Tatueringar på minderåriga

Ett annat sätt att se på denna motsättning är då att höja åldern för att få pierca sig till 18 också.
Problemet där är väl mest att då gör ungarna det själva istället. Då ser jag mycket hellre möjligheten att ta med barnet till någon som vet vad de håller på med för att så långt det går slippa infektioner och ärrbildning.
 
Motivet försvinner inte om man väntar tills man är myndig :)

//första tatueringen vid ca 18 år och 1 dag.

Sen dröjde det 20 år drygt till nästa.
Nej såklart det inte gör men tycker ändå inte att det finns nån bra andledning att man inte skulle få göra en tatuering innan man är 18.
 
Nej såklart det inte gör men tycker ändå inte att det finns nån bra andledning att man inte skulle få göra en tatuering innan man är 18.

Men du är ung och har inte samma erfarenhet som ålder ger. Det som verkar vara en strålande bra idé när en är 16 känns allra oftast som ganska dumt när en är 25 (vilket är skitdrygt att höra när en inte är myndig ;)). En behöver inte ha bråttom att göra allt på en gång, du har hela livet på dig.

Föräldrar har ansvar för sina barn och något av det finaste de kan göra för dem är att av omtanke säga "nej" när ens barn vill göra något som inte hör till "barnsaker". Det finns helst enkelt sådant som inte är lämpligt förrän en är vuxen, inkl tatueringar.

Själv var jag rätt "snäll" som tonåring... men tog sas "igen" det med en massa dumheter när jag fyllt 20. Jag är glad att jag väntade för hur det än var så kunde jag reda upp det på egen hand.
 
Tatueraren som gjorde min vägrade köra på minderåriga och gjorde heller inga i ansiktet eller på händerna.

Jag är ingen expert men jag tänker att är man seriös som tatuerare så gör man inte ansikte eller händer. Jag hade inte gått till någon som gjorde det även om jag själv gick dit för att göra på armen t ex.
 
Jag tycker nog inte att ett litet hjärta är hela världen och hade kunnat säga ja till det om det var mitt barn. Tveksamt om jag hade föreslagit det själv dock? Jag tog hål i öronen som barn (med föräldrarnas tillåtelse, minns inte exakt när men var under 10 år) och när jag blev tonåring sket jag fullständigt i vad mina föräldrar sa och piercade mig i tungan. Dåvarande pojkvänner piercade sig på fler ställen, hade också kompisar med tatueringar och det var inte tal om några samtycken från föräldrar. Jag tror inte så mycket på totalförbud och säger hellre ja till en diskret tatuering än att de gör en stor ful blaffa på något synligt ställe. Jag tycker samtidigt att det är viktigt att man i efterhand lär sig leva med de val man gjorde när man var ung, oavsett om det är en ful tatuering eller dåliga betyg. Det mesta går ju att göra om och göra rätt om man vill!
 
Inte läst igenom hela tråden, men inga seriösa tatuerare tar in mindre-åriga. Alla jag har gått hos måste man skriva på olika papper med hälso-deklaration och även visa fram id. Jag anser det är högst oseriöst att tatuera på mindre åriga, vill man så gärna och det är ett viktigt motiv så väntar det också till man blir 18.

Sedan är många såna tatuerare som går med på sånt inte så fruktansvärt duktiga, så det blir ofta tatueringar flyter ut ännu mer med åren och blir fula. Min äldsta är väl runt 6-7 år gammal nu och linjerna håller samma mätt, sedan åldras alla tatueringar, men det är verkligen skillnad på hur duktig en artist är och hur dom ser ut med tiden. Så bara av den anledningen tycker jag man skall vänta.

Jag bryr mig dock inte så mycket om vad andra gör, så kan verkligen inte bli upprörd över hon har gjort detta med sin dotter. Jag tycker det är dumt, men hela grejen med tatueringar är att folk har så fruktansvärt mycket åsikter om detta. Det angår inte någon annan än dom som har dom enligt mig. Jag har full sleeve och även täckt det mesta av andra armen, och har tatueringar på ben och kroppen. Jag älskar konst och tatueringar, jag har lagt mycket pengar på detta (runt 75.000 nog) för jag tycker om det, jag har ett väldigt bra jobb, vart dom flesta jobbar har på kostym och kontorsmiljö, mina tatueringar har ingen som helst inverkan på hur bra jag gör mitt jobb. Har tvärtom träffat flera som man inte skulle tro va hel-gaddade som är det, men det syns inte i kostym. Har även fått komplimang på mina, från folk vart jag inte alls hade trott dom skulle gilla tatueringar :up: Så det med anställningen känns väldigt gammalmodigt, och ärlig talat skulle jag inte ville jobba på ett ställe vart dom skulle se snett på en bara för man är tatuerad. På mitt företag pratar dom otroligt mycket om diversity och inkludera folk som är olika, jag tycker tvärtom det är roligt när folk är olika, på alla sätt.
 
Inte läst igenom hela tråden, men inga seriösa tatuerare tar in mindre-åriga. Alla jag har gått hos måste man skriva på olika papper med hälso-deklaration och även visa fram id. Jag anser det är högst oseriöst att tatuera på mindre åriga, vill man så gärna och det är ett viktigt motiv så väntar det också till man blir 18.

Sedan är många såna tatuerare som går med på sånt inte så fruktansvärt duktiga, så det blir ofta tatueringar flyter ut ännu mer med åren och blir fula. Min äldsta är väl runt 6-7 år gammal nu och linjerna håller samma mätt, sedan åldras alla tatueringar, men det är verkligen skillnad på hur duktig en artist är och hur dom ser ut med tiden. Så bara av den anledningen tycker jag man skall vänta.

Jag bryr mig dock inte så mycket om vad andra gör, så kan verkligen inte bli upprörd över hon har gjort detta med sin dotter. Jag tycker det är dumt, men hela grejen med tatueringar är att folk har så fruktansvärt mycket åsikter om detta. Det angår inte någon annan än dom som har dom enligt mig. Jag har full sleeve och även täckt det mesta av andra armen, och har tatueringar på ben och kroppen. Jag älskar konst och tatueringar, jag har lagt mycket pengar på detta (runt 75.000 nog) för jag tycker om det, jag har ett väldigt bra jobb, vart dom flesta jobbar har på kostym och kontorsmiljö, mina tatueringar har ingen som helst inverkan på hur bra jag gör mitt jobb. Har tvärtom träffat flera som man inte skulle tro va hel-gaddade som är det, men det syns inte i kostym. Har även fått komplimang på mina, från folk vart jag inte alls hade trott dom skulle gilla tatueringar :up: Så det med anställningen känns väldigt gammalmodigt, och ärlig talat skulle jag inte ville jobba på ett ställe vart dom skulle se snett på en bara för man är tatuerad. På mitt företag pratar dom otroligt mycket om diversity och inkludera folk som är olika, jag tycker tvärtom det är roligt när folk är olika, på alla sätt.
Jag tolkar inte TS som upprörd över att vännen gjort som hon gjort med sin dotter utan att det var vännen som blev upprörd över att TS sa sin tanke om det när vännen bad om att höra den.
 
Jag är ingen expert men jag tänker att är man seriös som tatuerare så gör man inte ansikte eller händer. Jag hade inte gått till någon som gjorde det även om jag själv gick dit för att göra på armen t ex.

Nej, de gör inte det. Nu är det länge sedan jag gjorde min (mer än 20 år) och han gjorde vare sig ansikte eller händer (förutom när jag var där faktiskt men det var hans nära vänner som ville tatuera in sina förlovningsringar så det var en specialare). Givetvis tatuerade han inte minderåriga heller.
 
