Tankar kring alkohol och amning

Sv: Tankar kring alkohol och amning

Jag fick samma tanke, men tror att det kanske inte riktigt är "i dagens Sverige" som man tycker så, utan "bland mina [brandguls] vänner". För jag är ganska säker på att jag också lever i dagens Sverige, och jag har aldrig märkt några negativa reaktioner på att inte dricka alkohol.

På de flesta fester brukar det ju vara några som är nyktra för att de kör, någon som har mycket att stå i dagen därpå, någon som är gravid osv.

Dessutom är det inte helt sällsynt att mina bekanta avstår alkohol när de mår dåligt (tex när de är nyskilda och inte vill bli tragiska supande nyskilda typer som i en dålig film), och jag känner nog två personer som undviker alkohol nästan helt därför att de tror att de är genetiskt disponerade för alkoholism.

Jag har aldrig sett annat än att någon frågar om den ska hälla upp, och så tackar den andre nej och så är det bra med det. Inget tjatande eller trugande. Precis som man inte tjatar om hur nyttigt det är med grönsaker om någon tackar nej till salladen.

Det enda negativa jag kan se är att folk börjar spekulera i om man är gravid om man är helt nykter när man är kvinna i aktuell ålder, och det är ju inte ens entydigt negativt, men kan kännas lite jobbigt ibland.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Jag har samma upplevelse, det är alltid några som avstår alkohol av olika skäl, och aldrig någon som tycker det är konstigt.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Läser du noggrannare skryter jag inte över att jag inte gillar alkohol. Jag berättar bara som det är. Men ändå ska det förklaras varför jag inte gör det. Det duger bara inte. Det måste vara något "fel". Jag drack tills jag var 25 sen räckte det. Jag behöver inte tvinga i mig något som är äckligt. Lärde jag mig inte dricka på 5 år så lär jag mig nog aldrig.

Men vem har bett dig att förklara dig? Det hade gott räckt med att säga att jag dricker inte annars heller, så det är ingen skillnad. Det är ju ingen som krävt en förklaring, det är du själv som tar för givet att det inte duger att säga så. Prova nästa gång att inte förklara dig, så ska du se att det går utmärkt. Ingen kommer ifrågasätta.

Om det bland dina vänner råder en norm att man måste dricka alkohol och att det är konstigt att avstå, så är det nog dina vänner och inte Sverige som land du ska skylla på. Och kanske rent av byta umgänge.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Men vem har bett dig att förklara dig? Det hade gott räckt med att säga att jag dricker inte annars heller, så det är ingen skillnad. Det är ju ingen som krävt en förklaring, det är du själv som tar för givet att det inte duger att säga så. Prova nästa gång att inte förklara dig, så ska du se att det går utmärkt. Ingen kommer ifrågasätta.

Om det bland dina vänner råder en norm att man måste dricka alkohol och att det är konstigt att avstå, så är det nog dina vänner och inte Sverige som land du ska skylla på. Och kanske rent av byta umgänge.

Som sagt, det beror helt på i vilka kretsar man rör sig. I vissa kretsar så ÄR det provocerande att inte dricka. Men man har ofta en usel alkoholkultur rent generellt i det sällskapet. Påmindes om varför jag eliminerat umgänget med en del häromdan, att en tvåbarnspappa blir tagen av polisen och får tillbringa natten på tillnyktringsenheten efter julfesten ses som mest som en kul grej att skoja om på FB....:crazy:. Jag tror de känner sig lite hotade av att man kan ha roligt utan sprit.

I andra kretsar så kan man istället bli hudflängd om man kan tänka sig något glas glögg och en öl till julmaten trots att det finns barn närvarande....
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Jomen se bara vilken diskussion det blev av det här :angel:

Hade man inte orkat brytt sig hade man väl ändå inte ens orkat svara??
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Men så får man ju inte tycka i dagens Sverige, det är ju till och med riktigt provocerande att vara nästan absolutist.

Jag har oxå sett människor som blir provocerade av att någon inte dricker alkohol, men jag tolkar den reaktionen som att de själva faktiskt har (små eller stora) alkoholproblem. De kanske vet att de blir fåniga när de dricker, och brukar ha ångest efteråt, och då känns det kanske extra hotfullt att det finns en helt nykter person i närheten som kan se och minnas alltihop extra tydligt.

Jag tycker det liknar den reaktion jag kan möta ibland när jag säger att jag inte äter kött. En del blir sarkastiska och liksom upprörda. Nästan som om de utgår från att jag tycker att jag är BÄTTRE än dem. Det väljer jag att tolka som att de innerst inne inte är helt nöjda med sina egna handlingar vad gäller mat. De kanske inte skulle vilja vara vegetariner, men kanske känner att de borde vara noggrannare med vad för slags matvaror de köper, men orkar/hinner inte. Istället för att bara konstatera att de inte orkar/klarar/hinner leva upp till sina egna etiska värderingar, blir de förbannande på nån som verkar klara det. :confused:
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Jag drack så pass att jag inte blev berusad, kort och gott.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Alkoholhalten i bröstmjöken kan ju absolut max vara lika hög som alkoholhalten i blodet, om ens det, så säg att man är rejält besrusad så innehåller ändå bara bröstmjölken ett par promille allkohol. Ett par promilles alkoholhalt är ju faktiskt ingenting.

Dock kan jag ju tycka att man bör avstå att dricka sig berusad om man ska ta hand om barnet, men det har ju inget men amningen att göra, utan hurvida man är kapabel att ta hand om barnet.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Dock kan jag ju tycka att man bör avstå att dricka sig berusad om man ska ta hand om barnet, men det har ju inget men amningen att göra, utan hurvida man är kapabel att ta hand om barnet.

Och då är ju inte berusning det enda som kan göra att man är sämre på att ta hand om barnet och/eller kommunicerar lite konstigt med barnet. Trötthet, sjukdom (magsjuka tex), sorg, ledsenhet av andra skäl och tex även rastlöshet, ilska och oro påverkar ju ens beteende jämförbart med vad lite vin gör.

Men av någon anledning är det just den beteendeförändring som ett till två glas vin kan tänkas medföra som diskuteras om och om igen.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Ja men visst är det så.
Men berusning är ju ett aktivt val och då kan man ju välja att avstå.
Sjukdom, sorg etc kan ju givetvis påverka i lika hög utsträckning, men det är ju ju inte lika lätt att påverka i sig.
Så jag tycker inte alls att det är konstigt att beteendeändringar pga alkohol är det som främst diskuteras.
Dock syftar jag inte på att dricka ett eller ett par glas vin, jag syftar på att dricka sig berusad, vilket i alla fall inte jag blir på ett glas vin....
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

:rofl:
Vilken kul liknelse! Det är bra med sådana jämförelser. Då ser man det absurda i att försöka styra vad andra väljer att äta eller dricka.

Haha, fast det gör ju faktiskt folk! Speciellt släktingar (jag hatar kall otäck sallad med iskalla tomater i). Och det känns som att kollegorna tittar lite på ens tallrik femte gången i rad man kommer med bara kött och ris i matlådan.

(Det bästa är att sist vi gjorde god sallad till släkten blev de riktigt chockade. Solvarma tomater, balsamvinäger, pyttelite olja, salt, peppar, ibland med apelsin eller ngt i. Två tonårstjejer som bara petat i andra äldre släktingars sallad i en hel vecka tog om flera gånger och tyckte den var underbar. Äldre släkten rynkade på nosen som om sallad bara borde vara kall och äcklig av princip :rofl: de begrep inte hur vi hade lyckats få den ätbar.).

Alkohol o amning, har följt socialstyrelsens rekommendationer hittils. Litar jag på forskning om att inte äta serranoskinka om jag är gravid och på att vissa bedövningsmetoder är ofarliga för barnet vid förlossning (typ häva i mig lustgas...) så tänker jag lita på forskning som säger att jag kan dricka två glas vin om jag ammar :p Vetenskapen får sortera åt mig :bump:
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

*KL*

Ni som av moraliska skäl inte dricker när ni ammar, hur gör era män? Är de också nyktra av moraliska skäl?

