Tre rasidéer - och ett möjligt hjärnsläpp

[hundtant]

Du har inte funderat på Noffe - norfolkterrier?
En trevlig, frisk och käck sällskapshund! Min fd svärmor föder upp sådana, och jag tänkte direkt på en när jag läste din text.
Det är ju en terrier dock, så de kan ha en del jaktlust. Men det är ju inte helt ovanligt hos t ex pudel heller.

Min granne föder upp havanaiser och de känns som käcka och trevliga hundar. Hennes skäller dock mycket, men det är ju i mångt och mycket en uppfostringsfråga.

Jag har tittat på olika terriers som jag uppfattar inte har den mest envetna terriergenen: norfolk, norwich, australisk. Och alla verkar jättefina - men det är där jag väger in att jag aldrig haft hund och att de kanske har för mycket attityd för ett blåbär. Dessutom vore det skönt att slippa jaktlusten, här finns både katter och vilt.

 

[Red_Chili]

Det var en jättebra synpunkt som jag inte tänkt på. Har bara tänkt att eftersom de här raserna är förhållandevis friska så är även de köksavlade det.Men det kan man ju inte alls vara säker på.

Nu vet jag inte hur det är med registreringskraven på raserna du tittar på, men jag vet att inom raser som har krav på ok höftröntgen för att valparna ska registreras, så är det inte ovanligt med "renrasig utan stamtavla" på blocket. Och visst, de är renrasiga. Men tittar man sedan närmare på föräldradjuren så visar det sig att de har genomgått hälsotester med så usla resultat att valparna inte får registreras, eller så pissig mentalitet att de inte tar sig igenom en mentalitetsbeskrivning osv. Sådana hundar kan fungera väl i hemmiljö, så om du åker och hälsar på dem är det inte säkert att något verkar konstigt. Det är när de hamnar i nya miljöer, "läskiga" miljöer osv som det märks. Och rädslor är ärftligt.

Själv skulle jag aldrig köpa annat än renrasig från seriös uppfödare, inte för att kunna tävla eller föda upp själv eller liknande, utan just för att kunna ha en trevlig hund i vardagen med så få hälsobekymmer som möjligt. Det finns SÅ mycket att oroa sig för under livet som hundägare att det är helt onödigt att skapa fler orosmoment än nödvändigt bara för att man inte tagit sig tid att leta bästa tänkbara hund för sitt ändamål.

 

[niardasp]

Har du tittat på bolonka? Lik havanaisen men något mindre och mer ovanlig ras men passar perfekt in på epitetet sällskapshund

 

[hundtant]

Nu vet jag inte hur det är med registreringskraven på raserna du tittar på, men jag vet att inom raser som har krav på ok höftröntgen för att valparna ska registreras, så är det inte ovanligt med "renrasig utan stamtavla" på blocket. Och visst, de är renrasiga. Men tittar man sedan närmare på föräldradjuren så visar det sig att de har genomgått hälsotester med så usla resultat att valparna inte får registreras, eller så pissig mentalitet att de inte tar sig igenom en mentalitetsbeskrivning osv. Sådana hundar kan fungera väl i hemmiljö, så om du åker och hälsar på dem är det inte säkert att något verkar konstigt. Det är när de hamnar i nya miljöer, "läskiga" miljöer osv som det märks. Och rädslor är ärftligt.

Själv skulle jag aldrig köpa annat än renrasig från seriös uppfödare, inte för att kunna tävla eller föda upp själv eller liknande, utan just för att kunna ha en trevlig hund i vardagen med så få hälsobekymmer som möjligt. Det finns SÅ mycket att oroa sig för under livet som hundägare att det är helt onödigt att skapa fler orosmoment än nödvändigt bara för att man inte tagit sig tid att leta bästa tänkbara hund för sitt ändamål.

Ja, DET är ju bedrövligt. Alltså när anledningen till att man inte registrerar är att föräldrarna inte klarat hälsokraven. Det måste jag ju faktiskt också väga in.

 

[hundtant]

Har du tittat på bolonka? Lik havanaisen men något mindre och mer ovanlig ras men passar perfekt in på epitetet sällskapshund

Ja, både den och löwchen. Men båda är så små raser att det nog tar flera år att få en valp. Skulle det dyka upp en sådan omplacering så - absolut.

 

[Raderad medlem 120709]

I rasgrupperna har jag fått intryck att havanaisen faktiskt är larmare, även om SKK inte skriver det. Men det kanske är fel och en ursäkt för att man inte försökt hantera det.

Jo, jag började utanför 9. Och jag ser inte ner på den gruppen, det kanske lät så i startinlägget. Men jag hade bara en bild av mig själv med en sportigare hund med mer attityd - fast jag är ju inte sportig själv, jag ÄR ju en tant. Vilka raser tänker du på som skulle kunna funka?

Jag är inne på samma spår som @AraSlei, någon liten terrier skulle kunna passa. Jag ser att du redan varit inne på australisk - den finns också på min kandidatlista (även jag blivande förstagångsägare), så självklart lobbar jag för den . Jag tycker inte att du ska bli avskräckt för att du är nybörjare; många av de mindre terrierraserna har en hel del följsamhet utan att för den skull bli slätstrukna. Jag är dock kattmänniska i grund och botten så jag har nog ett lite annorlunda perspektiv på det där med förighet.

Jaktlust kan du råka få även i en ras som inte "ska" ha det, så jag ser det som ett av de kriterier där man får vara beredd att vara lite flexibel. Jaktintresse kommer i många modeller, så bara för att det finns i en hund så behöver den inte vara jaktidiot som inte går att ha lös någonstans. Precis som med skällande är det delvis en uppfostringsfråga.

@Gnist här på forumet föder upp aussie och är säkert villig att ge dig mer kött på benen om rasen inte är helt utesluten.

 

[hundtant]

Jag är inne på samma spår som @AraSlei, någon liten terrier skulle kunna passa. Jag ser att du redan varit inne på australisk - den finns också på min kandidatlista (även jag blivande förstagångsägare), så självklart lobbar jag för den . Jag tycker inte att du ska bli avskräckt för att du är nybörjare; många av de mindre terrierraserna har en hel del följsamhet utan att för den skull bli slätstrukna. Jag är dock kattmänniska i grund och botten så jag har nog ett lite annorlunda perspektiv på det där med förighet.

Jaktlust kan du råka få även i en ras som inte "ska" ha det, så jag ser det som ett av de kriterier där man får vara beredd att vara lite flexibel. Jaktintresse kommer i många modeller, så bara för att det finns i en hund så behöver den inte vara jaktidiot som inte går att ha lös någonstans. Precis som med skällande är det delvis en uppfostringsfråga.

@Gnist här på forumet föder upp aussie och är säkert villig att ge dig mer kött på benen om rasen inte är helt utesluten.

Ja, allt jag läst om aussieterriern låter toppen - det är bara mina egna förmågor jag tvivlar på. Men jag kanske ska tänka ett varv till på den då. Har läst i fb-grupper om den, det verkar verkligen inte bara vara superproffs som äger den.

 

[Fetaost]

Har du tittat på bolonka? Lik havanaisen men något mindre och mer ovanlig ras men passar perfekt in på epitetet sällskapshund

Jag tänkte också på Bolonka!
Även Lhasa apso passar in

 

[hundtant]

Jag tänkte också på Bolonka!
Även Lhasa apso passar in

Har tittat även på lhasa apso men de är väl trubbnosar?

 

[Fetaost]

Har tittat även på lhasa apso men de är väl trubbnosar?

Nej de räknas inte dit. De är möjligtvis nått mitti mellan. Jag förstår att du tänker på hälsoaspekten.

 

[tuaphua]

Jag väljer renrasigt hos bra uppfödare alla dagar i veckan! Då får man hund som i generationer genomgått tester, endast avlats på sunda individer, där man med erfarenhet vetat vilka hundar som tillsammans ger en bra avkomma(fysiskt och psykiskt), som socialiserar valparna etc. Så värt varenda spänn!
Och de flesta bra, rutinerade uppfödare rekommenderar andra bra uppfödare om de själva inte har valp.
Jag har Papillon och har fått god hjälp av uppfödare som rekommenderat andra vettiga uppfödare och förmedlat kontakt.

En pappis päls behöver borstas rätt lite. Jag borstar typ någon gång i månaden. Eventuellt att jag drar igenom ögonmåttet någon till gång. Då klarar de sig utan tovor.
De är lättlärda och skäller inte om man visar att det inte är ok. Vist kan de larma om det ringer på dörren eller någon gång gläfsa till i lek eller vid ngt väldigt överraskande och obehagligt. Men inte mer än så, om man lär dem vara tysta.

 

[Red_Chili]

Ja, allt jag läst om aussieterriern låter toppen - det är bara mina egna förmågor jag tvivlar på. Men jag kanske ska tänka ett varv till på den då. Har läst i fb-grupper om den, det verkar verkligen inte bara vara superproffs som äger den.

Som ny kan man ofta skaffa nästan(!) vilken ras som helst, förutsatt att man är väl införstådd med vad rasen behöver och har möjlighet att ge den rätt saker. Är en ras lagom för dig aktivitetsmässigt och du får tag i en mentalt stabil hund så kommer det troligen gå bra så länge du vill lära dig, kanske går kurser för att komma igång osv.

En ras som är lätt för en person kan vara svår för en annan och tvärt om, för att de egentligen inte passar ihop. Min nu äldsta hund tex, hon är en omplacering som behövde nytt hem för att hon var såå jobbig och "omöjlig att uppfostra" och på alla sätt hemsk. Jag ser henne som världens lättaste och mest okomplicerade hund. Men, vi passar utmärkt ihop. Och jag vet att när folk har golden retrivers som de pratar om som lätta och okomplicerade så hade de hundarna säkert varit skitjobbiga hos mig, för jag passar inte ihop med den typen av hund även om den oftast ses som enkel.

Vissa raser bör man absolut ha mycket hundvana för att klara på ett bra sätt, men det gäller oftast då hundar med mycket skärpa och vakt, rejäla brukshundar eller tydligt arbetande hundar. Ytterst sällan hundar som för det mesta lever som sällskapshundar.

 

[hundtant]

Nej de räknas inte dit. De är möjligtvis nått mitti mellan. Jag förstår att du tänker på hälsoaspekten.

Ja precis. Aktar mig lite för extremerna.

 

[Lingon]

Ja precis. Aktar mig lite för extremerna.

Det tror jag är klokt.

 

[hundtant]

Jag väljer renrasigt hos bra uppfödare alla dagar i veckan! Då får man hund som i generationer genomgått tester, endast avlats på sunda individer, där man med erfarenhet vetat vilka hundar som tillsammans ger en bra avkomma(fysiskt och psykiskt), som socialiserar valparna etc. Så värt varenda spänn!
Och de flesta bra, rutinerade uppfödare rekommenderar andra bra uppfödare om de själva inte har valp.
Jag har Papillon och har fått god hjälp av uppfödare som rekommenderat andra vettiga uppfödare och förmedlat kontakt.

En pappis päls behöver borstas rätt lite. Jag bröstar typ någon gång i månaden. Eventuellt att jag drar igenom ögonmåttet någon till gång. Då klarar de sig utan tovor.
De är lättlärda och skäller inte om man visar att det inte är ok. Vist kan de larma om det ringer på dörren eller någon gång gläfsa till i lek eller vid ngt väldigt överraskande och obehagligt. Men inte mer än så, om man lär dem vara tysta.

Ögonmåttet? Men borsta nån gång i månaden låter ju klart överkomligt. Är de väldigt mycket racer?

 

[hundtant]

Som ny kan man ofta skaffa nästan(!) vilken ras som helst, förutsatt att man är väl införstådd med vad rasen behöver och har möjlighet att ge den rätt saker. Är en ras lagom för dig aktivitetsmässigt och du får tag i en mentalt stabil hund så kommer det troligen gå bra så länge du vill lära dig, kanske går kurser för att komma igång osv.

En ras som är lätt för en person kan vara svår för en annan och tvärt om, för att de egentligen inte passar ihop. Min nu äldsta hund tex, hon är en omplacering som behövde nytt hem för att hon var såå jobbig och "omöjlig att uppfostra" och på alla sätt hemsk. Jag ser henne som världens lättaste och mest okomplicerade hund. Men, vi passar utmärkt ihop. Och jag vet att när folk har golden retrivers som de pratar om som lätta och okomplicerade så hade de hundarna säkert varit skitjobbiga hos mig, för jag passar inte ihop med den typen av hund även om den oftast ses som enkel.

Vissa raser bör man absolut ha mycket hundvana för att klara på ett bra sätt, men det gäller oftast då hundar med mycket skärpa och vakt, rejäla brukshundar eller tydligt arbetande hundar. Ytterst sällan hundar som för det mesta lever som sällskapshundar.

Ja kurser och träning har jag absolut tänkt mig, det ser jag som det roliga med att ha hund.

 

[hundtant]

Det tror jag är klokt.

T ex fralla eller mops hade jag inte kunnat tänka mig. Men i går såg jag en shih tzu i en omplaceringsannons, den såg så fin ut och jag har träffat trevliga sådana. Upplever inte dem som lika platta. Den var mindre än ett år gammal och anledningen till omplaceringen skulle vara att ägarna upptäckt att de inte trivdes med att ha hund. De skrev också att hunden sov väldigt mycket vilket gjorde mig misstänksam - antingen är den kanske sjuk eller bara fullständigt uttråkad? Men den lär inte ha några problem att hitta ett nytt hem, kommentarsfältet var tjockt med intresseanmälningar.

 

[tuaphua]

Ögonmåttet? Men borsta nån gång i månaden låter ju klart överkomligt. Är de väldigt mycket racer?

Det skulle stå öronhåret.
Jag är lat vad gäller pälsvård. Så pappi passar mig ypperligt.

Jag har haft 7 pappisar. Och de har varit lite olika i mängd energi, hur mkt de kräver i form av både fysisk och psykisk aktivitet.
Generellt är det väl så att om det bara är någon gång i veckan du inte kan erbjuda promenader etc så klarade nog alla mina det fint.
Men de gör gärna mer övriga dagar.
IOM att de är små går det ju också att kasta leksaker etc för att få dem att röra sig mer även inne.

Jag har alltid haft med mina hundar i stallet IOM att jag också jobbar som tränare kan det bli långa dagar och många hästar att rida. Vissa ridpass har hundarna fått vara med och kan gärna haka på när man sen sticker ut och löptränar själv efter. Så de orkar, kan och vill gärna väldigt mycket om det erbjuds. Men de blir inte ostimulerade knäppisar av att vila någon dag eller tex om jag legat sjuk några dagar.

 

[Daff]

Jag förstår att det kan vara svårt så här under pandemin men jag hade verkligen försökt få träffa hundar av de olika raserna. Om det finns någon uppfödare i närheten kan du kanske höra av dig och fråga om du skulle kunna få träffa hundarna eftersom du är intresserad av rasen. Ni kanske kan träffas utomhus och gå en liten promenad så får du en uppfattningen av hundarna.

Jag tror att du kan bli nöjd med alla de raser du har föreslagit så mitt tips är att hålla koll på alla rasernas valpsidor och höra av dig till uppfödare när det kommer en kull. Ibland dyker det även upp SKK registrerat på blocket.

 

[Fetaost]

T ex fralla eller mops hade jag inte kunnat tänka mig. Men i går såg jag en shih tzu i en omplaceringsannons, den såg så fin ut och jag har träffat trevliga sådana. Upplever inte dem som lika platta. Den var mindre än ett år gammal och anledningen till omplaceringen skulle vara att ägarna upptäckt att de inte trivdes med att ha hund. De skrev också att hunden sov väldigt mycket vilket gjorde mig misstänksam - antingen är den kanske sjuk eller bara fullständigt uttråkad? Men den lär inte ha några problem att hitta ett nytt hem, kommentarsfältet var tjockt med intresseanmälningar.

Shih tzu är trubbigare än Lhasa apso. Och aveln hos Shih tzu är mer extrem. Lhasa apso har klarat sig rätt bra undan popularitetsaveln.