Vad har egentligen läraren för ansvar? *info till föräldrar & läxa på lov*

Det är klart att läraren i någon mån kan påverka ljudnivån. Men bara i viss mån. I övrigt - läs lagen! På vårt arbete har vi skyddsronder för att fånga upp den här typen av problem. Initierade av arbetsgivaren.

Men alltså ärligt talat, du tycker alltså att läraren ska rycka på axlarna åt problemet och invänta att någon kommer och kontrollerar och gör något åt saken?
Återigen, borde man inte förrebygga problemen istället för att släcka bränder hela tiden?

Jag säger inte att det är läraren som ska skruva upp ljudisolerande material, utan jag säger att läraren måste informera ansvariga om ljudnivån och samtidigt själv jobba aktivt med eleverna om vad som är en okej ljudnivå i klassrummet. Som tex det med muggarna som föreslogs tidigare. Eller dela upp gruppen i två grupper, eftersom i mitt fall dom ofta är 2 lärare på plats. Det säger ju sig själv att en mindre barngrupp är tystare än en större barngrupp.

Sen tycker jag vi har lämnat grundfrågan lite gran. Frågan vad har läraren för ansvar, inte vilken ljudnivå som är okej i ett klassrum...
 
Mjoo men du såg mitt första inlägg, det smått naiva: om det kunde vara tyst på en mattelektion på 36 elever och en lärare 1983. Varför kan det inte vara tyst i en klass på 20 elever, en lärare och en fritidspedagog 2015.

En ren spekulation: läraryrket hade högre status på den tiden. Lärare var auktoriteter som föräldrar och barn respekterade. Så där det inte i dag. Barnen är kunder och föräldrarna deras advokater. TS inlägg visar ju ganska tydligt den skillnaden i värderingar jämfört med nu och då.
 
Jag har redan skrivit vad jag anser i den specifika frågan. Men ett mejl löser inte heller problemet. Eller hur?
Jo det gör det väl? Det löser det omedelbara problemet för föräldern och barnet som fick 45 sidor att stressräkna under gråt på sportlovet istället för 1-2 sidor extra i veckan fram tills dess.

Det är ju faktiskt inte säkert att något som helst problem föreligger. Det kanske bara är en ung lärare som var överoptimistisk i sin planering och ett par barn som är känsliga för ljud, inte 16 barn som ligger efter och skadlig bullernivå.

Vi vet ju faktiskt inte hur det är med det. I fall nr 2 är det självklart ett fall för rektorn, i fall nr 1 är det ett fall för ett mail.
 
Jo det gör det väl? Det löser det omedelbara problemet för föräldern och barnet som fick 45 sidor att stressräkna under gråt på sportlovet istället för 1-2 sidor extra i veckan fram tills dess.

Ja, men som TS var inne på - för att undvika en situation där man släcker bränder krävs det ju lite mer systematiskt arbete.
 
Ja, min sambo har varit med en eller två gånger tror jag det är. Han upplever att det är den som skriker högst som får hjälp, tyvärr....
Veckobrev skickas varje fredag, där det beskrivs varje gång hur veckan varit och vad som händer nästa vecka.
Det är aldrig något om miljön i skolan eller hur eleverna "mår", utan snarare rent allmänt "I tisdags var vi i skogen och kollade på insekter".

Men det är ju absolut något jag tycker att man kan ta med till föräldrarådet, att även en sån punkt borde införas till veckobrevet. Precis som att lämna förslag på det om muggarna som någon annan föreslog.
Oj då, (man ska såklart inte prata om hur det var när man var liten egentligen) men principen från när jag var liten vara att den som knäppte med fingrarna eller sa någonting åkte nederst på listan. De där burkarna låter ju awesome, slippa sitta med armen i luften stödd på den andra armen och vifta i tio minuter. Då kan man ju använda händerna till att räkna nästa tal istället, eller rita.
 
