Tatueringar på minderåriga

[LiviaFilippa]

Sålänge som man inte har nån jätte konstig tatuering så fattar inte jag varför det skulle vara jätte dåligt om man är minder årig men såfort man fyller 18 så är det inget dåligt alls. För alltså man kan ju ändra sig exakt lika mycket fast man är 18 eller aldrig ändra sig om en tatuering som man gör när man är 15-17?
Och tror inte att en liten tatuering på verkar att man inte kan få jobb heller.
Och ifall man gör nån sån tatuering med sin mamma så är det nog ganska genom tänkt och inte så stor risk att man ändrar sig heller.

 

[Josseliten]

Och då hade hon inte tänkt länge på vilket motiv hon skulle vilja ha på sin kropp?

Nej jag fick uppfattningen att detta var en impulsgrej. Pappan fick inget veta förrän dom kom hem

 

[athena_arabians]

Jag är tatuerad och anser att det inte är något för minderåriga (samma med hål i öronen, jag har fortfarande problem med mina trots att jag varit utan hängen i över 25 år).

Jag älskar verkligen tatueringar men en ska vara väl förberedd för något som faktiskt är mer eller mindre permanent på kroppen.

Sedan är ålder naturligtvis ingen garanti för bra beslut i frågan... en vän var nära att tatuera in ACAB tämligen synligt när han var aspackad men pengarna var slut (det var utomlands)

Tatueraren som gjorde min vägrade köra på minderåriga och gjorde heller inga i ansiktet eller på händerna.

 

[karamelldrottningen]

Haft hål i öronen sedan 4 års ålder. Tatuerad som vuxen dock. Inget för barn dock lite impuls
Hade nog inte gjort om mina tatueringar idag.

 

[Enya]

Sålänge som man inte har nån jätte konstig tatuering så fattar inte jag varför det skulle vara jätte dåligt om man är minder årig men såfort man fyller 18 så är det inget dåligt alls. För alltså man kan ju ändra sig exakt lika mycket fast man är 18 eller aldrig ändra sig om en tatuering som man gör när man är 15-17?
Och tror inte att en liten tatuering på verkar att man inte kan få jobb heller.
Och ifall man gör nån sån tatuering med sin mamma så är det nog ganska genom tänkt och inte så stor risk att man ändrar sig heller.

Man utvecklas en hel del mellan 15 och 18 års åldern faktiskt, så att bara vänta de åren gör att man hinner tänka igenom olika saker och ändra beslut och besluta sig om annat.

 

[sjoberga]

Sålänge som man inte har nån jätte konstig tatuering så fattar inte jag varför det skulle vara jätte dåligt om man är minder årig men såfort man fyller 18 så är det inget dåligt alls. För alltså man kan ju ändra sig exakt lika mycket fast man är 18 eller aldrig ändra sig om en tatuering som man gör när man är 15-17?
Och tror inte att en liten tatuering på verkar att man inte kan få jobb heller.
Och ifall man gör nån sån tatuering med sin mamma så är det nog ganska genom tänkt och inte så stor risk att man ändrar sig heller.

Jag som förälder kan ju tycka att det är precis lika dåligt på 18-årsdagen, men då måste jag respektera att beslutet inte alls är mitt. Och sen tycker jag inte att det är dåligt att ett beslut tas som jag själv inte tycker är bra, det är inte mitt liv och mitt ansvar.

Anekdotiskt-empiriskt har inga önskemål stått sig tills 18-årsdagen när hela beslutsmakten flyttade. På gott eller ont. Men jag har fått exakt noll klagomål i efterhand för min motsträvighet, utan tvärtom.

 

[Enya]

Jag som förälder kan ju tycka att det är precis lika dåligt på 18-årsdagen, men då måste jag respektera att beslutet inte alls är mitt. Och sen tycker jag inte att det är dåligt att ett beslut tas som jag själv inte tycker är bra, det är inte mitt liv och mitt ansvar.

Anekdotiskt-empiriskt har inga önskemål stått sig tills 18-årsdagen när hela beslutsmakten flyttade. På gott eller ont. Men jag har fått exakt noll klagomål i efterhand för min motsträvighet, utan tvärtom.

Precis samma erfarenhet här.

 

[Hedinn]

Bara om föräldrar är med och ger okej och oftast vill de man är över 15 år.

Nja, de flesta jag känner till har 18-årsgräns oavsett förälders närvaro.

 

[MiniLi]

Kan inte se ngt problem alls med just en sån mamma-dotter grej. Det är ju bara en liten sak.

 

[sjoberga]

Precis samma erfarenhet här.

Sen får man också acceptera. Har man haft 18 år på sig att skapa vett och sans i vissa ämnen, och misslyckats, så har man haft sin chans. Därefter är det mer bara att stödja och stötta, snarare än att försöka stå i vägen och hindra och ge ovälkomna råd.

Jag är väldigt stolt över alla de tre som passerat vuxeninträdet hittills, hur de hanterar sina liv trots svårigheter och till våren är det dags för nästa.

Men jag vill ändå understryka att jag inte har den kunskap som krävs för att döma ut någon annans agerande på den här punkten, jag vet bara vad jag tycker är rätt i min egen kontext, för egen del.

 

[Enya]

Sen får man också acceptera. Har man haft 18 år på sig att skapa vett och sans i vissa ämnen, och misslyckats, så har man haft sin chans. Därefter är det mer bara att stödja och stötta, snarare än att försöka stå i vägen och hindra och ge ovälkomna råd.

Jag är väldigt stolt över alla de tre som passerat vuxeninträdet hittills, hur de hanterar sina liv trots svårigheter och till våren är det dags för nästa.

Men jag vill ändå understryka att jag inte har den kunskap som krävs för att döma ut någon annans agerande på den här punkten, jag vet bara vad jag tycker är rätt i min egen kontext, för egen del.

Precis.
Jag gissar att min son som frågade mig om råd när han blev 18 handlade just om att höra min åsikt om varför jag inte tyckte han skulle tatuera sig just nu, ett råd som han ansåg välkommet och vid den åldern förstod på ett helt annat sätt än när han var 16 och allt handlade om "Men jag VILL ju". Han hade mognat lite, förstod att det inte alls var något lätt beslut plötsligt och ville höra hur jag tänkte. Det tycker ändå jag är positivt, att han väljer att vända sig till mig och prata om det.

Min tredje har några år kvar, hon har just blivit 15 och är sådär just 15 på riktigt nu!

 

[godisklubba]

Jag tycker inte att mindreåriga ska få tatuera sig. Dels på grund av att man som yngre inte har ett så utvecklat konsekvenstänk men också eftersom det är permanent (även om det numer verkar gå att ta bort?).

Jag kan ju ta mig själv som exempel. När jag var mindre ville jag ha en mellanstor röd ros på min arm, det vill jag absolut INTE ha idag. Mina föräldrar sa bestämt att det inte kommer på tal om att jag ska få tatuera mig som mindreårig och det är jag extremt tacksam över idag.
Röda roser må vara jättefina. Men det är inget jag vill ha, i alla fall inte i den storleken och på det stället som jag pekade ut då.

Skulle säga att jag är emot hål i öronen på barn också. Av samma anledning som tatueringar - ett barn är inte moget att ta beslut (och eventuella konsekvenser) av en sån sak. Dessutom har jag hört så många historier om barn som råkat ut för olyckor, utvecklat allergier eller fått problem med hålen.

Själv fick jag ta hål i öronen på min 5-års dag och jag har visserligen aldrig ångrat det. Men jag har haft tur som aldrig haft problem med hålen, hade jag haft problem med dem hade jag nog ångrat mig för länge sen.

Jag tror inte att man helt magiskt blir mogen för att ta alla möjliga olika beslut bara för att man fyller 18. I alla fall upplevde inte jag något sånt. Men någonstans måste man dra gränsen och jag tycker att 18 är rimligt eftersom det är då man blir myndig och får rösta etc. Sen kommer det alltid finnas de som blir mogna tidigare och senare, men att individbedöma alla är rätt omöjligt…

 

[Sel]

Jag tycker att myndighetsgräns ska vara myndighetsgräns, och då är jag ändå ganska obrydd även runt mina fulare tatueringar. Jag lät min hovslagare köra en spindelsiluett på min skuldra som övning. Men då var jag runt tjugo och kände väl mig själv hyfsat väl.
Jag och mor min tatuerade oss tillsammans när JAG var runt trettio och hon runt femtio istället för förtio och femton, det känns rimligt. Jag skulle verkligen inte rekommendera en femtonåring att tatuera sig. Faktiskt. Nej, nix, nope. Jag tycker inte att man piercar sig före arton heller egentligen, men där kan hålen i alla fall växa ihop - en tatuering försvinner inte.

