Tror jag blir utskälld idag av vården

[em-pirre]

Samma sak där, om man misstänker allvarlig skada så ska man såklart uppsöka akuten (eventuellt ringa 1177 före om man är osäker på om det kan vänta tills VC öppnar). En spark från en häst som resulterat i hög smärta och orsakar att man inte kan gå på benet ordentligt kan helt klart vara något att uppsöka akuten för om VC är stängd, sedan gör ju dom bedömningen om hur hög prio det ärendet har och visar det sig "bara" vara en lårkaka så görs ju inget mer och man får gå hem igen. Däremot kan man såklart inte kräva att få någon behandling för lårkakan på akuten.

Vi har patienter som kommer till VC med t.ex. en fästing som är svår att nå, en sticka i fingret som dom inte får ut eller för att lägga om ett besvärligt sår två gånger i veckan. Då får dom hjälp av t.ex. usk för att lösa problemet.
Jag har själv haft patient som kom till VC med en kvarstående knöl några månader efter en lårkaka, där patienten p.g.a. knölen fick ont av att ha på sig vanliga byxor samt om hen gick emot något. Den behandlades vid två tillfällen, och sedan var problemet ur världen. Fullt rimlig grej att söka för

Ja alltså jag är av annan åsikt helt enkelt. Hur dina fall såg ut vet jag ju inte förstås.

 

[Fruentimber]

Det är väl inte blåmärket/lårkakan man söker för!! Nu blir jag rätt irriterad på alla som missuppfattar TS och överdriver med vilje. Det man i så fall skulle vilja veta är om det bara är ett blåmärke/lårkaka eller om något annat gått sönder också som behöver åtgärdas. Man skulle vilja att någon med rätt utbildning undersöker och bekräftar att det bara är ett blåmärke/lårkaka. Förstår du inte det??

Tycker inte det är så konstigt att vilja uppsöka vård efter man blivit sparkad av en häst. Har man ingen medicinsk utbildning är det ju inte lika lätt att bedöma hur allvarligt det kan tänkas vara.

Samma sak där, om man misstänker allvarlig skada så ska man såklart uppsöka akuten (eventuellt ringa 1177 före om man är osäker på om det kan vänta tills VC öppnar). En spark från en häst som resulterat i hög smärta och orsakar att man inte kan gå på benet ordentligt kan helt klart vara något att uppsöka akuten för om VC är stängd, sedan gör ju dom bedömningen om hur hög prio det ärendet har och visar det sig "bara" vara en lårkaka så görs ju inget mer och man får gå hem igen. Däremot kan man såklart inte kräva att få någon behandling för lårkakan på akuten.

Vi har patienter som kommer till VC med t.ex. en fästing som är svår att nå, en sticka i fingret som dom inte får ut eller för att lägga om ett besvärligt sår två gånger i veckan. Då får dom hjälp av t.ex. usk för att lösa problemet.
Jag har själv haft patient som kom till VC med en kvarstående knöl några månader efter en lårkaka, där patienten p.g.a. knölen fick ont av att ha på sig vanliga byxor samt om hen gick emot något. Den behandlades vid två tillfällen, och sedan var problemet ur världen. Fullt rimlig grej att söka för

I mina svar till TS så utgår jag ju ifrån den information som redan finns. 1177 har blivit kontaktat och gett råd kring vad hon själv kan göra, och VC har också varit kontaktat och bedömt det som en lårkaka över telefonen. TS haltar mycket mindre än direkt efter händelsen och kan både arbeta och stödja på benet. Ändå förkastar TS vården som anser att dessa har gett henne dåligt bemötande för att de inte velat TITTA på lårkakan (samt en gång i tiden en bruten lilltå). Utefter det anser TS att vården gör ett riktigt dåligt jobb och att hon borde få förtur då hon inte belastat VC de senaste 3-6 åren.

Bedömningen är alltså lårkaka och TS är ändå förbannad. Vad vården ska göra åt denna lårkaka vet vi inte. Givetvis kan TS ändå bestämma sig för att sätta sig på akuten med sin lårkaka men nu har det ändå gått flera dagar och TS jobbar någorlunda obehindrat. Alltså ser jag inte några skäl till att kasta skit på vården som jag upplever att TS gör i sina inlägg.

