Jag har världens mysdag med hundarna idag. Vi började med att ta en promenad till kommunens största rastgård. Jag är så glad att vi nu bor närmare den och att det inte blir ett projekt att gå dit, för den är verkligen lång, och hundarna kan sträcka ut rejält i den. Den är typ lika bred som en normal rastgård (normal här i kommunen iaf) men kanske 2-3 gånger så lång. Perfekt för springglada salukis, och hittills har det aldrig varit någon i den när jag bestämt mig för att gå dit direkt på morgonen, innan frukost. (Senare under dagen är den såklart otroligt populär).
Ungefär en halvtimme var vi där, och salukipojken är så lycklig åt att få vara lös att han sätter av i full fart så fort han fått ett ok från mig. Sedan far han runt, springer så fort han kan, i ungefär 40-45 sekunder. Efter det är han jätteflåsig och tungan hänger som en slips. Men, han återhämtar sig snabbt och får han bara en klunk vatten tar det inte många minuter innan han springer likadant igen, vilar lite, springer igen osv
Mina damer tycker att han är lite tråkig som stannar så snart efter att han börjat springa, men de är SÅ glada när han springer, och han leker verkligen jättefint med dem. Han är självsäker nog att springa först även om mina vrålar sina tokiga glädje-vrål, säger ifrån helt lagom om någon skulle råka vara för "på", kan själv glädjevråla för att få igång damerna och de beter sig som om de alltid sprungit i grupp tillsammans.
Efter allt springande var de såklart glada att få frukost, och sedan har det varit väldigt lugnt här hemma. Vi sov en stund på sängen, tog en rastningsrunda, satte oss på soffan och vilade där istället. Ute regnar det något hysteriskt mycket och det verkar inte som att någon går ut frivilligt nu.
Salukipojken har spenderat i princip hela eftermiddagen liggandes bredvid mig i soffan, eller bredvid sambon. Han kommer och lägger sig mjukt bredvid, lägger pannan mot mig och suckar belåtet när jag använder honom som armstöd eller kliar lite förstrött på hans mage
Han ser så oerhört nöjd ut hela tiden, fast nu verkar han tycka att det är dags för middag (det är en stund kvar).