Sant! Det är en katt och råtta frågeställning: är det bullrigt för att barnen låter, eller låter barnen för att det bullrar? Jag tror det är lite av varje. Klassrumsakustik är en hel vetenskap och det handlar egentligen ganska lite om att ta bort "pratljud". Det finns forskning som visar på att det som gör oss trötta i dåliga ljudmiljöer är inte prat utan surr från ventilation, datorer, projektorer och element. Och dessvärre är detta något som missas i de flesta klassrum. Man isolerar för prat, i värsta fall till den grad att lärarna måste stå och skrika för att göra sig hörda, och missar de lågfrekventa ljuden som gör barnen till övertrötta gaphalsar redan efter ett par timmar. Lägg till ett par barn med koncentrationssvårigheter eller hörselnedsättningar och det är rejält stimmigt redan vid frukostrasten.

Jag säger inte att ljudmiljön är det enda problemet i röriga klassrum. Givetvis handlar det även om att lärare måste ha kompetens nog att hålla eleverna motiverade och fokuserade på det som ska göras under dagen. Dock så är det tyvärr så att väldigt många lärare arbetar i klassrum som direkt motarbetar dem. Med en lärarkår i kris så känner jag att det minsta vi kan göra för dem är att se till att de åtminstone inte sliter sönder sig på grund av felaktig ljudisolering.

(Och ursäkta för att jag kanske bidrog till att dra iväg tråden åt fel håll. Självklart bör föräldrar och elever informeras kring vilka förväntningar som ställs!)

Håller verkligen med dig att det är både och, det är bullrigt för att barnen låter och barnen låter för att det bullrar. Det är ungefär som att står du och pratar med någon som skriker kommer du själv att börja skrika...
Sen måste man (i mitt fall) även ta hänsyn till att det är små barn vi pratar om. Det är första året i skolan, det är en ovan miljö samtidigt som det kryper i kroppen på dom... Det går liksom inte att jämföra en universitetskurs med en lågstadieklass.
Jag vet att i bonusens klass så samlas barnen framme vid klassrummet och sitter på golvet när dom tex läser högt. Kan säkert bero på att läraren uppfattar att ljust pratljudet försvinner, och har kommit på ett kreativt sätt att lösa det? Jag vet faktiskt inte, kan vara så att hon bara upplever oxå att om barnen kommer närmare och kan hon ha mera "koll" på dom...
 
(Om jag kan hjälpa mitt barn att klara matten är det ett stort steg för mig, det betyder mycket för mitt barn. Sedan kanske inte alla kan hjälpa sina barn och det blir ju inte rättvist, men jag vill fortfarande helst ha möjligheten och jag tror samhället vinner på att A kan räkna matte även om det var föräldrarna som ordnade det, för att de fick veta, inte skolan. Även om samhället självklart förlorar på att ett annat barn aldrig lärde sig och Sverige verkligen borde skärpa sig när det gäller att föräldrarnas utbildning alltmer påverkar barnens kunskaper. Det är förfärligt!)
 
Jooo men man kan ju fortfarande släcka bränderna under tiden. Bara så det inte blir övertänt.

Det är ingen bra arbetsmiljö eller arbetsstrategi. Det är en miljö där läraren förr snarare än senare blir sjukskriven och vikarier beordras in. Alltså, jag tycker absolut att föräldrar och elever ska ställa betydligt högre krav på sin skola, men vänd er till rätt instanser - de som är ytterst ansvariga. Det är kommunen som tajtar till budgeten, trots att det inte finns marginaler att ta av. Ofta är det kommunen som slarvar bort medel också som skulle ha kunnat gå till bättre ändamål. Det är rektorn som utses av kommunen och som ska leda arbetet och se till att målen och kraven uppnås. Sätt press på politikerna och skolledningen.
 
Jo det gör det väl? Det löser det omedelbara problemet för föräldern och barnet som fick 45 sidor att stressräkna under gråt på sportlovet istället för 1-2 sidor extra i veckan fram tills dess.

Det är ju faktiskt inte säkert att något som helst problem föreligger. Det kanske bara är en ung lärare som var överoptimistisk i sin planering och ett par barn som är känsliga för ljud, inte 16 barn som ligger efter och skadlig bullernivå.

Vi vet ju faktiskt inte hur det är med det. I fall nr 2 är det självklart ett fall för rektorn, i fall nr 1 är det ett fall för ett mail.

Jag tror nog att det finns en nypa av varje problem som har blivit en stor seg deg... Det är en relativt ung lärare.. Inte hennes första klass tror jag men det är inte hennes 100 heller ... Och som du skriver, det är nog inte alla 20 barn som är bullerkänsliga, men bara det att det finns 6stycken som är det samtidigt som det finns 2-3 stycken som har extra myror i brallan gör att hela klimatet blir i obalans. Läraren är frustrerad över vad hon ska göra med dom här 2-3 stycken samtidigt som dom 6 känsliga hamnar lite i kläm. Ond cirkel.
Jag tror inte att man kan göra en sak för att lösa alla problem. Och precis som du skriver, olika problem olika lösningar. Det finns ju inte en magisk lösning för alla problem :)
 
Du verkar ha en väldigt förutfattad mening om det mesta. Jag kan säga så här: med den attityden kommer du inte att åstadkomma några förbättringar.
Fast varför säger du att jag har förutfattade meningar? Problemet kvarstår ju: det är en för hög ljudnivå och barnen hamnar efter. Alltså kan inte läraren ha gjort tillräckligt för att lösa problemet. Känner läraren att hon inte klarar av det får läraren gå till sin chef.
Så vad tycker du egentligen är lösning på problemet? Vänta på att en inspektion ska ske och sen fixa något problem? Eller ska föräldrarna börja höja flagg om att deras barn inte mår bra i skolan?
Varför kan man inte ha flera lösningar på ett problem. Mejl till föräldarna där man ber dom prata med sina barn om ljudnivån, läraren får gå till chefer och säga att det är ohållbart precis som att föräldrar får gå till rektor att säga att det inte fungerar.
Det som egentligen blir nu är ju att rektorn kommer få ett 10-tal mejl där man klagar på läraren som inte har sagt till att föräldrarna om att deras barn ligger efter. Vad har man åstadkommit? Ledsna barn, uppgiven lärare och en rektor som kommer klaga på läraren. Då kommer ju läraren definitivt känna sig uppgiven när både barn, chef och föräldrar "står och skriker" istället för att någon egentligen har gjort något åt grundproblemet. Sen om grundproblemet är att läraren har planerat fel eller att eleverna inte klarat av att hålla rätt tempo pga ljudnivå spelar ju egentligen ingen roll. Nu gäller det att släcka branden som är och sen börja förebygga. Hur läraren ska förebygga att hen missköter sitt jobb måste hon ju prata med sin chef om.
Jag som förälder kan ju inte veta att det är problem i skolan om inte läraren talar om det för mig = läraren måste ta ett ansvar och informera mig.

Att vi har skolplikt i sverige som rent krasst tvingar barnen till skolan gör att vi måste se till att det är en okej miljö för dom att vara i under dagarna.

**Ledsen för ev. rörigt och stökigt inlägg, min ADHD-hjärna överarbetar lite nu :p**
 
Fast varför säger du att jag har förutfattade meningar? Problemet kvarstår ju: det är en för hög ljudnivå och barnen hamnar efter. Alltså kan inte läraren ha gjort tillräckligt för att lösa problemet. Känner läraren att hon inte klarar av det får läraren gå till sin chef.

Du förutsätter en massa olika scenarion och samband. Du vet inte vad som orsakar att barnen har halkat efter och det plötsligt och väldigt mycket. Eller om eleverna hela tiden har legat efter? Har eleven som hade 45 sidor att jobba med frånvaro, tex?
Du vet att bullernivåerna är höga, men är det orsaken till de sjunkande matteresultaten, eller en bieffekt av dem? Har bullernivåerna hela tiden varit besvärliga? Har de påtalats?
Du verkar också förutsätta att läraren ska åtgärda problemen på egen hand. Det är helt orealistiskt. Du gör problemet för enkelt och för personligt. Se skolan som en arbetsplats och en organisation, så är du på rätt spår och kan påverka i rätt riktning. Lägg ansvaret på läraren och du kommer ingenstans.
 
Det är ingen bra arbetsmiljö eller arbetsstrategi. Det är en miljö där läraren förr snarare än senare blir sjukskriven och vikarier beordras in. Alltså, jag tycker absolut att föräldrar och elever ska ställa betydligt högre krav på sin skola, men vänd er till rätt instanser - de som är ytterst ansvariga. Det är kommunen som tajtar till budgeten, trots att det inte finns marginaler att ta av. Ofta är det kommunen som slarvar bort medel också som skulle ha kunnat gå till bättre ändamål. Det är rektorn som utses av kommunen och som ska leda arbetet och se till att målen och kraven uppnås. Sätt press på politikerna och skolledningen.

Fast det är väl en helt okej strategi, vi släcker branden som uppkommit nu, tar reda på vad som gått fel och sen lär man sig av det. Jag förstår att lärarna har för mycket jobb, för lite, men man inte bara rycka på axlarna åt problemen och hoppas på att någon annan löser det.

I mitt yrke har vi alltid häcken full. Chefer skär ner och hoppas att vi ska klara av 25 saker samtidigt - på våran lunch. Men jag har själv valt yrket och får såleds skylla mig lite själv. Säger inte att det är okej, men jag gör mitt jobb just nu, samtidigt som jag påtalar att det är problem.
Jag kan inte be kunden jag är hos ringa min chef och säga "Hej du, ge dom mera tid". Det är ju jag som anställd som måste gå på dom rätta personerna för att få en lösning.
Samtidigt löser jag och mina kollegor problemen - eller bränderna. Med lite kreativitet, kommunikation, information och samarbetsförmåga kommer man väldigt väldigt långt på! :up:
 
Jag tror nog att det finns en nypa av varje problem som har blivit en stor seg deg... Det är en relativt ung lärare.. Inte hennes första klass tror jag men det är inte hennes 100 heller ... Och som du skriver, det är nog inte alla 20 barn som är bullerkänsliga, men bara det att det finns 6stycken som är det samtidigt som det finns 2-3 stycken som har extra myror i brallan gör att hela klimatet blir i obalans. Läraren är frustrerad över vad hon ska göra med dom här 2-3 stycken samtidigt som dom 6 känsliga hamnar lite i kläm. Ond cirkel.
Jag tror inte att man kan göra en sak för att lösa alla problem. Och precis som du skriver, olika problem olika lösningar. Det finns ju inte en magisk lösning för alla problem :)

Vet du detta om dessa elever du beskriver eller tog du det ur luften för att visa hur DU tror att det är. Jag skulle aldrig i livet diskutera andra barn än med deras vårdnadshavare. Och definitivt inte berätta om vilka som har problem av något slag även om de bara är "bullerkänsliga". Klimatet behöver inte bli i obalans bara för att just dessa barn finns, och de måste få finnas. Alla kan inte rätta in sig i ledet och vara tysta och snälla. Man måste möta varje barn individuellt, du vet inte om det är på gång, men då diskuteras det med den föräldern, inget som man berättar för alla, att nu jobbar vi med Pelle på detta sätt. Har din man varit med en dag i skolan? Gärna ett par gånger, börja där sen kan din man komma med funderingar till läraren.Du som inte är vårdnadshavare kan tyvärr inte göra det.
Bara för att man är ung lärare betyder det inte att man inte kan sköta en klass. Hur vet du att läraren är frustrerad?
 
Sant! Det är en katt och råtta frågeställning: är det bullrigt för att barnen låter, eller låter barnen för att det bullrar? Jag tror det är lite av varje. Klassrumsakustik är en hel vetenskap och det handlar egentligen ganska lite om att ta bort "pratljud". Det finns forskning som visar på att det som gör oss trötta i dåliga ljudmiljöer är inte prat utan surr från ventilation, datorer, projektorer och element. Och dessvärre är detta något som missas i de flesta klassrum. Man isolerar för prat, i värsta fall till den grad att lärarna måste stå och skrika för att göra sig hörda, och missar de lågfrekventa ljuden som gör barnen till övertrötta gaphalsar redan efter ett par timmar. Lägg till ett par barn med koncentrationssvårigheter eller hörselnedsättningar och det är rejält stimmigt redan vid frukostrasten.

Jag säger inte att ljudmiljön är det enda problemet i röriga klassrum. Givetvis handlar det även om att lärare måste ha kompetens nog att hålla eleverna motiverade och fokuserade på det som ska göras under dagen. Dock så är det tyvärr så att väldigt många lärare arbetar i klassrum som direkt motarbetar dem. Med en lärarkår i kris så känner jag att det minsta vi kan göra för dem är att se till att de åtminstone inte sliter sönder sig på grund av felaktig ljudisolering.

(Och ursäkta för att jag kanske bidrog till att dra iväg tråden åt fel håll. Självklart bör föräldrar och elever informeras kring vilka förväntningar som ställs!)
Aha, jo det är riktigt riktigt hemskt med ventilationsbuller och datorbuller, hela hjärnan går i bitar. I de gamla skolhus vi hade fanns varken eller. Det fanns högt i tak (väldigt högt i tak) och fönster.

(och kanske hål i väggen ut med ventil någonstans, läste att det egentligen var mer effektivt än ventilation för hm 20 år sedan i ventilationdebatten, de skulle börja bygga så igen, men det kanske inte var så efter mer forskning, eller för dyrt.)
 
Du förutsätter en massa olika scenarion och samband. Du vet inte vad som orsakar att barnen har halkat efter och det plötsligt och väldigt mycket. Eller om eleverna hela tiden har legat efter? Har eleven som hade 45 sidor att jobba med frånvaro, tex?
Du vet att bullernivåerna är höga, men är det orsaken till de sjunkande matteresultaten, eller en bieffekt av dem? Har bullernivåerna hela tiden varit besvärliga? Har de påtalats?
Du verkar också förutsätta att läraren ska åtgärda problemen på egen hand. Det är helt orealistiskt. Du gör problemet för enkelt och för personligt. Se skolan som en arbetsplats och en organisation, så är du på rätt spår och kan påverka i rätt riktning. Lägg ansvaret på läraren och du kommer ingenstans.

Jag säger det återigen: Det är inte läraren som ska skruva upp ljudisolering eller trolla fram mera tid till lektioner. Däremot så kan läraren ta upp problemet med sin chef. Någon form har läraren att påtala problemen för sin chef.

OM du nu ska ha exakt rätt info: BarnEN (För det handlar inte bara om ett (1) barn) som hamnat efter har inte haft mera frånvaro än någon annan. Föräldrarna till barnen har fått information vid jul att barnen ligger BRA till. Ljudproblemen har jag upplevt som ett ständigt problem.
Så jag ser det så här, och du får jätte gärna kalla mig för att ha förutfattade meningar då:
(1) Läraren har haft en dålig planering, det har gått för fort i jämförelse med vad barnen har klarat av.
(2) Det är för hög ljudvolym = barnen har inte klarat av att få ro i klassrummet
(3) Eftersom läraren har sagt att barnen legat bra till vid jul och nu helt plötsligt ligger efter, stärker min teori om att läraren har haft ett för högt tempo.
(4) När barnen inte längre hänger med så kommer barnen börja pyssla med annat =ljudnivån höjs.
När ljudnivån höjs så störs även dom som försöker göra något vettigt. Den onda cirkeln är igång.
(5) Om nu läraren upplever ljudet som ett problem, så får ju läraren vara lite kreativ och lösa problemet bäst läraren kan. Tex dela upp gruppen, det här med muggarna eller andra alternativ. Man kan ju inte bara stå handfallen och se skiten brinna upp. Läraren har fortfarande enligt mig ett ansvar att se till att eleverna har en god miljö att jobba i.

Jag tycker fortfarande att i alla dom här fallen ska läraren ha informerat föräldrarna så att dom har kunnat göra ett par sidor i veckan istället för att behöva göra 45 sidor på en vecka.!

Har bullernivåerna hela tiden varit besvärliga? Har de påtalats? -Jag tycker fortfarande att det ligger på läraren att gå till sin chef om ljudnivån är för hög för att eleverna ska kunna få ro i klassrummet.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 817
Senast: Anonymisten
·
Övr. Barn Vi var nyligen på utvecklingssamtal för äldsta barnet, som går i fyran. Vid samtalet fick vi höra att han ligger väldigt långt fram i...
3 4 5
Svar
81
· Visningar
6 287
Senast: hastflicka
·
Övr. Barn I mellanstadiet. Någon som vet vad det är tänkt att de ska lära sig? Är det för att timmarna i skolan inte räcker till för att lära sig...
16 17 18
Svar
358
· Visningar
19 144
Senast: Kirre
·
Övr. Barn Med tanke på kommentarer i mina trådar om filmvisning för högstadiebarn...
2
Svar
39
· Visningar
4 951
Senast: Badger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp