Vad göra?

[Trani]

Sv: Vad göra?

Jag förstår vad du menar och självklart har du en poäng.

MEN, att en hund är ouppfostrad, viljestark och van att få sin vilja fram gör inte att den biter ihjäl andra hundar.

 

[Skogstrollet]

Sv: Vad göra?

Och jag förstår dig.

Men frågan är om den här hunden verkligen menade att ha ihjäl yorkien? TS hund bet och den lilla hunden dog. Ett olyckligt bett som dödade en liten hund men som bara skulle sårat en större. Jag vet faktiskt inte.

Det jag egentligen menar är att om hunden är kass rent mentalt och hugger omkring sig - då skulle jag avliva. Utan tvekan.

Men jag skulle, för mitt eget samvetes skull om inte annat, vilja vara helt säker på att jag verkligen förstått hunden rätt först. Och jag tycker inte att informationen i tråden, oavsett hur den är formulerad, är nog för att döma direkt på rak arm att hunden borde avlivas på studs. Jag skulle vilja veta mer.

Sen om det finns sätt att få hunden mer stabil men omständigheterna gör att man inte kan ge hunden det som krävs, ja det kan också vara en giltig orsak att välja att ta bort hunden. Man är ju bara människa och har begränsningar.

 

[Trani]

Sv: Vad göra?

Nej du har helt rätt i att vi inte egentligen kan dra så mycket slutsatser utifrån informationen vi har fått i den här tråden, annat än att TS inte verkar kunna reda ut problemen, oavsett orsaken till dem.

Lite krasst så ser jag det såhär: Ihjälbiten hund + utfall mot barn + okunnig ägare = omplacering eller avlivning. Omplacering av en hund med problem är ju kanske inte någon hit.

Men visst kan man tycka att det är dumt att sitta och spekulera över internet, men å andra sidan är avlivning smärt- och riskfri för alla parter.

 

[soma]

Sv: Vad göra?

Ok... trist att även din hund ska avlivas. Ring vetrinärerna i din närhet och fråga.

 

[Sol]

Sv: Vad göra?

Spelar det någon roll om hunden var ute efter att döda yorkien? Det är väl ganska vanligt att hundar biter för att tex. försvara sig, gör det hundarna till säkrare hundar?

Givetvis har inte alla hundar som hugger i grund och botten dålig mentalitet, men alla har helt enkelt inte de ägare som krävs för att hundarna ska vara "säkra" och därför avlivas de. Helt rätt i min mening. Går det inte att få hunden "säker" ska den bort.

 

[Skogstrollet]

Sv: Vad göra?

Spelar det någon roll om hunden var ute efter att döda yorkien? .

Ja det tycker jag. Eftersom en av anledningarna att ta bort hunden är att den har dödat en annan.

Om den bitna hunden var större och bara fick ett sår, hade det då fortfarande varit en anledning att avliva den bitande hunden?

Min hund, som är en dominant men mycket korrekt tik, har huggit efter andra hundar. Betyder det att hon är osäker? Visst spelar det roll varför hon högg för att kunna bedöma en sån sak?

 

[Sandan]

Sv: Vad göra?

Jag tycker att det bara finns ett alternativ här (och skulle önska att en viss hund i min närhet också gick samma öde till mötes efter att ha bitit ihjäl en hund, attackerat otaligt antal hästar och andra hundar och även hoppat på människor aggressivt!) och det är att avliva. det är hemskt, men hellre det än att hunden ska attackera någon annan människa eller hund.

 

[Sol]

Sv: Vad göra?

Ja det tycker jag. Eftersom en av anledningarna att ta bort hunden är att den har dödat en annan.

Om den bitna hunden var större och bara fick ett sår, hade det då fortfarande varit en anledning att avliva den bitande hunden?

Min hund, som är en dominant men mycket korrekt tik, har huggit efter andra hundar. Betyder det att hon är osäker? Visst spelar det roll varför hon högg för att kunna bedöma en sån sak?

För mig räcker det med att en hund hugger upprepade gånger för att den ska avlivas ja. Det behöver inte handla om att döda. En gång är ingen gång, två gånger är en (o)vana. Kan man komma tillrätta med problemet är det jättebra, men i de fall man inte gör det ska hunden tas bort för allas säkerhets skull.

