Uppdateringstråd

[Myzan87]

Jag har råkat ut för en allvarlig olycka där jag blivit sparkad eller trampad i ansiktet, oklart av vilken häst då det skedde i hagen och jag har inget minne av olyckan alls.
Har två frakturer i pannan och ser ut som Frankensteins monster. Operation väntar i veckan, sen en längre sjukskrivning.
Ingen ridning för mig under en lång tid framöver.
Just nu är jag inte säker på om jag vill fortsätta med hästar alls, det var lite för nära ögat denna gång, bokstavligt talat.

Oj hjälp vad otäckt! Du får krya på dig

 

[Martenix]

Jag har råkat ut för en allvarlig olycka där jag blivit sparkad eller trampad i ansiktet, oklart av vilken häst då det skedde i hagen och jag har inget minne av olyckan alls.
Har två frakturer i pannan och ser ut som Frankensteins monster. Operation väntar i veckan, sen en längre sjukskrivning.
Ingen ridning för mig under en lång tid framöver.
Just nu är jag inte säker på om jag vill fortsätta med hästar alls, det var lite för nära ögat denna gång, bokstavligt talat.

Fy vad otäckt! Hoppas operationen går bra och att du inte får långvariga besvär av olyckan.

 

[Asko]

Jag har råkat ut för en allvarlig olycka där jag blivit sparkad eller trampad i ansiktet, oklart av vilken häst då det skedde i hagen och jag har inget minne av olyckan alls.
Har två frakturer i pannan och ser ut som Frankensteins monster. Operation väntar i veckan, sen en längre sjukskrivning.
Ingen ridning för mig under en lång tid framöver.
Just nu är jag inte säker på om jag vill fortsätta med hästar alls, det var lite för nära ögat denna gång, bokstavligt talat.

Åh fy! Din stackare, hoppas på en problemfri läkning för dig

 

[Mineur]

Jag har råkat ut för en allvarlig olycka där jag blivit sparkad eller trampad i ansiktet, oklart av vilken häst då det skedde i hagen och jag har inget minne av olyckan alls.
Har två frakturer i pannan och ser ut som Frankensteins monster. Operation väntar i veckan, sen en längre sjukskrivning.
Ingen ridning för mig under en lång tid framöver.
Just nu är jag inte säker på om jag vill fortsätta med hästar alls, det var lite för nära ögat denna gång, bokstavligt talat.

Men herregud vad läskigt och obehagligt på alla sätt! Jag har full förståelse för att du är uppskrämd och tveksam efter en sådan händelse, jag hade känt precis likadant. Krya på dig

 

[EZMK]

Elsa är nog inne i en rejäl växperiod, hakar rejält idag i ena bak. Så en liten promenad blev det och så får vi ut och klättra lite och lyfta ben i veckan och framåt.

 

[iNHALE]

Hästarna kom ut i en ny beteshage igår så B var inte speciellt på hugget idag. Trött och jäst efter allt ätande och dessutom brunstig, dålig kombo. Vi tog ett ridpass isf och lyckades få till en rätt bra framåtbjudning efter en liten stund. Ni som aktiverar era hästar regelbundet på något sätt, tycker ni att det är en fördel att ha ett träningsschema eller föredrar ni att göra vad ni känner för just den dagen utan att direkt planera i förväg?

 

[Andromedae]

Hästarna kom ut i en ny beteshage igår så B var inte speciellt på hugget idag. Trött och jäst efter allt ätande och dessutom brunstig, dålig kombo. Vi tog ett ridpass isf och lyckades få till en rätt bra framåtbjudning efter en liten stund. Ni som aktiverar era hästar regelbundet på något sätt, tycker ni att det är en fördel att ha ett träningsschema eller föredrar ni att göra vad ni känner för just den dagen utan att direkt planera i förväg?

