Jag håller delvis med. Jag vill bli av med mitt autistiska jag, men samtidigt är det ju jag. Jag är ingenting utan min autistiska sida. Så även om det är jättejobbigt, så är det ändå jag.
Jag är också en av de som tycker att det är ok att säga "hen är autistisk" istället för "hen har autism". För jag är inte jag utan autism, då är jag någon annan och den personen känner jag inte. Även om jag är extremt bra på att kompensera och dölja mina svårigheter...
Men det skulle vara skönt att kunna pausa den autistiska sidan emellanåt och bara vara "normal". Alltså inte maskera, för det är uttröttande, utan pausa den så att den inte existerar. Eller att vi helt enkelt hade ett samhälle som accepterar att vissa inte orkar lika mycket och är känsligare för ljus, ljud, beröring/liknande. Eller vad det nu kan vara. För i slutändan är det inte något fel på oss som har diagnos(er), det är fel på det extremt fyrkantiga samhället.
Visa bifogad fil 51554