Otursfågeln igång igen
Vi tränade apportering i lördags eftermiddag och när vi slutat så såg jag att han blödde lite ur munnen. Inget konstigt med det, han flänger ju runt som en dåre så jag tänkte att han bitit sig i tungan bara. Det brukar ju sluta blöda snabbt i munnen, så jag åkte iväg på kvällen som planerat, men när jag kom hem på natten blödde det fortfarande lite.
På söndagsmorgonen vaknade jag i en säng full med blodfläckar, men med en pigg hund. Eftersom han var pigg och glad, normal temp osv, så grejade vi på hemma som vanligt. Igår åkte jag iväg till en kompis några timmar på kvällen, och när jag kom hem och tog ut hundarna ur hundgården för att gå in och lägga oss så var det inte mycket med honom
Helt groggy, grådassig om slemhinnorna utan någon förändring i färg när jag tryckte på dem, kalla öronlappar.. Direkt in till djursjukhuset med andra ord.
De var först oroliga för att blodet inte koagulerade som det skulle, men blodprov visade inte på några konstigheter mer än en liten blodförlust och lätt förhöjt inflammationsvärde. Efter provet i benet så koagulerade blodet bra, samtidigt som det fortsatte att droppa ur munnen på honom.
Han blev sederad för att de skulle kunna kolla ordentligt i munnen på honom, och där hittades ett liitet sår på tungspetsen. Veterinären letade i typ en kvart efter mera eftersom det kändes otroligt att allt blod skulle komma från det lilla såret, men hittade ingenting mera.
Däremot var det en del förändringar på tungspetsen som hon tog biopsi på. Han fick följa med hem igen, men blöder fortfarande som bara den ur munnen
Han var inte pigg i morse alltså, stapplade fram och såg inte rolig ut alls. Har dessutom blött ner en hel del i natt. Enligt vet skulle det dock inte vara nån fara att han fortsatte blöda...
Tur att pappa är hemma idag och kan hålla koll på honom. Min lilla otursfågel