Visa bifogad fil 98888

Jag har tidigare kört med superstrikt planering, men numera har jag mer av en grundformel som jag sedan tweaker efter väder, energi och sådant. Jag upplevde att jag behövde planera mer när jag stod i stall i stan där uterittsmöjligheterna var mer begränsade, för att kunna erbjuda både miljöombyte och träning. Nu har vi mer möjligheter och därmed så kan jag utan problem gå ut och träna vad jag nu än vill träna.

Har jag t ex ridit dressyrträning så är nästa pass alltid rätt kravlöst. Och rider jag längre (runt 2 mil för oss) så sprider jag ut det - mest för min egen skull.

Loggar alla pass med Ridely för att kunna följa trender och utvärdera i efterhand. De har även en målfunktion men den använder jag inte, jag har rätt bra koll ändå på vad jag ska göra

 

[EZMK]

Hästarna kom ut i en ny beteshage igår så B var inte speciellt på hugget idag. Trött och jäst efter allt ätande och dessutom brunstig, dålig kombo. Vi tog ett ridpass isf och lyckades få till en rätt bra framåtbjudning efter en liten stund. Ni som aktiverar era hästar regelbundet på något sätt, tycker ni att det är en fördel att ha ett träningsschema eller föredrar ni att göra vad ni känner för just den dagen utan att direkt planera i förväg?

Visa bifogad fil 98888

Jag som har en yngling kör mer på en generell idé och sen får dagsformen bestämma. Jag vill gärna ha så friktionsfria upplevelser för oss båda när det gäller nya saker. Så har jag en yster brunstmärr eller om jag själv känner mig irriterad så hoppar jag gärna över ett pass och myser istället. Hon är ju knappt 2,5 år så jag har ju verkligen all tid i världen och inga direkta måsten.

 

[Lillgrådis]

Jag har råkat ut för en allvarlig olycka där jag blivit sparkad eller trampad i ansiktet, oklart av vilken häst då det skedde i hagen och jag har inget minne av olyckan alls.
Har två frakturer i pannan och ser ut som Frankensteins monster. Operation väntar i veckan, sen en längre sjukskrivning.
Ingen ridning för mig under en lång tid framöver.
Just nu är jag inte säker på om jag vill fortsätta med hästar alls, det var lite för nära ögat denna gång, bokstavligt talat.

Men vilken jäkla eländig och hemsk händelse! Hoppas sjukvården gör vägen tillbaka så bra som möjligt för dig, så du kan fokusera på att bli återställd först och främst.

 

[grodan21]

Hästarna kom ut i en ny beteshage igår så B var inte speciellt på hugget idag. Trött och jäst efter allt ätande och dessutom brunstig, dålig kombo. Vi tog ett ridpass isf och lyckades få till en rätt bra framåtbjudning efter en liten stund. Ni som aktiverar era hästar regelbundet på något sätt, tycker ni att det är en fördel att ha ett träningsschema eller föredrar ni att göra vad ni känner för just den dagen utan att direkt planera i förväg?

Visa bifogad fil 98888

Jag vet vilka dagar hästen ska motioneras, men sen är det mycket dagsform och väder som avgör.

 

[Kristall10]

Jag har råkat ut för en allvarlig olycka där jag blivit sparkad eller trampad i ansiktet, oklart av vilken häst då det skedde i hagen och jag har inget minne av olyckan alls.
Har två frakturer i pannan och ser ut som Frankensteins monster. Operation väntar i veckan, sen en längre sjukskrivning.
Ingen ridning för mig under en lång tid framöver.
Just nu är jag inte säker på om jag vill fortsätta med hästar alls, det var lite för nära ögat denna gång, bokstavligt talat.

Men fy så obehaglogt! Krya på dig och hoppas operationen går bra
Jag blev översprungen av flocken i hagen för 12 år sedan då de blev skrämda av vattenslangen som flög upp ur vattentunnan samtidigt som de stod runt mig när jag la ut hö. Jag hade tur och bröt bara alla ben i ena foten samt båtbenet i handen och det blev 3 månader med gips och sedan rehab. Inte alls lika allvarligt som det du råkat ut för, men det hade lika gärna kunnat gå väldigt illa och jag tycker fortfarande inte om att vara inne i hagen bland hästarna. Tänker alltid att de ska bli skrämda och springa på mig. Men jag kommer aldrig att kunna sluta med hästar tror jag, även om jag blivit feg och tänker katastroftankar om det mesta då jag öven varit med om allvarliga ridolyckor.
Ge det ett tag och känn hur det känns, du har ju världens finaste lilla gula ponny som väntar på dig i stallet

 

[iNHALE]

Jag drar mig till minnes den tjejen som omkom på Bollerups naturbruksgymnasium härom året. Om jag inte minns helt galet så skulle hon hämta sin häst i hagen där det gick flera hästar och på något sätt blev det tumult och hon skadades så svårt att hon avled. Jag som dras med en viss ridrädsla tänker ofta att det är märkligt att man sällan är rädd när man är på marken. Visst kan man vara med om fruktansvärda olyckor när man rider men de skadorna som är närmast till hands är ju de som man ofta får på marken, man blir trampad, sparkad, biten, knuffad, klämd osv. Riskerna för såna skador är ju väldigt små så länge man håller sig kvar i sadeln. De flesta olyckorna där handlar ju om skador man får i samband med att man trillar av och landar illa men så länge man sitter kvar i sadeln är man ändå relativt säker mot skador som är direkt orsakade av hästen.

Jag har haft tur och aldrig blivit allvarligt skadad även om det varit nära några gånger. Jag har blivit sparkad på underarmen som barn, en spark som lika gärna kunnat ta i ansiktet eftersom jag hade armen snett över bröstet när det hände. Jag har blivit skallad av en häst som jag var dum nog att luta mig över och fick hästens bakhuvud rakt i pannan när den slog upp huvudet, hjärnskakning och en bula, men det hade lika gärna kunnat ta lite längre ned och mosat både näsa och framtänder. Alla gånger man blivit trampad på, klämd i diverse dörrhål, släpad på marken efter en häst som drar iväg i grimskaftet, knuffad, biten, översprungen osv. Helt klart fler och mer allvarliga tillbud än jag haft när jag ridit, och så är det i ridningen man blir rädd och osäker. Det känns lite bakvänt måste jag säga. Dessutom är man ju noga med hjälm och säkerhetsväst när man rider men när man står på marken så anser man sig inte behöva det av någon anledning.

 

[EZMK]

Jag drar mig till minnes den tjejen som omkom på Bollerups naturbruksgymnasium härom året. Om jag inte minns helt galet så skulle hon hämta sin häst i hagen där det gick flera hästar och på något sätt blev det tumult och hon skadades så svårt att hon avled. Jag som dras med en viss ridrädsla tänker ofta att det är märkligt att man sällan är rädd när man är på marken. Visst kan man vara med om fruktansvärda olyckor när man rider men de skadorna som är närmast till hands är ju de som man ofta får på marken, man blir trampad, sparkad, biten, knuffad, klämd osv. Riskerna för såna skador är ju väldigt små så länge man håller sig kvar i sadeln. De flesta olyckorna där handlar ju om skador man får i samband med att man trillar av och landar illa men så länge man sitter kvar i sadeln är man ändå relativt säker mot skador som är direkt orsakade av hästen.

Jag har haft tur och aldrig blivit allvarligt skadad även om det varit nära några gånger. Jag har blivit sparkad på underarmen som barn, en spark som lika gärna kunnat ta i ansiktet eftersom jag hade armen snett över bröstet när det hände. Jag har blivit skallad av en häst som jag var dum nog att luta mig över och fick hästens bakhuvud rakt i pannan när den slog upp huvudet, hjärnskakning och en bula, men det hade lika gärna kunnat ta lite längre ned och mosat både näsa och framtänder. Alla gånger man blivit trampad på, klämd i diverse dörrhål, släpad på marken efter en häst som drar iväg i grimskaftet, knuffad, biten, översprungen osv. Helt klart fler och mer allvarliga tillbud än jag haft när jag ridit, och så är det i ridningen man blir rädd och osäker. Det känns lite bakvänt måste jag säga. Dessutom är man ju noga med hjälm och säkerhetsväst när man rider men när man står på marken så anser man sig inte behöva det av någon anledning.

