Hemlösa hundar ökar

huskysar är ju lämplig ras för just hundgård och kennel så de lär ju ha hamnat "rätt"... Massor med klagomål på hur folk som har många huskysar har dem i hundgårdar, men jag tror de trivs rätt bra så ändå. Får de bara motionen de behöver är de nöjda med sitt liv där.
Ja slädhundar är några få raser som faktiskt trivs med att bo så och i flock med andra hundar hellre än människor.

Men hur vanligt är det?
Majoriteten av våra hundraser föredrar att bo med sina människor.
 
huskysar är ju lämplig ras för just hundgård och kennel så de lär ju ha hamnat "rätt"... Massor med klagomål på hur folk som har många huskysar har dem i hundgårdar, men jag tror de trivs rätt bra så ändå. Får de bara motionen de behöver är de nöjda med sitt liv där.

Just polarhundar är ett av de undantag jag kan se gällande heltidsboende i hundgård.
 
Ja slädhundar är några få raser som faktiskt trivs med att bo så och i flock med andra hundar hellre än människor.

Men hur vanligt är det?
Majoriteten av våra hundraser föredrar att bo med sina människor.
På frågan "hur vanligt är det" så beror det på vart i landet man är. När jag jobbade i norrbotten så kändes det som att var och varannan människa som bodde lite off hade sitt egna hundspann på minst 5 hundar typ.
 
På frågan "hur vanligt är det" så beror det på vart i landet man är. När jag jobbade i norrbotten så kändes det som att var och varannan människa som bodde lite off hade sitt egna hundspann på minst 5 hundar typ.
Ja eller om man räknar på hur många procent av alla hundar i Sverige som är slädhundar så förhoppningsvis finns dom flesta i sin hemmiljö i norr.
 
Samma här.
Jag har inte vågat vara utan hund sen jag skaffade min första. Hon räddade mig. Nu har jag alltid minst två för att inte behöva stå utan hund igen. Dels för hundarnas skull, mina mår som bäst med hundsällskap, men lika mycket för min skull. Jag klarar inte av att vara hundlös och skulle hellre bo ensam i tält med en hund än att ha en ordentlig bostad utan hund om det var de två alternativ som fanns.

Att många sedan tar in gatuhundar istället för svenska hundar tror jag delvis har att göra med en kombination av bristande kunskap och bristen på "rätt hund" här i Sverige. Samt en felaktig uppfattning om vad som finns tillgängligt här i Sverige.

Många som vill ha hund vill ha en enkel, "lagom stor" hund och tänker att det är lättare med en vuxen hund än en valp. De "lagom stora" hundarna på omplaceringssidor i Sverige är inte sällan bullys, amstaffs och liknande, ofta med problem fysiskt och/eller mentalt. De andra hundarna som omplaceras går ofta via uppfödare och annat, men få vänder sig till uppfödare när de är på jakt efter omplacering. Sedan är det många som fått för sig att uppfödare är pengakåta och/eller att uppfödare bara säljer till hundnördar, inte till "en vanlig familj som bara vill ha sällskap", så även valp blir lockande att köpa från oseriösa uppfödare eller gatuhundsorganisationer som inte ställer så mycket frågor.

Det i kombination med att gatuhundsorganisationerna ofta förskönar bilden av hunden, spelar på folks känslor osv gör det nog väldigt lätt att som blivande hundägare fastna för just de hundarna. Att rädda en stackars snäll, kärlekstörstande frisk och okomplicerad söt hund kan såklart kännas som en fin grej att göra. Att den stackars snälla, kärlekstörstande hunden kanske blir stressad av miljöombyte och aldrig gjort basic-saker som att gå i koppel, befinna sig i en bostad, träna rumsrenhet osv skrivs det inte lika mycket om.
Jag håller med dig, det funkade inte utan. Skönt att slippa gå ut när det var pissigt väder, men resten? Nej. Oskönt att slippa gå ut när det var pissigt väder också! För man kommer ut även om man inte vill och det ÄR skönt i efterhand! Det är jobbigt med hund många gånger, men det är inte ett liv utan hund, det går inte, jag är halv. Men jag har alltid haft hund, alltid varit nära familjens hundar, den som tytt mig till dem som mest och varit där de var. Vi har haft olika hundar, tex en korsning mellan border collie och irländsk setter, understimulerad såklart, mamma har aldrig stimulerat sina hundar, smått aggressiv, morrade på oss barn i familjen, eller oss och oss, på de andra men inte mig. Kan ha att göra med att jag rastade honom mer i skogen än de andra och att jag hade en naturlig hand med honom än de andra. Min bror retade honom och så stod de båda i trappan och hunden morrade på min äldre bror och han vägrade släppa förbi honom. Jag bara fnissade och min bror tjöt "säg till honom!!!". Jag tittade på hunden och kallade på honom och han skuttade till mig som ingenting :D Hundhumor lite grann... Han blev 16 år. Att vara utan en så stor del av ens liv är verkligen inte aktuellt för mig.

När jag köpte spionen letade jag på blocket för jag hade känsla av att uppfödare hade så enorma krav och att jag inte passar in. Folk på blocket har också enorma krav. Då såldes en hel del gamla hundar för en massa tusenlappar och det var något jag var ointresserad av. Ger inte mycket pengar för en redan gammal hund där man inte vet om den dör om ett år. Andra trista krav var "inte till lägenhet" och "behöver bo i hus så den har stor trädgård att gå ut i". Som om hus gör att hundar motioneras mer. Tröttsamt, så tröttsamt. Kan säga att jag på nära håll sätt flera som inte motionerar sina hundar när de bor/bott i hus, mina hundar har alltid fått mer, både ren motion och mer aktivering/hjärngympa. Spionens dåvarande ägare verkade inte "bry" sig så noga, hon träffade mig, såg att jag kunde hålla honom (han kunde inte gå i koppel, van vid att slita sig ur halsband, sele och ur koppel) och var inte hanterad mycket. Hon var hans fjärde hem och han var 9,5 månader, han kom till Sverige från Ryssland som 4 månaders valp så han har hunnit med mycket på kort tid. Registrerad i Ryssland, så jag kan registrera honom i SKK här men struntade i det, jag ville bara ha en hund helt enkelt, och han har trots allt han varit med om varit en bra hund, mentalt oerhörd stabil. Vi kanske inte alltid har varit/är rätt match för varandra då han är husky, å andra sidan känns det som att vi gjort det bästa av situationen, jag tror han kunnat få en sämre ägare och att han faktiskt har det bra med mig ändå, han verkar må bra, han verkar trivas, även om valet inte var perfekt och även om han köptes på blocket. Men där hade jag krav- ingen kamphund eller blandras med kamphund och ingen gatuhund. Gatuhundar kan ha så mycket problem bakom sig och jag känner rent krasst att vi har tillräckligt många hundar här i Sverige där vi många gånger vet mer om bakgrunden, som behöver hem, så att vi inte behöver importera hundar hit, som sedan inte kan vara kvar hos ägaren utan behöver omplaceras.

Sorry, långt och personligt. :o
 
Bara titta på vad för hundar det handlar om så har man svaret.
Bullys och diverse blandraser med stora starka hundar vars gemensamma nämnare är att dom beter sig riktiga as i tonåren.
Hälften av deras köpare går dessutom på soc eller är kriminella. Inte alltid så lätt att ta hand om en stor hund som äter mycket och behöver dyra veterinärutredningar för sina allergier då 🙈
Jag har gått på soc när jag har haft hund men hon led inte av att jag gjorde det. Är man sämre hundägare för att man går på soc? Man FÅR ha hund när man går på soc. Man får ta av sina egna pengar till hunden, sin a egna mat-, hobby- och klädpengar så att säga i den kvoten man får. Nu säljs billigt hundfoder i affärerna och även om de är billiga tänker jag att i Sverige är det billigaste inte så pass dåligt att hundar blir sjuka av det. Att det inte är perfekt hundmat är en annan femma, men de blir inte sjuka. Man kan sköta om sin hund även om man går på soc.

Jag försvarar inte bullyägare, de raserna är det för mycket av, avlas för mycket av och det är en misstänkt ålder de omplaceras vid.... men jag ville bara påpeka att går man på soc kan man ha en hund ändå.
 
På frågan "hur vanligt är det" så beror det på vart i landet man är. När jag jobbade i norrbotten så kändes det som att var och varannan människa som bodde lite off hade sitt egna hundspann på minst 5 hundar typ.
det är en liten känsla jag också har och jag bor bara så långt "norr" som i nyköping, men när man ser och hör från längre norrut så verkar det vara vanligt med slädhundar ändå.
 
Jag håller med dig, det funkade inte utan. Skönt att slippa gå ut när det var pissigt väder, men resten? Nej. Oskönt att slippa gå ut när det var pissigt väder också! För man kommer ut även om man inte vill och det ÄR skönt i efterhand! Det är jobbigt med hund många gånger, men det är inte ett liv utan hund, det går inte, jag är halv. Men jag har alltid haft hund, alltid varit nära familjens hundar, den som tytt mig till dem som mest och varit där de var. Vi har haft olika hundar, tex en korsning mellan border collie och irländsk setter, understimulerad såklart, mamma har aldrig stimulerat sina hundar, smått aggressiv, morrade på oss barn i familjen, eller oss och oss, på de andra men inte mig. Kan ha att göra med att jag rastade honom mer i skogen än de andra och att jag hade en naturlig hand med honom än de andra. Min bror retade honom och så stod de båda i trappan och hunden morrade på min äldre bror och han vägrade släppa förbi honom. Jag bara fnissade och min bror tjöt "säg till honom!!!". Jag tittade på hunden och kallade på honom och han skuttade till mig som ingenting :D Hundhumor lite grann... Han blev 16 år. Att vara utan en så stor del av ens liv är verkligen inte aktuellt för mig.

När jag köpte spionen letade jag på blocket för jag hade känsla av att uppfödare hade så enorma krav och att jag inte passar in. Folk på blocket har också enorma krav. Då såldes en hel del gamla hundar för en massa tusenlappar och det var något jag var ointresserad av. Ger inte mycket pengar för en redan gammal hund där man inte vet om den dör om ett år. Andra trista krav var "inte till lägenhet" och "behöver bo i hus så den har stor trädgård att gå ut i". Som om hus gör att hundar motioneras mer. Tröttsamt, så tröttsamt. Kan säga att jag på nära håll sätt flera som inte motionerar sina hundar när de bor/bott i hus, mina hundar har alltid fått mer, både ren motion och mer aktivering/hjärngympa. Spionens dåvarande ägare verkade inte "bry" sig så noga, hon träffade mig, såg att jag kunde hålla honom (han kunde inte gå i koppel, van vid att slita sig ur halsband, sele och ur koppel) och var inte hanterad mycket. Hon var hans fjärde hem och han var 9,5 månader, han kom till Sverige från Ryssland som 4 månaders valp så han har hunnit med mycket på kort tid. Registrerad i Ryssland, så jag kan registrera honom i SKK här men struntade i det, jag ville bara ha en hund helt enkelt, och han har trots allt han varit med om varit en bra hund, mentalt oerhörd stabil. Vi kanske inte alltid har varit/är rätt match för varandra då han är husky, å andra sidan känns det som att vi gjort det bästa av situationen, jag tror han kunnat få en sämre ägare och att han faktiskt har det bra med mig ändå, han verkar må bra, han verkar trivas, även om valet inte var perfekt och även om han köptes på blocket. Men där hade jag krav- ingen kamphund eller blandras med kamphund och ingen gatuhund. Gatuhundar kan ha så mycket problem bakom sig och jag känner rent krasst att vi har tillräckligt många hundar här i Sverige där vi många gånger vet mer om bakgrunden, som behöver hem, så att vi inte behöver importera hundar hit, som sedan inte kan vara kvar hos ägaren utan behöver omplaceras.

Sorry, långt och personligt. :o
Tyvärr tror ju många att en trädgård eller gård på landet är det enda rätta för en stor hund.
Jag bor i hus på landet och mina hundar rör sig inte särskilt mycket förutom om någon bil kommer då springs det lite och gamla hunden rymde till lagården för att dricka mjölk men annars så nej , dom hade blivit lika understimulerad utan promenader trots att dom kan springa fritt utanför dörren 🙈
 
Jag har gått på soc när jag har haft hund men hon led inte av att jag gjorde det. Är man sämre hundägare för att man går på soc? Man FÅR ha hund när man går på soc. Man får ta av sina egna pengar till hunden, sin a egna mat-, hobby- och klädpengar så att säga i den kvoten man får. Nu säljs billigt hundfoder i affärerna och även om de är billiga tänker jag att i Sverige är det billigaste inte så pass dåligt att hundar blir sjuka av det. Att det inte är perfekt hundmat är en annan femma, men de blir inte sjuka. Man kan sköta om sin hund även om man går på soc.

Jag försvarar inte bullyägare, de raserna är det för mycket av, avlas för mycket av och det är en misstänkt ålder de omplaceras vid.... men jag ville bara påpeka att går man på soc kan man ha en hund ändå.
man kan gå på soc av olika anledningar och självklart kan vissa människor ha djur även om dom går på soc men sällan att man kan ta hand om en allergisk bully som ska ha veterinärbesök med sprutor och mediciner för tusentals kronor i månaden.
 
Tyvärr tror ju många att en trädgård eller gård på landet är det enda rätta för en stor hund.
Jag bor i hus på landet och mina hundar rör sig inte särskilt mycket förutom om någon bil kommer då springs det lite och gamla hunden rymde till lagården för att dricka mjölk men annars så nej , dom hade blivit lika understimulerad utan promenader trots att dom kan springa fritt utanför dörren 🙈
Jag tycker att sådana annonser är ett bevis på hur lite kunskap ägaren besitter. Mamma släppte ut sina hundar i trädgården några gånger om dagen typ 10 minuter per gång. De blev feta. Mamma tog över min Ayla när jag flyttade till Skåne, hon var 11 år. Först bodde vi alla hos mamma, jag, mina barn och min hund, sedan fick jag en lägenhet efter ett halvår så då flyttade vi dit. Insåg snabbt att det var jobbigt för hennes bakben och höfter att gå i trapporna så hon var allt mer hos mamma och snart tog hon över henne. Det rörde sig bara om ett år, men under det året blev hon faktiskt tjock. Har aldrig sett en tjock dobermann, mamma skrattade lite och sa "varför blir dina hundar alltid tjocka hos mig, får de ingen mat hos dig?". Ja, det beror nog på att de får lagom med mat hos mig (fri tillgång), men motion också. Trist det där att fetma ska vara ett tecken på väl omhändertagen hund. För min del var det endast ett tecken på en hund utan brist på motion och aktivering. Nu var hon så pass gammal att hon lullade på i livet och inte brydde sig så noga, men det är så mamma alltid haft hund, problem med fetma, på hundar av raser utan anlag för det. Inaktiverade hundar tyder det på, trots trädgård.
 
man kan gå på soc av olika anledningar och självklart kan vissa människor ha djur även om dom går på soc men sällan att man kan ta hand om en allergisk bully som ska ha veterinärbesök med sprutor och mediciner för tusentals kronor i månaden.
Jag är glad över att ha friska hundar, var också saker jag kollade när jag kollade efter hund på blocket. Sjukdomar av olika slag gick bort.
 
Jag tycker att sådana annonser är ett bevis på hur lite kunskap ägaren besitter. Mamma släppte ut sina hundar i trädgården några gånger om dagen typ 10 minuter per gång. De blev feta. Mamma tog över min Ayla när jag flyttade till Skåne, hon var 11 år. Först bodde vi alla hos mamma, jag, mina barn och min hund, sedan fick jag en lägenhet efter ett halvår så då flyttade vi dit. Insåg snabbt att det var jobbigt för hennes bakben och höfter att gå i trapporna så hon var allt mer hos mamma och snart tog hon över henne. Det rörde sig bara om ett år, men under det året blev hon faktiskt tjock. Har aldrig sett en tjock dobermann, mamma skrattade lite och sa "varför blir dina hundar alltid tjocka hos mig, får de ingen mat hos dig?". Ja, det beror nog på att de får lagom med mat hos mig (fri tillgång), men motion också. Trist det där att fetma ska vara ett tecken på väl omhändertagen hund. För min del var det endast ett tecken på en hund utan brist på motion och aktivering. Nu var hon så pass gammal att hon lullade på i livet och inte brydde sig så noga, men det är så mamma alltid haft hund, problem med fetma, på hundar av raser utan anlag för det. Inaktiverade hundar tyder det på, trots trädgård.
Ja det är inte roligt att beskåda sånt :(

Där jag bor nu går faktiskt folk mycket med sina hundar , jag ser grannar promenera med sina hundar när jag åker förbi med bilen nästan dagligen.

På tidigare ställen jag bott lantligt här hundar mest stått och skrikit i trädgårdar eller hundgårdar :(

I stan tycker jag generellt folk faktiskt verkar gå ut mer med sina hundar.
 
Jag är glad över att ha friska hundar, var också saker jag kollade när jag kollade efter hund på blocket. Sjukdomar av olika slag gick bort.
Ja men precis har man dålig ekonomi är kanske inte bully den första ras man kollar efter eller ja om man har något innanför pannbenet överhuvudtaget så väljer man en frisk hund.
Men ja det är ju den klassiska bullyägaren naiv, okunnig och förnekande inför rasens egenskaper och hälsa.
 
Ja det är inte roligt att beskåda sånt :(

Där jag bor nu går faktiskt folk mycket med sina hundar , jag ser grannar promenera med sina hundar när jag åker förbi med bilen nästan dagligen.

På tidigare ställen jag bott lantligt här hundar mest stått och skrikit i trädgårdar eller hundgårdar :(

I stan tycker jag generellt folk faktiskt verkar gå ut mer med sina hundar.
Det tänker jag här också. Både långa rundor- att en ägare verkar vara en bit hemifrån, men också korta rundor- man ser att de går och sedan kommer igen, men också att man vet att samma ägare ändå har varit ute längre rundor med sin hund men slängt sopor/hämtat posten eller bara tagit en kort promenad och tar med sin hund. Så det känns generellt som lägenhetshundar ibland får komma ut mer. Både ut i skogen och röra sig där längre stunder typ, men också kortisar, bara för att följa med och få luft (ut och röka med ägaren hahahaha), tränas eller vad som helst. Kanske lite som det där att husägare släpper ut sin hund i trädgården lite snabbt, bara det att lägenhetshundar får de längre rundorna också och husägare ibland inte alls ger det.
 
Ja men precis har man dålig ekonomi är kanske inte bully den första ras man kollar efter eller ja om man har något innanför pannbenet överhuvudtaget så väljer man en frisk hund.
Men ja det är ju den klassiska bullyägaren naiv, okunnig och förnekande inför rasens egenskaper och hälsa.
Det ska ju vara så coolt att ha en sådan hund ju, det viktigaste ;)
 
Gatuhundar är en annan typ av hundar det finns diverse olika utseenden och storlekar att välja på.
I Sverige är det som nämnda hundar att välja på, rashundar som omplaceras hamnar sällan på blocket och når inte den typen av köpare ändå.
Tror inte gatuhundar hamnar på blocket?

Men har tänkt att om man vill ha sällskapshund men vantrivs med de sällskapsraser vi har i dag så är det nog lättare att få tag i en passande (utseendemässigt) sällskapshund gatuhund än en från uppfödare.

Personligen uppskattar jag inte våra sällskapsraser så jag kan förstå att man vill ha "mer hund" (för mig mer "varglik" hund) som sällskapshund och inte en liten, långhårig och skällig ras. Det tror jag man kan finna bland gatuhundarna. Att de sedan personlighetsmässigt inte riktigt passar blir man varse först när hunden landat i hemmet...
 
På tal om att hemlösa hundar ökar i Sverige är det oroväckande hur många hundannoser som finns på blocket. Vad händer med alla dessa hundar? Är det hundar som hamnar på hundstall eller liknande? Det finns ju alla möjliga olika korsningar, färger, raser etc. Även SKK uppfödare annonserar där ibland. Varför är det så många som avlar på sina hundar. Förstår verkligen inte… hur ska alla hundar som finns i dessa hundhem, hundstall, hos uppfödare samt dessa som tar valpkullar av okänd anledning på blocket OCH även hemlösa hundar utomlands finna hem i detta land…? Matematiken går liksom inte ihop i min hjärna! :(
 
Tror inte gatuhundar hamnar på blocket?

Men har tänkt att om man vill ha sällskapshund men vantrivs med de sällskapsraser vi har i dag så är det nog lättare att få tag i en passande (utseendemässigt) sällskapshund gatuhund än en från uppfödare.

Personligen uppskattar jag inte våra sällskapsraser så jag kan förstå att man vill ha "mer hund" (för mig mer "varglik" hund) som sällskapshund och inte en liten, långhårig och skällig ras. Det tror jag man kan finna bland gatuhundarna. Att de sedan personlighetsmässigt inte riktigt passar blir man varse först när hunden landat i hemmet...
Jo men det är lite kultur med i vissa kretsar är det vanligare att adoptera från utlandet.
 
Tror inte gatuhundar hamnar på blocket?

Men har tänkt att om man vill ha sällskapshund men vantrivs med de sällskapsraser vi har i dag så är det nog lättare att få tag i en passande (utseendemässigt) sällskapshund gatuhund än en från uppfödare.

Personligen uppskattar jag inte våra sällskapsraser så jag kan förstå att man vill ha "mer hund" (för mig mer "varglik" hund) som sällskapshund och inte en liten, långhårig och skällig ras. Det tror jag man kan finna bland gatuhundarna. Att de sedan personlighetsmässigt inte riktigt passar blir man varse först när hunden landat i hemmet...
Gathundarna hamnar absolut på blocket när folk får hem dem och det inte funkar, och organisationerna de "adopterat" (köpt) dem ifrån inte tar tillbaka dem.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp