De tervar jag har träffat har varit mycket (!) på flera sätt, och kom såvitt jag vet från seriösa bruksinriktade uppfödare. Det var hundar med extra allt. Mycket arbetsvilja, mycket snabba reaktioner, mycket känslighet. Vaktade på så vis att de skällde, i övrigt upplevde jag dem inte som särskilt skarpa. Snälla att ha att göra med, men något... ja, speedade? I mitt tycke då, vallhundsmentaliteten är verkligen inte min grej. Jag skulle absolut inte rekommendera rasen till någon som inte har tänkt träna bruks regelbundet och med viss struktur, och gärna också har en del brukshundsvana och kan hantera en formel 1-jycke. De lär sig saker hiskeligt fort, men det är både på gott och ont...
Vill du ha en trevlig träningskompis till lite av varje så finns det många andra raser som skulle passa bra till det utan att vara så krävande som en bra belgare i regel är. Minns jag inte fel så är du väl ungdom fortfarande? Ska det bli din första helt egna hund så är det ännu en anledning att välja något enklare. Det är lätt att vara ambitiös som tusan, men sen hinner verkligheten ikapp och då är det alla gånger att föredra en hund som är lika glad utan ett "riktigt jobb" när övriga livet tar det mesta av ens ork.