Vad innebär moraliska skäl? Bör man inte dricka inärheten av bebis/barn, eller gäller det just amningen? Varför isåfall?
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Och då är ju inte berusning det enda som kan göra att man är sämre på att ta hand om barnet och/eller kommunicerar lite konstigt med barnet. Trötthet, sjukdom (magsjuka tex), sorg, ledsenhet av andra skäl och tex även rastlöshet, ilska och oro påverkar ju ens beteende jämförbart med vad lite vin gör.

Men av någon anledning är det just den beteendeförändring som ett till två glas vin kan tänkas medföra som diskuteras om och om igen.

Fast jag tolkade inte Sednas inlägg som att hon menade 1-2 glas vin, utan att man är märkbart påverkad, dvs ordentligt full.
Det går i många fall inte att jämföra hur man beter sig som ordentligt påverkad med det beteendet man tar till vid sorg m.m tycker jag.

Jag har nog aldrig stött på en diskussion kring 1-2 glas vin och hantering av barn ute blan vänner/bekanta/BVC/MVC

edit: Såg att Sedna redan förklarat ..
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

*KL*

Ni som av moraliska skäl inte dricker när ni ammar, hur gör era män? Är de också nyktra av moraliska skäl?

Vad innebär moraliska skäl? Bör man inte dricka inärheten av bebis/barn, eller gäller det just amningen? Varför isåfall?


Här kan jag svara igen, jag har läst diskussionen som är just nu, men orkar inte engagera mig just nu, mer än att jag kan säga att jag är nykter av moraliska skäl. Ren mammamat till barnen liksom.


Hur som haver, här hemma är jag den helnyktra, sambon dricker ibland. Dock MYCKET mindre än för bara några år sedan, och han blir i stort sett aldrig berusad. Det här är något vi funderat på, då jag inte krävt nykterhet av honom. Men han känner precis som jag att, efter barnens födsel, alkohol inte hör ihop med barn. iallafall inte i berusningssyfte. De fåtal gånger han druckit mer än några öl sover han på soffan, dels för att man inte bör samsova med alkohol i kroppen, dels för att han är okomfortabel i att sova med barnen i påverkat tillstånd.

Självklart ska man vara klar i skallen när man hanterar barn, och det är det minsta man är är när man är berusad. Där är anledningen till vårat nyktra/nästannyktra val!
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

kl

Om man bortser från hela hanteringsaspekten och amning och samsovning mm så vill jag inte att mina barn ska se mig berusad. Det betyder inte att jag inte kan dricka, men att bli full intresserar inte mig när jag ska vara med mina barn. Jag tror att det kan vara jätteskrämmande för ett barn som fortfarande är för litet för att förstå vad alkohol är att se sina föräldrar bete sig annorlunda än vad de brukar.

Jag minns fortfarande en full farbror som på någon fest skulle säga godnatt till oss. På mitt rum hade vi lagt en madrass på golvet som jag skulle sova på och en kusin sov i min säng precis bredvid. Han visste ju inte att madrassen låg där så när han öppnade dörren trillade han raklång in, rakt på mig. Jag var ändå typ nio då men blev jätteskraj för honom jättelänge efteråt.

Om man vill dricka för att bli full kan man skaffa barnvakt över natten, antagligen har barnen det mycket roligare då ändå.

Att säga som nevin att barnen ska få ren mat när man ammar, alltså inga gifter, är väl ett fullt "godtagbart" argument (om man nu ska behöva förklara varför man valt att inte dricka). Det är ju ett gift och något onyttigt måste ju passera över, även om det inte är så att barnet blir berusat.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Att säga som nevin att barnen ska få ren mat när man ammar, alltså inga gifter, är väl ett fullt "godtagbart" argument (om man nu ska behöva förklara varför man valt att inte dricka). Det är ju ett gift och något onyttigt måste ju passera över, även om det inte är så att barnet blir berusat.