 

[BallsOfSteel]

Sv: Vad göra?

jag håller inte med dig. Även om en hund olyckligvis biter en människa så behöver det inte nödvändigtvis vara fel i hjärnan på den. Det finns något som kallas gå till försvar. Jag har ett exempel på en hund ja känner till som stod bunden utanför ica för några veckor sedan. Den satt där i max fem minuter under denna korta period så anfaller tre st snorungarn hunden med både stenar och grus. Hunden blev givetvis helt ifrån sig och gick till försvar. Sen kommer det någon dåre och säger att den där hunden borde skjutas. Det finns bara ett ord för detta, nämligen SVINERI.

Jo visst är det om hunden skyddar sig men inte om hunden gör utfall mot både barn och andra hundar helt oprovocerat, då är det mentalfel.

 

[Mint]

Sv: Vad göra?

Jag skulle ha avlivat hunden.

Tråkigt.

 

[Bebben]

Sv: Vad göra?

Knapplån.

Jag har en hund här hemma, som dödat en annan hund. Inte av olycka, utan fullt medvetet. Hon skulle aldrig i hela sitt liv ens tänka tanken på att bita ett barn, och kommer således heller aldrig att avlivas bara för att hon haft ihjäl en annan hund.

Om era hundar försvarar sig av någon anledning, och det blir bråk, och den andra hunden dör - är det fel på er hund då? Det handlar oftast om vem som är starkast bara, och sen hur dominanta dom är. Min tik är inte dominant för 5 öre, men hon försvarade "sin" valp - och den andra tiken hade inte ens hälften av samma styrka i kroppen.

Och jag tvekade inte ens sekund för att låta henne flytta hem till mig och min då 7 mån gamla son. Hon går lös bland andra hundar utan problem, fungerar ihop med båda könen oavsett ålder, älskar alla människor över allt annat osv.
Så man ska inte dra slutsatser hur som helst anser jag.

 

[Sol]

Sv: Vad göra?

I det aktuella fallet gick yorkien bara förbi hunden (av vad som skrivits) och det kan knappast ses som en hotfull situation. Om hunden uppfattade det som en hotfull situation är den definitivt inte normal.

En hund ska inte heller behöva ta på sig att försvara någon flockmedlem om flockledaren är närvarande.

 

[Trani]

Sv: Vad göra?

Men nu hade ju hunden som diskuteras i den här tråden även gjort utfall mot barn.

 

[Bebben]

Sv: Vad göra?

I min tiks fall var inte flockledaren närvarande, därför blev det som det blev.

Men som sagt, ingen här vet hur detta gick till. TS mamma kan lika gärna ha missat 8 olika varningssignaler mellan hundarna.. Jag menar bara på att jag inte gillar att döma innan man vet ordentligt vad som hänt. Och det gör varken vi eller TS här.

 

[Bebben]

Sv: Vad göra?

Och även där visste inte TS varför. Hunden kan lika gärna ha blivit mycket trängd, eller hur?

Många hundar tål inte att bli trängda precis hur mycket som helst, utan varnar då istället.

 

[Sol]

Sv: Vad göra?

Men med tanke på att det händer flera gånger och omgivningen inte lyckas läsa hunden är avlivning lämpligt. Såvida inte ägaren tänkt lägga ner själ och hjärta i att försöka hantera problemet, men det är ju bara att inse att inte alla hundägare gör det.

 

[hästhandlarjävel]

Sv: Vad göra?

jag hade avlivat!

 

[mirran]

Sv: Vad göra?

Nej jag hade nog inte tänkt tanken att avliva min hund om de inte varit farlig mot mig. MEN jag hade haft väldiga restriktioner på den så att inget någonsin skulle kunna hända igen:
Jag skulle aldrig låta någon annan passa hunden. Jag skulle inte låta den träffa barn eller hälsa på andra hundar, aldrig vara lös utanför rejält inhängnad trädgård osv. Totala säkerhetsåtgärder alltså. man kan ha ett bra hundliv ändå.