Jag tolkar inte TS som upprörd över att vännen gjort som hon gjort med sin dotter utan att det var vännen som blev upprörd över att TS sa sin tanke om det när vännen bad om att höra den.
har jag inte sagt hon gjorde heller? sa att jag inte kan bli upprörd över det även om jag tycker det är dumt. Att vännen frågor om TS åsikt, det får vännen ju stå för själv, frågar man om en ärlig åsikt, så är det vad man får, är ju mest tråkigt för henne att hon inte kan klara av andra är ärliga :)
 
Jag tolkar inte TS som upprörd över att vännen gjort som hon gjort med sin dotter utan att det var vännen som blev upprörd över att TS sa sin tanke om det när vännen bad om att höra den.
Sant. Jag blev inte upprörd utan var med nyfiken på varför... Hon blev inte heller upprörd över min fråga om varför. Vi har delade meningar kring detta hon och jag och vi är på det klara med det.
Inga konstigheter.
Jag är bara mest fundersam varför som sagt och ville av ren nyfikenhet kolla lite hur tänket går i största allmänhet 👍
 
Det vet du ju egentligen, det är för att det ena är konventionellt och inte det andra.

Sedan kan vi såklart sträva mot att göra hål i öronen okonventionellt också.

(Med det sagt har jag skrivit ovan att jag inte fick som tweenie och inte heller tog håll innan jag var 18 (och inte skulle låta mitt barn), men även jag tycker det är en stor skillnad mellan att ta hål på ett spädbarn och på en 15 åring som vill ha hål i öronen, och skillnad mellan att ha örhängen på konventionella stället och på andra. Sedan i ärlighetens namn, är de inte töjda syns de egentligen knappt 10 år senare om de inte använts. Det är mest den eventuella allergin som är kvar och hur det såg ut när de satt där.)
Jag vet, men jag ställde mer frågan för att det egentligen inte är så stor skillnad.
 
Jag vet, men jag ställde mer frågan för att det egentligen inte är så stor skillnad.
Jo absolut är det ju ingen skillnad bortsett från var hålen sitter, hål som hål liksom. Men den ena platsen anses ju vanlig och elegant medan andra platser kan ses som mer ovanliga, beroende på vilket land man befinner sig i.

Det är ju som kläder, det är egentligen bara tyg, men folk bryr sig om vilka bitar tyget sitter på, och inte sitter på, också beroende på vilken plats man befinner sig på (strand eller restaurang).

Tatueringar är väl samma, om man bor på en plats där alla kontinuerligt tatuerar sig från 7 års ålder eller dyl vid speciella händelser så är ju det konventionellt och vanligt och det vore ju inte alls konstigt att gå med sitt barn till tatueraren.

Så på så sätt blir det ju lite olika att man tänker att hål i öronen när någon är 16 är ganska normalt o beprövat, ingen kommer reagera på det alls, och ok att säga ok till men att hål i tungan kan vara mer risk för tandhälsan osv.
 
Senast ändrad:
Ja såklart men man ut vecklas ju från tillexempel 18 till 20 också. Men det låter på endel som att ifall man gör en tatuering när man är 15-17 så kommer man välja nån dålig och att man kommer ändra sig. Men att ifall man är 18 så heltplötsligt är det mycket mindre risk. Och det tror jag inte.
Det finns dem som gör mindre genomtänkte saker när de är både 18 och 20 år gamla. Generellt kan man nog säga att man utvecklas rejält under tonåren så det man är intresserad av som 15 kan vara ett ointresse som 18, har man då tatuerat in, som min son ville, ett skrytigt klädmärke, och sedan mognar ett par hekton till så står man ju där med en tatuering man inte alls gillar. Visst får man ju då ta konsekvenserna och ta det som en vuxen osv.

Eller så kan föräldrarna förstå att tonåringar växer och utvecklas även mentalt de här åren och att man måste se till att det blir så bra som möjligt för dem, förhindra knasiga beslut som de kanske skulle kunna komma att ångra. De ska inte behöva stå där när de är 18, 20 eller 25 och ångra en tatuering de gjorde när de var 15 för att de numera har mognat i sin naturliga utveckling. JAG ser det som MIN skyldighet inför MINA barn att förstå att detta kan komma att ske, därav får de vänta. Om de sedan väljer att tatuera sig när de är 18 och sedan ångrar sig har jag ändå gjort vad jag kunnat, då är det deras beslut helt och hållet. Som i min äldsta sons fall så pratade han med mig om det när han var 18 för att han ville veta vad jag tyckte, och har väntat några år till. Han var trots allt ändå som 16 åring bombsäker på vad han vill och att han ville och fan ta mig för att jag förbjöd honom. Det låter inte alls så om honom nu.

