Var ett par år sedan jag tragglade mig igenom en av John Grishams böcker.

 

[Klara]

Verkligen urtrist inläst känner jag nu när jag lyssnat ytterligare en timma. Men jag tror inte jag kan fokusera på att lyssna på den på engelska samtidigt som jag kör bil tyvärr. Ger den en chans, annars får jag försöka lyssna i andra sammanhang när jag kan ha mer fokus på vad jag lyssnar på.

Har nu lyssnat på drygt två tredjedelar boken och historien har verkligen fängslat mig. Hör nästan inte det entoniga i uppläsningen längre, men det slår igenom ibland och jag blir irriterad. Men jag kommer lyssna klart.

 

[Anna]

Utläst. Fy fan vilken jävla skitbok. Visst är det @Karfitsa i tråden som läser på franska? Undvik den säger jag bara.

Ovanpå alla osannolika tramsigheter i den här boken var den dessutom så genusbovig att jag bara inte stod ut. Och slutet? Åh, don't get me started.

Slutsats: Spännande bok, sista kapitlen sabbade den totalt. Urk.

Alltså... det där låter ju ungefär lika hysteriskt som Kepler. Tänker fortfarande på den där fantastiska recensionen av Hypnotisören vi skrattade så åt här, det verkar ju vara ungefär samma nivå på trolighet och kaos i din bok.

 

[Raderad medlem 6459]

Alltså... det där låter ju ungefär lika hysteriskt som Kepler. Tänker fortfarande på den där fantastiska recensionen av Hypnotisören vi skrattade så åt här, det verkar ju vara ungefär samma nivå på trolighet och kaos i din bok.

Haha!

Men läs det här då:

Spoiler: Sätter som spoiler trots att cirka ingen kommer läsa boken

I slutet får vi veta att AHA faktum är att hon har alzheimers och har rymt från sitt sjukhus. Hela allt som har hänt har varit iscensatt av en expertterapeut som skulle försöka lura tillbaka henne till sjukan. Hon är polis och allt det där men sedan tre månader tillbaka har hon vaknat varje dag och glömt allt som hänt sedan den dagen hon fick veta att hon hade sjukdomen.

Frågor som uppstår:
1. Hon sov när han hittade henne på bänken (och sedan alltså satte sig bredvid henne, handbojade ihop dem och låtsades som att han var utsatt för samma mysterium som hon). Han hade med sig massvis med sömnmedel och en spruta. VARFÖR inte bara köra en spruta i benet på henne och släpa henne till bilen? Istället för att iscensätta att en seriemördare som hon misslyckades med att gripa har kidnappat henne, jagar henne, ska döda henne.
2. Är det särskilt etiskt verkligen att utsätta en patient för den dödsångest som den här tjejen haft? Är det verkligen etiskt att terapeuten bara tog på sig fallet för att han tyckte att hon var snygg?
3. Är det särskilt bra att låta henne ha en laddad pistol och springa runt i NY och tro att hon är utsatt för en massiv komplott som bara hon kan ta sig ur?
och slutligen:

4. Vi får veta att hon för två års sedan, i jakten på seriemördaren, förlorar sitt ofödda barn eftersom seriemördaren hugger henne i magen. När hennes man får veta detta och åker till akuten för att träffa henne krockar han på vägen dit och dör. Således har hon förlorat både sin bebis och sin man. Hon blir djupt deprimerad. Hon blir nästan galen. Två år senare får hon veta att hon har alzheimers. Hon vill bara ge upp. Sen vaknar hon på en parkbänk och tror att seriemördaren är ute efter henne. Hon är livrädd, hon är förvirrad, hon överlever bara för att hon tänker att nu fan ska hon döda honom en gång för alla.

När hon får veta att allt var iscensatt av terapeuten (som är ung, snygg och fem år äldre än henne) är hennes första instinkt att ta livet av sig. Vad stoppar henne? Jo, det faktum att terapeuten berättar att han är ju för guds skull kär i henne! "Varför tror du annars jag har riskerat så mycket för dig?". De har känt varandra i två dagar, hela hennes liv är helt jävla sabbat, men han GILLAR ju henne jö! Problem solved.

 

[Karfitsa]

Vad heter boken nu då så att jag aldrigaldrig försöker mig på att läsa den?

 

[Raderad medlem 6459]

Vad heter boken nu då så att jag aldrigaldrig försöker mig på att läsa den?

Central Park! Av Guillaume Musso. En bestseller i Frankrike tydligen, och här i Spanien är den superpopulär också. Fattar.inte.grejen.

 

[Lavine]

Haha!

Men läs det här då:

Spoiler: Sätter som spoiler trots att cirka ingen kommer läsa boken

Nää, haha, men så dumt!

Men tack för underhållningen av den sammanfattningen! 

 

[Karfitsa]

Jag läste just färdigt Babylons gator av Carina Burman. En välskriven pastisch från 1850-talets London. Inte särskilt spännande men skönt med någon som behärskar språket.

 

[Raderad medlem 6459]

Nää, haha, men så dumt!

Ja SÅ dumt!!

Och det var så lite så, jag var mest tvungen att dela med mig eftersom jag blev så upprörd av den .

 

[Anna]

Haha!

Men läs det här då:

Spoiler: Sätter som spoiler trots att cirka ingen kommer läsa boken

I slutet får vi veta att AHA faktum är att hon har alzheimers och har rymt från sitt sjukhus. Hela allt som har hänt har varit iscensatt av en expertterapeut som skulle försöka lura tillbaka henne till sjukan. Hon är polis och allt det där men sedan tre månader tillbaka har hon vaknat varje dag och glömt allt som hänt sedan den dagen hon fick veta att hon hade sjukdomen.

Frågor som uppstår:
1. Hon sov när han hittade henne på bänken (och sedan alltså satte sig bredvid henne, handbojade ihop dem och låtsades som att han var utsatt för samma mysterium som hon). Han hade med sig massvis med sömnmedel och en spruta. VARFÖR inte bara köra en spruta i benet på henne och släpa henne till bilen? Istället för att iscensätta att en seriemördare som hon misslyckades med att gripa har kidnappat henne, jagar henne, ska döda henne.
2. Är det särskilt etiskt verkligen att utsätta en patient för den dödsångest som den här tjejen haft? Är det verkligen etiskt att terapeuten bara tog på sig fallet för att han tyckte att hon var snygg?
3. Är det särskilt bra att låta henne ha en laddad pistol och springa runt i NY och tro att hon är utsatt för en massiv komplott som bara hon kan ta sig ur?
och slutligen:

4. Vi får veta att hon för två års sedan, i jakten på seriemördaren, förlorar sitt ofödda barn eftersom seriemördaren hugger henne i magen. När hennes man får veta detta och åker till akuten för att träffa henne krockar han på vägen dit och dör. Således har hon förlorat både sin bebis och sin man. Hon blir djupt deprimerad. Hon blir nästan galen. Två år senare får hon veta att hon har alzheimers. Hon vill bara ge upp. Sen vaknar hon på en parkbänk och tror att seriemördaren är ute efter henne. Hon är livrädd, hon är förvirrad, hon överlever bara för att hon tänker att nu fan ska hon döda honom en gång för alla.

När hon får veta att allt var iscensatt av terapeuten (som är ung, snygg och fem år äldre än henne) är hennes första instinkt att ta livet av sig. Vad stoppar henne? Jo, det faktum att terapeuten berättar att han är ju för guds skull kär i henne! "Varför tror du annars jag har riskerat så mycket för dig?". De har känt varandra i två dagar, hela hennes liv är helt jävla sabbat, men han GILLAR ju henne jö! Problem solved.

Men jag får en nervkollaps!

 

[Inglorion]

Har läst klart bok nummer 100!

Med 92 dagar till godo har jag därmed tagit mig igenom 100 klassiker på mindre än 1000 dagar. Herregud, när jag startade hade jag ett helt annat liv

Var meningen att bok 100 skulle vara Republic av Plato, men den är så stor och tjock att släpa runt på att jag råkade läsa ut Money for Nothing av P.G. Wodehouse istället . Plato får väl läsas nästa vecka eller något istället.

Har firat med att posta en recension av bok 79, Brave New World av Aldous Huxley på bloggen.

 

[Karfitsa]

Läste bok nr 2 av det danska författarparet Lene Kaaberboel och Agnete Friis: De oönskade (den första var Pojken i resväskan). Förutom att slutet var hysteriskt fånigt var det en bra bok; kan rekommendera båda faktiskt. Det är kriminalromaner som känns väldigt realistiska (utom i slutet nu dårå), som skildrar människor på ett bra sätt och som är spännande.

 

[Anna]

Jag är klar med Gräspojken av Christer Lundberg. En oerhörd rövarhistoria om en tolvåring som börjar odla marijuana av en slump i Majorna på åttiotalet och får med hela familjen och en liten göteborgsgangstergrupp i verksamheten. Han förlorar även oskulden till en blå pall, mamman rymmer till Indien (orelaterat till pallen) och blir miljonär på kuppen. Helt vansinnig och surrealistisk på många sätt men samtidigt väldigt... sympatisk, skrev en GP-recensent och jag är villig att hålla med.

 

[Raderad medlem 19815]

Så, klar med Förvandlerskan och jag får nog erkänna att jag inte förstod särskilt mycket av den. Alltså, den var inte dålig och bra skriven tror jag. Men jag kan inte begripa vad boken gick ut på?! Såg att du hade läst den @Diskurs (?) och uppskattat den, det är verkligen spännande när ens uppfattningar skiljer sig så

Och @Ceta jag skulle nog inte säga att jag rekommenderar boken, men jag avråder inte heller Framförallt inte om en är bättre på att förhålla sig till obegripligheter än vad jag är

Förstod du inte handlingen eller vad? Den var väl inte svår? Men om man förväntar sig en solklar deckare så blir man kanske lite förvirrad. Grejen med boken var nog att mammans försvinnande var en röd tråd men det hände ju en massa runtomkring.

Visst var jag nyfiken på vad som hänt mamman, men jag tyckte om den lite mystiska stämningen, beskrivningen av tiden i huset i Sverige, och beskrivningen av huvudpersonens liv. Språket var väldigt bra också, och det är mycket värt för mig.

 

[Raderad medlem 19815]

Jag har läst ut Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler. Den var jättebra!

Nu har jag Sonen av Philipp Meyer hemma och "borde" väl läsa den, men tja... Lite för mycket bok för mig för tillfället tror jag.

Har också läst ungefär halva Och var hör du hemma? av Anne Tyler. Den handlar om två familjer i USA (varav en med iranskt ursprung) som adopterar var sin liten flicka från Korea. Som vanligt är Tyler bra på att beskriva personer (jag blev särskilt förtjust i farmor Maryam) och som vanligt skriver hon rätt lågmält och odramatiskt om händelser som ändå är stora.