Jag är nästan lite tvärtom, jag har dragit på mig rejält hjärntrauma i ridolycka men är inte mycket mer rädd uppe på. Dock har jag stor respekt nere på marken, under insektssäsong är jag särskilt uppmärksam och noga med att inte ställa mig i kassa situationer då det räcker med ett insektsbett för att få ett ben avslaget, knuffas ner i hagen osv. Folk tycker säkert också jag är lite överförsiktig med mina handskar och hjälm när jag går ut på promenad men jag har haft blåsor i händer och hjärnskada och det är inget jag vill ha igen. Sen har jag hört många riktiga skräckhistorier om andra som satt sig.

Vissa situationer med andra hästmänniskor ger mig stressutslag Tömmar/grimmskaft snurrade runt hand, fingrar genom grimmors beslag, linor vid lastning så att den som håller hästen knappt hinner under bommen. Det funkar ju tills det inte gör det längre.

 

[Bison]

Jag har varit med om några ridolyckor några gånger och blivit lite fegare med åren.
Den senaste i höstas när jag fick hjärnskakning och minnesförlust satte mest spår, antagligen för att den verkligen inte gick att förutse. Hoppträning, hästen låg perfekt på hindret och hoppade fint men snubblade i landningen och föll.

Jag är alltid försiktig i hagen men uppenbarligen så räcker det inte alltid. Att jag inte minns gör det verkligen inte lättare, tvärtom. Jag vet inte ens varför jag gick ut i hagen, vilken häst som gjorde vad. Det gör det hela så mycket värre.
Jag var ett par cm från att dö, det kommer sätta sina spår och jag kommer bli påmind för resten av mitt liv varje gång jag ser mig själv i en spegel.

Absolut ingen skugga på Vegas, han är världens gulligaste och har aldrig spelat mot en människa. Jag är inte rädd för honom, jag är bara trött på allting.

 

[EZMK]

Jag har varit med om några ridolyckor några gånger och blivit lite fegare med åren.
Den senaste i höstas när jag fick hjärnskakning och minnesförlust satte mest spår, antagligen för att den verkligen inte gick att förutse. Hoppträning, hästen låg perfekt på hindret och hoppade fint men snubblade i landningen och föll.

Jag är alltid försiktig i hagen men uppenbarligen så räcker det inte alltid. Att jag inte minns gör det verkligen inte lättare, tvärtom. Jag vet inte ens varför jag gick ut i hagen, vilken häst som gjorde vad. Det gör det hela så mycket värre.
Jag var ett par cm från att dö, det kommer sätta sina spår och jag kommer bli påmind för resten av mitt liv varje gång jag ser mig själv i en spegel.

Absolut ingen skugga på Vegas, han är världens gulligaste och har aldrig spelat mot en människa. Jag är inte rädd för honom, jag är bara trött på allting.

Har själv minnesförlust från min olycka så vet hur det känns med "vafan hände egentligen". Det är ju liksom på gott och ont att man inte vet exakt vad som hände, man kan inte bli rädd för en specifik sak men man blir misstänksam mot allt generellt istället. Hoppas att du återhämtar dig stabilt och att op går bra

 

[Tonto]

Jag har varit med om några ridolyckor några gånger och blivit lite fegare med åren.
Den senaste i höstas när jag fick hjärnskakning och minnesförlust satte mest spår, antagligen för att den verkligen inte gick att förutse. Hoppträning, hästen låg perfekt på hindret och hoppade fint men snubblade i landningen och föll.

Jag är alltid försiktig i hagen men uppenbarligen så räcker det inte alltid. Att jag inte minns gör det verkligen inte lättare, tvärtom. Jag vet inte ens varför jag gick ut i hagen, vilken häst som gjorde vad. Det gör det hela så mycket värre.
Jag var ett par cm från att dö, det kommer sätta sina spår och jag kommer bli påmind för resten av mitt liv varje gång jag ser mig själv i en spegel.

Absolut ingen skugga på Vegas, han är världens gulligaste och har aldrig spelat mot en människa. Jag är inte rädd för honom, jag är bara trött på allting.

Förstår dig verkligen, jag blev också fegare med åren efter att jag var med om ett par otäcka olyckor där mitt ansikte blev fucked och där jag höll på att bryta nacken och ryggen, jag red inte på flera år efter innan jag gav bort min ponny. Det blir inte roligt till slut.

 

[MiniLi]

Hästarna kom ut i en ny beteshage igår så B var inte speciellt på hugget idag. Trött och jäst efter allt ätande och dessutom brunstig, dålig kombo. Vi tog ett ridpass isf och lyckades få till en rätt bra framåtbjudning efter en liten stund. Ni som aktiverar era hästar regelbundet på något sätt, tycker ni att det är en fördel att ha ett träningsschema eller föredrar ni att göra vad ni känner för just den dagen utan att direkt planera i förväg?

Visa bifogad fil 98888

Jag har oftast en grovplanering för veckan, men inte säkert att jag följer den. Tycker det är bra att ha någon slags tanke kring vilka dagar det passar att göra vad, då brukar jag både utgå från mitt eget förväntade läge och vad som passar hästen.

 

[tuaphua]

Jag har råkat ut för en allvarlig olycka där jag blivit sparkad eller trampad i ansiktet, oklart av vilken häst då det skedde i hagen och jag har inget minne av olyckan alls.
Har två frakturer i pannan och ser ut som Frankensteins monster. Operation väntar i veckan, sen en längre sjukskrivning.
Ingen ridning för mig under en lång tid framöver.
Just nu är jag inte säker på om jag vill fortsätta med hästar alls, det var lite för nära ögat denna gång, bokstavligt talat.

Men fy, så läskigt! Vad skönt att du klarade dig även om det måste kännas skit nu på så många plan.
Hoppas operationerna går bra och du läker fint!

 

[tuaphua]

Hästarna kom ut i en ny beteshage igår så B var inte speciellt på hugget idag. Trött och jäst efter allt ätande och dessutom brunstig, dålig kombo. Vi tog ett ridpass isf och lyckades få till en rätt bra framåtbjudning efter en liten stund. Ni som aktiverar era hästar regelbundet på något sätt, tycker ni att det är en fördel att ha ett träningsschema eller föredrar ni att göra vad ni känner för just den dagen utan att direkt planera i förväg?

Visa bifogad fil 98888

Jag kör lite att jag vet vad jag vill att hästarna ska lära sig och i vilken ordning, om man tänker utbildningstrappan typ. Och så får det bli lite när det passar i tid för mig eller så känner jag av vad som krävs för dagen för att vi ska gå vidare med rätt kvalitet på övningar, ridkänsla etc.
Har man en sådan plan och har rutin upplever jag man inte behöver planera så mycket att jag måste rida ut x dagar, dressyr x dagar och det ska vara si och så länge etc.
Annars kan det ju vara bra att göra en plan med sin tränare och få läxa att göra mellan passen. Då tycker jag det kan bli mycket enklare att veta hur man ska tackla ridpassen. Tex att man har 3 saker som ska fokuseras på och förbättra till nästa gång. Och då rangordna hur man ska prioritera.
Då kan även en trött-dag bli ett bra pass om man fokuserar på 1-3 saker i en viss ordning.

 

[Andromedae]

Vaknade sur idag. Inte för något särskilt, utan bara sur. Fortsätta gå runt och vara sur större delen av dagen.

Efter jobbet tog jag och fröken cob en tvåtimmarstur upp till galoppvägen och rejsade massor.

Nu är jag inte sur längre