Hål i öronen eller annan piercing på små barn tycker jag är fruktansvärt och ett övergrepp.

 

[emma-vsm]

För min del så förändras min smak när det gäller uttryck genom åren oavsett om det gäller tatueringar, kläder, frisyr eller hårfärg. Jag tror det är så för dom flesta. Jag skulle förmodligen inte tatuera samma motiv idag som jag gjorde när jag var 17, 25 eller 30. Men det betyder ju inte att jag ångrar de som jag gjort! Det representerar olika perioder i livet, vad jag gillade då.

Ja det är skillnad mot kläder eller hårfärg som enklare kan bytas ut men för mig är inte tatueringar en så himla stor grej. En del har tanke bakom och en del är humor, en del tycker jag bara är snygga. Eller tyckte när jag var 17 ingen big deal!

 

[LadyCovergirl]

Jag, med 23 tatueringar, säger blankt nej innan dottern är myndig. Det är helt enkelt så att ingen seriös tatuerare gör tatueringar på omyndiga, oavsett om målsman godkänner det.

Samma sak med piercingar med undantag örsnibb (som jag redan tillåtit) och "vanliga" piercingar (inteintimpiercingar eller surface-to-surface) där jag har sagt 15 år och jag väljer piercare.

Jag fick inte tatuera mig innan jag blivit myndig. Piercingar var också nej förutom öronen. Piercade tungan på min 18-årsdag och har fyllt på med fler.

 

[Pilot]

Jag har rätt många kompisar som började tattuera sig vid 14- 15- 16 års åldern. Vill man vid den åldern så är det ingen omöjlighet, jag tror dock ingen har ångrat sig mer än vad de som väntade tills de var myndiga. Dvs ganska 50/50 om man var nöjd med den man gjorde som 18 åring.

Jag hade väldigt många planer på tatueringar som 15 åring men valde att vänta tills jag blev 18. Ibland älskar jag den och ibland ångrar jag den, men jag tänker på den väldigt sällan egentligen.

Däremot vet jag ingen studio som är seriös som skulle tattuera en 15 åring trots målsman.

Däremot är de flesta piercingar uttagbara, det läker något sånär och är en stor del av ungdomskulturen.

Själv tjatade jag till mig håll i öronen någon gång på lågstadiet, och ja det är klart man kan utveckla allergi. Men jag tycker att där någonstans kan vara rimligt?
Förstår inte riktigt de som låter ta hål i små barns öron, men tycker det oftast verkar vara kulturellt.

 

[Raderad medlem 142449]

Hej alla!

Har lite funderingar kring detta med tatueringar...
Jag har en nära vän som i dagarna fyllde 40. Hon tog den stora dagen ära med sin 15 åriga dotter till en tatuerare och där gjorde dom varsin tatuering. Ett hjärta i slutet av handleden.

När hon berättar detta så frågar hon om jag tycker detta var dumt gjort av henne.

Jag blev faktiskt lite stum av detta. För jag undrar varför man gör så? Tar med en 15 åring och tatuerar sig.? Hon blev lite irriterad över min reaktion men jag tänker inte ljuga om hon ber om min åsikt... Hon tycker jag är gammalmodig och tråkig.

Hur tänker ni kring sånthär? Är det bara jag som tycker det inte finns nån anledning att låta en 15 åring tatuera sig?

Min 14-åring sa att hon vill tatuera en skeletthand på sin egen hand.

Det är 18-årsgräns (hos seriösa tatuerare) av en anledning känner jag

 

[Sol]

Jag är piercad och tatuerad men icke att mina barn får tatuera sig eller göra hål på kroppen (eller annan body modification) innan de blivit myndiga. Det krävs en något sånär vuxen hjärna för att kunna ta väl genomtänkta beslut.

 

[Kilauea]

Mina ungar kommer inte få tatuera sig före 18. Inte ta hål i öronen heller om jag får bestämma. De har ju en pappa med som jag tror skulle kunna säga ja till hål, så då skulle vi få diskutera. Tror nog dock jag skulle "vinna".

 

[Pilot]

Även om jag håller med om 18 års gräns på tattueringar, så utgår jag ifrån mig själv så har man inte en välutvecklad hjärna som 20 nånting.
Vissa kompisar på 30 + skulle jag vilja påstå fortfarande har otur när de tänker.