Om TS får bestående men av lårkakan så är det ju inget som säger att TS inte kan söka vård för det i framtiden.

 

[cili]

I mina svar till TS så utgår jag ju ifrån den information som redan finns. 1177 har blivit kontaktat och gett råd kring vad hon själv kan göra, och VC har också varit kontaktat och bedömt det som en lårkaka över telefonen. TS haltar mycket mindre än direkt efter händelsen och kan både arbeta och stödja på benet. Ändå förkastar TS vården som anser att dessa har gett henne dåligt bemötande för att de inte velat TITTA på lårkakan (samt en gång i tiden en bruten lilltå). Utefter det anser TS att vården gör ett riktigt dåligt jobb och att hon borde få förtur då hon inte belastat VC de senaste 3-6 åren.

Bedömningen är alltså lårkaka och TS är ändå förbannad. Vad vården ska göra åt denna lårkaka vet vi inte. Givetvis kan TS ändå bestämma sig för att sätta sig på akuten med sin lårkaka men nu har det ändå gått flera dagar och TS jobbar någorlunda obehindrat. Alltså ser jag inte några skäl till att kasta skit på vården som jag upplever att TS gör i sina inlägg.

Om TS får bestående men av lårkakan så är det ju inget som säger att TS inte kan söka vård för det i framtiden.

Då tolkar vi TS olika, och mitt svar gällde främst diskussionen om att uppsöka vård efter hästspark när man har ett "fungerande ben".

Givetvis ska inte en flera dagar gammal lårkaka till akuten om det blivit bättre och man varit i kontakt med VC som inte hänvisat dit . Nu var det väl TS mamma som propsat på att hon skulle kontakta vården alls, TS själv verkar inte särskilt orolig (med reservation för att jag kan ha missat något då tråden är ganska lång).
Lilltådiskussionen lämnar jag åt sidan

 

[em-pirre]

Då tolkar vi TS olika, och mitt svar gällde främst diskussionen om att uppsöka vård efter hästspark när man har ett "fungerande ben".

Givetvis ska inte en flera dagar gammal lårkaka till akuten om det blivit bättre och man varit i kontakt med VC som inte hänvisat dit . Nu var det väl TS mamma som propsat på att hon skulle kontakta vården alls, TS själv verkar inte särskilt orolig (med reservation för att jag kan ha missat något då tråden är ganska lång).
Lilltådiskussionen lämnar jag åt sidan

Hon verkar inte orolig nej, men samtidigt skäller hon på vården för att "de inte ens vill.. "

 

[Fruentimber]

Då tolkar vi TS olika

Var menar du att vi tolkar olika?

 

[Youma]

Lilltån är inte alls oväsentlig utan används för att hålla balansen. Är den helt krossad är del väl rimligt att man tittar hur illa det är, även om det är ytterst sällan man gör nåt, men kroniskt ont i foten är ju ingen höjdare om det läker helt fel.

Lårkaka kan ju också bli mer än bara blåmärke, så länge hela muskeln känns nårgorlunda mjuk är det ju ok, men om det är en större blödning kan det vara en ide att titta på det innan man avfärdar.

Jag tycker mycket blir avviftat av vården med ett "äh, det är bara" när det inte alltid är "bara". Blev skickad hem från akuten tre gånger med "äh, bara lite urinvägsinfektion" vilket det inte var, med tvärstopp i ena urinledaren och förstorad njure på köpet.

 

[cili]

Var menar du att vi tolkar olika?

Angående att hon skulle anse att vården gör ett dåligt jobb och att hon borde få förtur. Men jag kan som sagt ha missat något.

Jag kan helt klart förstå de patienter som ringer angående ett besvär och "bara" får goda råd i telefonen och tycker att dom fått för lite hjälp, men det beror vanligen på att vi har helt olika bakgrund och att den i telefonen kanske inte förklarat tillräckligt bra. Ett jättestort blåmärke på låret kan göra en person utan medicinsk kunskap/erfarenhet av liknande skador jätteorolig, medan det för mig känns lugnt med tanke på traumat bakom blåmärket och att det redan blivit bättre. Samma sak med en eventuellt bruten lilltå, det finns många som inte vet att man sällan gör något åt en sån skada, då blir det dumt om man förutsätter att det är kunskap alla sitter på.

Man bör ju inte förminska andra människors oro bara för att det kanske är självklart för mig. Därför är det ju jättebra att TS startade denna tråd och kunde få andras input om att det vanligen inte är någon fara, att det nog bara är en lårkaka och att det enda man gör i nuläget är att fortsätta sitt liv så normalt det går och se hur det utvecklas .
Men det känns som att det blir lite onödigt hårda inlägg här och där, och att det såklart orsakar irritation hos TS och då ser något litet ut att bli väldigt stort.

 

[Fruentimber]

Lilltån är inte alls oväsentlig utan används för att hålla balansen. Är den helt krossad är del väl rimligt att man tittar hur illa det är, även om det är ytterst sällan man gör nåt, men kroniskt ont i foten är ju ingen höjdare om det läker helt fel.

Lårkaka kan ju också bli mer än bara blåmärke, så länge hela muskeln känns nårgorlunda mjuk är det ju ok, men om det är en större blödning kan det vara en ide att titta på det innan man avfärdar.

Jag tycker mycket blir avviftat av vården med ett "äh, det är bara" när det inte alltid är "bara". Blev skickad hem från akuten tre gånger med "äh, bara lite urinvägsinfektion" vilket det inte var, med tvärstopp i ena urinledaren och förstorad njure på köpet.

Jag är helt med på att vården kan göra fel. Jag låg senast på akuten med njurbäckeninflammation för ett par veckor sedan för att min läkare i juli glömt meddela att mina urinprover visade på urinvägsinfektion. När jag hade blindtarmsinflammation som barn avvisade vården mina föräldrars oro i nästan en vecka och väl inne på sjukhuset hade blindtarmen brustit och det blev en akut operation.

Ändock, så ändrar ju inte det att TS helt enkelt verkar ha en vanlig lårkaka och vården ska inte smutskastas för att de inte vill titta på sagda lårkaka.

 

[Fruentimber]

Angående att hon skulle anse att vården gör ett dåligt jobb och att hon borde få förtur. Men jag kan som sagt ha missat något.

Ja, det står faktiskt i flera inlägg. Så det har du i så fall missat, och handlar alltså inte om olika tolkningar.

Man bör ju inte förminska andra människors oro bara för att det kanske är självklart för mig. Därför är det ju jättebra att TS startade denna tråd och kunde få andras input om att det vanligen inte är någon fara, att det nog bara är en lårkaka och att det enda man gör i nuläget är att fortsätta sitt liv så normalt det går och se hur det utvecklas .

Jag är inte ute efter att förminska andras oro. Det jag tycker är mycket synd i detta läge är att TS anser sig felbehandlad för att vården inte tittat på lårkakan och drar därför slutsatsen att vården är urusel och säger även detta till både kunder, ridlärare och kollegor (enligt eget inlägg). Samt att TS anser sig ha förtur och rätt till vård för att denne inte belastar vården ofta, trots att det inte finns mycket som vården kan göra åt en lårkaka.

 

[Gnist]

Jag springer icke ner sjukvården i onödan då kan man väll få lite hjälp än ett nej över allt !

Det är ju inte som att det pluppar upp en grön fanfar hos någon vårdinrättning när folk som sällan söker vård ringer, så hur tänker du att de 1) ska veta hur sällan du söker vård och 2) ska ge nån typ av förtur till såna?

 

[Nytant]

I mina svar till TS så utgår jag ju ifrån den information som redan finns. 1177 har blivit kontaktat och gett råd kring vad hon själv kan göra, och VC har också varit kontaktat och bedömt det som en lårkaka över telefonen. TS haltar mycket mindre än direkt efter händelsen och kan både arbeta och stödja på benet. Ändå förkastar TS vården som anser att dessa har gett henne dåligt bemötande för att de inte velat TITTA på lårkakan (samt en gång i tiden en bruten lilltå). Utefter det anser TS att vården gör ett riktigt dåligt jobb och att hon borde få förtur då hon inte belastat VC de senaste 3-6 åren.

Bedömningen är alltså lårkaka och TS är ändå förbannad. Vad vården ska göra åt denna lårkaka vet vi inte. Givetvis kan TS ändå bestämma sig för att sätta sig på akuten med sin lårkaka men nu har det ändå gått flera dagar och TS jobbar någorlunda obehindrat. Alltså ser jag inte några skäl till att kasta skit på vården som jag upplever att TS gör i sina inlägg.

Om TS får bestående men av lårkakan så är det ju inget som säger att TS inte kan söka vård för det i framtiden.

Ah, då får jag erkänna att jag borde läst tråden mer noggrant innan jag kommenterade. Skummade ärligt talat bara lite och tyckte sen att tonen blev onödigt hård, men då förstår jag även det bättre.

 

[ExtraW]

I mina svar till TS så utgår jag ju ifrån den information som redan finns. 1177 har blivit kontaktat och gett råd kring vad hon själv kan göra, och VC har också varit kontaktat och bedömt det som en lårkaka över telefonen. TS haltar mycket mindre än direkt efter händelsen och kan både arbeta och stödja på benet. Ändå förkastar TS vården som anser att dessa har gett henne dåligt bemötande för att de inte velat TITTA på lårkakan (samt en gång i tiden en bruten lilltå). Utefter det anser TS att vården gör ett riktigt dåligt jobb och att hon borde få förtur då hon inte belastat VC de senaste 3-6 åren.

Bedömningen är alltså lårkaka och TS är ändå förbannad. Vad vården ska göra åt denna lårkaka vet vi inte. Givetvis kan TS ändå bestämma sig för att sätta sig på akuten med sin lårkaka men nu har det ändå gått flera dagar och TS jobbar någorlunda obehindrat. Alltså ser jag inte några skäl till att kasta skit på vården som jag upplever att TS gör i sina inlägg.

Om TS får bestående men av lårkakan så är det ju inget som säger att TS inte kan söka vård för det i framtiden.

Exakt såhär tycker jag också!!!!

 

[__sofia__]

Det här med att brutna lilltår inte är något att bry sig om, är det alltid så? Jag råkade just scrolla förbi ett youtube klipp där två amerikanska läkare (bland allt annat de sa) kommenterade att de tycker att man bör komma in och få det kollat om mann tror att en tå är bruten, för att säkerställa att den inte gått helt ur led och att den direkt tejpas i rätt position för att inte den fortsatta läkning ska läkas fel.
Men här i Sverige verkar det alltså som om rekommendationerna är att tejpa själv hemma, om jag har förstått er rätt? Gäller det även om den är bruten så att den är riktad helt åt skogen, att man antas kunna lägga den tillräckligt rätt själv vid tejpningen för att det inte ska bli problem vid läkningen?

 

[Sel]

Det här med att brutna lilltår inte är något att bry sig om, är det alltid så? Jag råkade just scrolla förbi ett youtube klipp där två amerikanska läkare (bland allt annat de sa) kommenterade att de tycker att man bör komma in och få det kollat om mann tror att en tå är bruten, för att säkerställa att den inte gått helt ur led och att den direkt tejpas i rätt position för att inte den fortsatta läkning ska läkas fel.
Men här i Sverige verkar det alltså som om rekommendationerna är att tejpa själv hemma, om jag har förstått er rätt? Gäller det även om den är bruten så att den är riktad helt åt skogen, att man antas kunna lägga den tillräckligt rätt själv vid tejpningen för att det inte ska bli problem vid läkningen?

Nej, petar den helt åt skogen måste den förstås läggas till rätta och det bör man få hjälp med (under bedövning), men en trampad lilltå som är blå och svullen och eventuellt bruten görs ingenting åt. Eventuellt får man köpa en storlek större mjuk sko ett tag typ.
Enligt min erfarenhet och vad ag tycker är sunt förnuft då.

 

[Thaliaste]

Det jag tänker är att de flesta av oss inte är tillräckligt bra på att veta vad vården kan eller inte kan göra, och att då bli "avfärdad" gör att man får känslan av att "vården lyssnar inte på mig", när det egentligen är mer ett kommunikationsproblem. Man kanske skulle kunna säga något "Normalt tejpar man bara stukade lilltår, enklast är om du gör det själv, men om du känner att du inte alls kan, får du komma hit och betala 200 kronor för att någon av oss ska göra det åt dig". Och kanske då ha en person med lämplig utbildning (uska?) som har det som uppgift för dagen att göra sånt.

Här tror jag du träffar spot on.

 

[Enya]

Mm det beror nog på vad man lider av. De dök upp som svampar ur jorden när man rullade in och konstaterat att ingenting var av och inget som håller på att ta livet av en nu, utan bara misstänkt hjärnskakning, så kan de hysta upp en i en säng så får man ligga där o frysa o halvsova tills de har tid helt enkelt. Samtidigt, lite man kan göra åt en hjärnskakning mer än behålla och kolla att funktionell då och då, tycker de ska ha varmare filtar dock .

Jag var för borta när jag kom till akuten för att veta vem som var var och hur många, men gissar att de nog var ett gäng här och där som i Nyköping när jag var där, men när jag började vakna till hade jag behövt information, då hade de pyst för det fysiska var ju "klart". Någon som kastade ett getöga då och då och noterade att jag vaknat till och informerade mig hade suttit fint. Även om det inte finns så mycket att göra fysiskt här heller utan bara vänta tills jag klarnade till egentligen.

 

[Enya]

Ja det är ju det här som är själva problemet. Folk har inte riktigt koll, de missförstår och sen klagas det på att vården inget gör.

Det är ju verkligen Kris inom vården och man kan helt enkelt inte titta på lila tår och slösa bort tider på saker som inte behöver sjukvård.

Min kompis åkte in med ambulans pga migrän (som hon hade nu som då men det var så jobbigt). Jag vet inte om det är bristande allmänbildning eller otydlig vårdpersonal som är orsaken.

Jag skulle själv aldrig åka in med migrän, rör jag ett lillfinger strålar ju smärta i hela kroppen, inte bara i skallen. Jag är typ död vid migrän och gör ingenting alls mer än ligger i sängen. Samtidigt förstår jag om man haft migrän en längre tid och åker in för att få något att bryta smärtan med, konstant sådan kraftig värk en längre tid sliter ju, eller om värken ter sig helt olik än vanligt. Så visst kan man åka in med migrän.

 

[Youma]

Jag skulle själv aldrig åka in med migrän, rör jag ett lillfinger strålar ju smärta i hela kroppen, inte bara i skallen. Jag är typ död vid migrän och gör ingenting alls mer än ligger i sängen. Samtidigt förstår jag om man haft migrän en längre tid och åker in för att få något att bryta smärtan med, konstant sådan kraftig värk en längre tid sliter ju, eller om värken ter sig helt olik än vanligt. Så visst kan man åka in med migrän.

Eller om man aldrig haft migrän tidigare, kaskadkräks och är yr och allt det härliga som kan höra till en "normal" migrän. Som kan vara andra saker än migrän just.

Eller om man vanligtvis har migrän av den mildare sorten som helt plötsligt blir den värre sorten, utan uppenbar anledning. Skulle också ta det på allvar faktiskt.

 

[em-pirre]

Jag skulle själv aldrig åka in med migrän, rör jag ett lillfinger strålar ju smärta i hela kroppen, inte bara i skallen. Jag är typ död vid migrän och gör ingenting alls mer än ligger i sängen. Samtidigt förstår jag om man haft migrän en längre tid och åker in för att få något att bryta smärtan med, konstant sådan kraftig värk en längre tid sliter ju, eller om värken ter sig helt olik än vanligt. Så visst kan man åka in med migrän.

@Youma ja men som jag sa så var det helt vanlig migrän som hon hade haft tidigare också. Men hon ansåg att hon behövde hjälp av sjukvården för att slippa smärtan. Det var ingen ovanlig smärta eller så.

 

[movi]

Jag åkte in akut för migränliknande huvudvärk från helvetet för ett år sen. Ville egentligen inte åka in, det var ju bara lite huvudvärk, men när jag satt och skakade i soffan så sa sambon att nu åker vi in....
Resultatet, en tennisbollstor hjärntumör. Så migränliknande huvudvärk som man aldrig haft tidigare, det söker man för. Blev inlagd i Nyköping för vidare transport till Uppsala och operation.