Grejen med att vänta till 18 är också just att därefter får man själv ta konsekvenserna av sitt handlande på ett annat sätt. Man har hunnit mogna lite till och kan hantera konsekvenserna bättre också. Det ingår i att vara vuxen och att bli 18.
 
Jo absolut är det ju ingen skillnad bortsett från var hålen sitter, hål som hål liksom. Men den ena platsen anses ju vanlig och elegant medan andra platser kan ses som mer ovanliga, beroende på vilket land man befinner sig i.

Det är ju som kläder, det är egentligen bara tyg, men folk bryr sig om vilka bitar tyget sitter på, och inte sitter på, också beroende på vilken plats man befinner sig på (strand eller restaurang).

Tatueringar är väl samma, om man bor på en plats där alla kontinuerligt tatuerar sig från 7 års ålder eller dyl vid speciella händelser så är ju det konventionellt och vanligt och det vore ju inte alls konstigt att gå med sitt barn till tatueraren.

Så på så sätt blir det ju lite olika att man tänker att hål i öronen när någon är 16 är ganska normalt o beprövat, ingen kommer reagera på det alls, och ok att säga ok till men att hål i tungan kan vara mer risk för tandhälsan osv.
Jag tänkte på åldern mer faktiskt. Åldern på barnet. Det är för mig lika fel på en 2 åring som på en 8 åring med hål i öronen.
 
Kan nog tycka att det finns en anledning av myndighetsgräns, rent fysiskt så är en 15-åring inte färdigväxt(oftast) och huden utvecklas därefter.

Sen köper jag verkligen inte argumentet att man gör smartare och mer genomtänkta val efter man blivit myndig, har bekanta som tatuerat in de mest idiotiska grejer på de mest idiotiska ställen, ex. en ohyggligt ful krokodil i ansiktet och en sned och vind Svampbob Fyrkant över hela ryggen. Dessa två var över 25, ska tilläggas.

Hål i öronen är jag lite ambivalent inställd till, å ena sidan tycker jag inte barn ska ha hål i öronen p.g.a allergier och andra problem som kan uppstå då små ungar inte alls är hygieniska. Å andra sidan är det problemet mer lättlöst än en tatuering, man plockar helt enkelt ut örhängena och låter hålen växa igen.

Men att pierca öronen på ett litet barn tycker jag är helt uppåt väggarna, de har ingen uppfattning alls om varför de ska ha hål i öronen utan där är det föräldrarna som tycker det är fint. Barn är inga små dockor, liksom.
Det finns alltid undantag. Vore konstigt annars. Å andra sidan är det upp till var och en vad den vill tatuera och var, ingen som ska döma ut personens val så.
 
Jag tänkte på åldern mer faktiskt. Åldern på barnet. Det är för mig lika fel på en 2 åring som på en 8 åring med hål i öronen.
Ja gud ja, men jag tänker 16 åring är ju en annan sak.

Sedan baby och tvååring ser jag nog ändå som en grad värre, de förstår ju inte ens vad som händer och har ju inte samma -blir fint, känsla.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 184
Tjatter VÅR HISTORIA Hogwarts, första kvällen på höstterminen 2098. Förväntansfulla förstaårselever strömmar in i den stora salen, redo för...
69 70 71
Svar
1 406
· Visningar
36 935
Senast: Habina
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
23 968
Anläggning Jag står idag i ett nybyggt stall fullutrustat med tillhörande bekvämligheter som varmvatten, flera spolspiltor osv. Anläggningen har...
2
Svar
25
· Visningar
5 070
Senast: Cilla
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Avels fråga
  • Hur är processen

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp