Sv: Vad kostar.....
_moa_ skrev:
Jag håller med dig! Har själv ridit min häst till den viljan han har idag.
Vad jag inte förstår är varför men avlar mer på hästar med ett bra lynne, än att avla mer på tävlingshästar.
Visst är han en pärla. Känns skönt att kunna slänga upp vem som helst på ryggen och bara ge sig ut i alla gångarter för är det en oerfaren skulle han aldrig drömma om att göra något bus eller så. Sen om han är en pärla när jag rider det vet jag inte. (varför är alltid hästar jobbigast att rida när man är trött)
Tror du glömde ett INTE i texten för du menar nofg att du inte förstår varför man INTE avlar på bra lynne i första hand istället för att inrikta sig på att hästen skall ha tävlingsgångarter.
Nej, det förstår inte jag heller men det kanske handlar om att komma till insikt. Inte sällan är det kunniga och skickiga ryttare som avlar eller sådana som har sådana runt sig och de tänker nog mer efter vad de kan och vill ha och för dem är kanske den heta hästen inget problem utan en rolig utmaning och visst är man stolt att man klarar rida hästar som de flesta inte klarar. De försöker kanske avla fram sin egen idealtävlingshäst och glömmer att det blir många fler avkommor som inte blir annat än lite mer medelmåttiga i gångarterna och att marknaden för sådana är dålig om de inte samtidigt har ett riktigt gott familjehästlynne.
Men om man ser bortom sig själv som sådan ryttare, så ser man att de flesta har inte hästen som yrke utan som en hobby. De är enkla fritidsryttare som vill ut i naturen och njuta av sin häst och omgivning på ett tryggt och behagfullt sätt. Många rider kanske bara ett par dagar i veckan och tom låter hästen vila många perioder. Det gör att de inte har samma vana, balans och rutin och de behöver ha en häst som inte kräver motion varje dag för att inte få spel men samtidigt också har så lätt för gångarterna att den inte tappar dem pga av några månaders vila.
Sådana hästar som er är idealet när det gäller lynnet. De är kloka och godmodiga, framåt med framår ryttare, lugna med osäker ryttare. De som har sådana ston borde sätta dem i avel även om de inte har toppexteriör och toppgångarter. Medel räcker gott. Idealet är att de också lätt bär sig själv i både tölt och trav och att grundgångarter och tölt är rena och naturliga, dvs de finns där från början och används även av hästen själv i hagen, sk naturtöltare. En sådan häst kan inte ha felaktigt exteriör för den visar att denhar bärighet och balans i kroppen och behärskar sina gångarter väl. Sedan är det oväsentligt om den har lång eller kort hals, långa eller korta ben, är liten eller stor eller kraftigt byggd eller lättbyggd. De har grundförutsättningarna för att avla fram bra, trevliga och lättränade ridhästar som den medelgode ryttaren med hjälp av bra handledning klarar rida in och ta fram gångarterna på själv.
Fast det är klart, det ger ju inte klirr i kassan hos tränarna. Det är ju bättre för dem om hästarna har så mycket vilja så de kräver en erfaren ryttare för att ridas in och ridas till, om de har så stora rörelser att de kräver längre träningstid för att få balans och ren takt i alla gångarter, att de tappar sina rörelser därför att fritidsryttaren inte har tiden att upprätthålla dem så hästen måste lämnas på träning med jämna mellanrum osv.
Det känns som om dagens avel är anpassad till elitryttarna vilka ofta dessutom är just tränare, även om avelsmålet egentligen inte är skrivet så, så används det så i praktiken och dessutom så ger det mer arbete åt dessa samt de får ofta möjlighet att tävla med hästar som andra äger men inte klarar få fram som elitryttaren och som kanske dessutom är för het för ägaren. Ibland är det tom så att det finns de som avlar men som inte rider men som tycker om att synas genom att ha en framgångsrik tävlingshäst i stallet! Ett resonemang som kan vara svårt att förstå för den som vill ha sin häst som en bästa kompis och göra allt med den själv och kanske tom inte ens kan tänka sig tanken att låta någon annan sita upp på ögonstenen.
Vi är olika... Jag tillhör den sista kategorin. Jag lånar inte ut mina favoriter till någon, jag är alltför rädd om dem!
Anette
