Hos oss får ingen rastning göras på gården men så som du så rastar jag en bit bort så när vi kommer hem och sätter oss på gården frågar jag bara om någon är rädd för hundar och alla svarar att dom självklart får vara där och hur söta dom är.Verkar som att jag har grannar som likställer "sitta på gräsmatta och njuta av värmen" med "rasta hundar", så nu har jag igen fått en utskällning av en boende i föreningen för att jag rastar hundar "på fel ställe". En utskällning per år av grannar kan man kanske leva med, men det känns ändå inte kul. Inte med tanke på att jag går mina rastningsrundor långt ifrån föreningens område, tar dagliga långpromenader osv. Och så kom de där skyltarna om "hundrastning förbjuden" upp utan förvarning några månader efter att vi flyttade in. Säkert för att det finns många som går ut just för att rasta hundarna på gräsmattan och sedan går in igen. Men men...
Ingen som klagar när dom år med i källaren där tvättstugan är. Jag parkerar dom utanför tvättstugan eller torkrummet och så står dom bara där och går varken in eller iväg.Jag har väntat på utskällning men alla blir glada istället.
Dom får vara med nästan var som helst här. Vi har en liten Coop och jag känner alla där inklusive chefen så någon gång när jag var sjuk och behövde handla men inte orkade både gå promenad och handla så fick grabbarna följa med in. Fast det är inget jag gör annars. Stället där jag hämtar paket får dom följa men in i också.
Undrar om det beror på att mina är små och söta och dina stora och söta?
Eller får dom också vara med på annat?