Här där jag bor har vi haft åtminstone två argsinta softishanar. Den ena förresten vinstrik som sjutton. Men vi har alla kunnat vara trygga för deras ägare har total koll och är jättenoga med sina hundar. Inga problem alls för oss.

 

[mahiliti]

Sv: Vad göra?

MEN, att en hund är ouppfostrad, viljestark och van att få sin vilja fram gör inte att den biter ihjäl andra hundar.

Inte alltid men det är inte helt ovanligt. Små hundar kanske vill ha ihjäl större hunder men kan inte p.g.a sin storlek.

 

[FrontLine_]

Sv: Vad göra?

Jag hade inte nödvändigtvis avlivat min hund, speciellt inte då jag inte vetat hur det hela gick till. Om inte din mamma (?) hade riktig koll på hundarna så kan signaler ha utbytts utan att hon märkt det, vilket resulterade i din hunds angrepp.

Har hon visat agressivitet mot barn tidigare, eller var det någonting som bara hände nu? Som omplaceringshund kan hon ha varit med om många läskiga saker som involverar barn, vilket gör att den till slut hugger om den känner sig trängd, om ett barn stirrar på den eller om ett barn uppträder hotfullt. Så var det med vår schäfer, fast med mörkhyade män och män med luva som råkade uppträda lite konstigt eller haltade. Men så var hon ju utbildad polishund också.

Om du fortfarande litar på din hund så kan du testa att låta den möta barn igen, men på avstånd, och helst med någon som är lugn, stabil och hundvan och som helt enkelt struntar i hunden. Låt det ske på hennes villkor, och om hon inte reagerar konstigt så kan hon faktist få vara kvar i livet. Hundproblemet kan lösas med att helt enket inte låta henne möta andra hundar, eller bara med hundar som hon känner sedan tidigare. Kanske med munkorg, om du endå är rädd att någonting händer.

Och en tjej min mamma känner som födde upp softisar, klargjorde för oss att hundarna faktist inte alltid var speciellt stabila. Speciellt inte hanarna. Så du kan ha råkat ut för en instabil individ helt enkelt.

Men om du inte litar på hunden eller går runt och är rädd att hon ska hugga ett barn eller hund som går förbi, så gör du bäst i att låta henne somna in. Det är jobbigt för er båda att gå runt och vara oroliga hela tiden, och om du är spänd eller överför minsta lilla oroliga energi till din hund, så kan hon gå till angrepp igen.

Jag hoppas verkligen det löser sig och du kan ha kvar henne
//Nathalie

jag håller med om det där med att signalerna kanske har utbytts, men det du sen skriver förstår jag mig inte riktigt på:O

Det är självklart jätte tråkigt det som har hänt nu, men att hon skulle "testa" om hunden funkar med barn EN gång, innebär ju inte att hunden gör det alla gånger? Vad händer om det skulle råkas bli så att hunden för ett ögonblick blir ensam med ett barn? Om hunden kanske smiter någon gång?

Och sen att det är en omplaceringshund skulle göra mig EXTRA uppmärksam på sådana här saker, just för att man vet inte vad hunden varit med om, och vad som kanske kan hända, IGEN!

Sen att hunden skulle möta andra hundar som den känner funkar ju uppenbarligen inte med tanke på att den bet ihjäl hennes mammas hund? Dom hade förmodligen träffats tidigare?

Att sedan behålla en hund som verkar instabil (utgår från det du skrev om rasen i sig, och att hon kanske råkat ut för en instabil hund) är ju verkligen ingenting jag skulle rekommendera.

Jag skriver inte detta för att verka otrevlig, men jag blev minst sagt lite orolig när du verkar ta den här saken så "lätt"......

Till sist: Jag skulle ha avlivat hunden, även om det känns otroligt jobbigt. Först av den anledningen att den visar ett oroväckande beteende mot barn, och sen även att den faktist bet ihjäl
den andra hunden. Det verkade ju inte ge någon större effekt att mamman försökte bryta bråket, och att hunden gick så långt att den faktist tog livet av den andra hunden är för mig ett ganska klart beslut..