Fast för att det ska hålla måste ju då barnet hållas borta från alkohol helt även sedan, eller är det inte lika viktigt att en tvååring får "ren mat" då? Är det ok att ge en tvååring filmjölk till frukost? Eller är julmust, alkoholfri cider och filmjölk ok först på artonårsdagen? :)
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Min sambo dricker också mindre sen vi fått barn. De jag bott med har iofs alltid druckit mindre eftersom det är tråkigt att dricka ensam. Men sen vi fick barn dricker han ännu mindre. Han tycker det är mysigt att gå upp tidigt på morgonen med vårt barn. Han vill gärna hjälpa till på natten om det blir gråt och det orkar han inte om han druckit. För mig kvittar det om han dricker eller ej, det bryr jag mig inte om så jag har inte påverkat honom.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

kl

Om man bortser från hela hanteringsaspekten och amning och samsovning mm så vill jag inte att mina barn ska se mig berusad. Det betyder inte att jag inte kan dricka, men att bli full intresserar inte mig när jag ska vara med mina barn. Jag tror att det kan vara jätteskrämmande för ett barn som fortfarande är för litet för att förstå vad alkohol är att se sina föräldrar bete sig annorlunda än vad de brukar.

Jag minns fortfarande en full farbror som på någon fest skulle säga godnatt till oss. På mitt rum hade vi lagt en madrass på golvet som jag skulle sova på och en kusin sov i min säng precis bredvid. Han visste ju inte att madrassen låg där så när han öppnade dörren trillade han raklång in, rakt på mig. Jag var ändå typ nio då men blev jätteskraj för honom jättelänge efteråt.

Om man vill dricka för att bli full kan man skaffa barnvakt över natten, antagligen har barnen det mycket roligare då ändå.

Att säga som nevin att barnen ska få ren mat när man ammar, alltså inga gifter, är väl ett fullt "godtagbart" argument (om man nu ska behöva förklara varför man valt att inte dricka). Det är ju ett gift och något onyttigt måste ju passera över, även om det inte är så att barnet blir berusat.

Du har så rätt så..
Barn kan bli mycket mer räddare än vad man tror.
Min mamma har aldrig sett några problem med alkohol och barn, tyvärr.
Min bror har fått gå i särskola, är lite lite segare än "vanligt" och fick bo i fosterhem större delen av bebistiden tack vare att hon var så full och ville hålla honom som liten bebis. Det resulterade i att hon tappade honom så att han först föll på bänken och sen ner i golvet 2 gånger om.:(
Det kan göra stor, permanent skada på ett såpass litet barn. Minns inte hur gammal han var, spädbarn kanske?

Jag och min syster såg allting. Vi grät för vi trodde ju han skulle dö. Försökte t.o.m gömma honom från henne.

Jag kan dricka lite alkohol när jag har min son (2 år), men inte så att jag blir berusad. Utan en öl eller 2 eller ett glas vin. (är absolut inte lättpåverkad)

Jag fattar inte hur hon kunde tycka att det är okej? Eller hur andra människor kan tycka det är okej.
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Vad har ni ammat i? Jag skulle vilja hitta lite nytt till amningsgarderoben, jag är trött på att dra upp hela tröjan bland folk och...
Svar
13
· Visningar
758
Senast: WildWilma
·
Gravid - 1år Barnlängtan börjar komma ikapp mig och huvudet börjar snurra… Det som snurrar mest för tillfället är mina rökande svärföräldrar. Som...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
8 493
Gravid - 1år Hittade enbart en gammal tråd om detta och där verkade det vara grönt ljus att dricka när man ammar. Från vad jag minns av en tråd för...
3 4 5
Svar
98
· Visningar
9 318
Senast: BornAgain
·
Kropp & Själ Kanske ger jag mig ut på farligt vatten nu, men, då får det väl vara så, då. Jag har en längre tid varit sjukskriven på grund av...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
3 565
Senast: Squie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp