Tankar kring alkohol och amning

Sv: Tankar kring alkohol och amning

Fast det finns ju ingen osäkerhet när det gäller alkohol och amning, man vet med 100% säkerhet att det blir mindre alkohol i mjölken än i blodet, och att barn inte tar skada av att dricka nånting med ett par promilles alkoholhalt (då skulle ju ingen våga ge ett barn filmjölk, t ex).

Avstår man ändå är det av moraliska skäl, inte mediciniska.

Ja det är bara av moraliska skäl, något annat har jag inte sagt
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Ja det är bara av moraliska skäl, något annat har jag inte sagt

Självfallet ska man absolut inte dricka i någon situation alls om man inte själv vill, men jag har svårt att förstå vari det omoraliska skulle bestå att dricka alkohol i måttlig mängd som ammande när det tydligt har bevisats att det inte på något vis är skadligt?

Att man absolut inte ska dricka så man blir PÅVERKAD när man har hand om små barn (eller barn alls!) tycker jag är en självklarhet, men de flesta blir ju inte det av ett glas vin eller en mugg glögg, och den självklarheten gäller ju även barnets pappa som förhoppningsvis även han har tät och nära kontakt med barnet.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Jag kan tänka mig att dricka lite mycket som om jag inte ammade men ändå hade hand om en liten bebis. Alltså, risken ligger i att en onykter person ska hantera barnet snarare än att barnet skulle bli påverkat av alkoholen genom bröstmjölken.

Ungefär två glas vin brukar jag nöja mig med :)

Ser nu att jag skrivit tokigt...:crazy: - lika mycket ska det stå. Men det kanske ni fattade :cool:
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Jag skulle dricka max så att jag känner mig "säker" i hanteringen av barnet. Eftersom jag dessutom samsov när jag ammade (mestadels) så skulle det väl kanske röra sig om max 2 glas vin eller typ en cider. Alkohol i mjölken skulle jag inte oroa mig för nu när de beskrivit hur den saken fungerar från forskarhåll.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Två glas vin. Men bara om pappan är nykter, vilket han är i stort sett alltid. Vi vill alltid ha en nykter förälder, ifall nåt av barnen skulle bli sjukt och man måste åka till sjukhus eller liknande.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Självfallet ska man absolut inte dricka i någon situation alls om man inte själv vill, men jag har svårt att förstå vari det omoraliska skulle bestå att dricka alkohol i måttlig mängd som ammande när det tydligt har bevisats att det inte på något vis är skadligt?

Att man absolut inte ska dricka så man blir PÅVERKAD när man har hand om små barn (eller barn alls!) tycker jag är en självklarhet, men de flesta blir ju inte det av ett glas vin eller en mugg glögg, och den självklarheten gäller ju även barnets pappa som förhoppningsvis även han har tät och nära kontakt med barnet.

Kanske fel uttryckt av mig. Jag tycker att alla får göra som de vill men att man inte som många andra sagt ska dricka så man blir påverkad när man har ansvar för barn.

Jag väljer utifrån det jag tycker och känner att helt avstår från alkohol under graviditet och amning, något som jag inte ser som en uppoffring.

Som någon annan har nämt har vi oxå resonerat så att någon av oss alltid ska vara nykter ifall något händer och man måste ut och åka.

Att inte heller pappan ska vara påverkad när han hanterar sitt barn ser jag som en självklarhet. Melkers pappa har max druckit ett glas vin sedan han föddes och det vid kanske 2 tillfällen. Igår var han dock på julbord och drack nog lite mer. Vi sov när han kom hem och han la sig i gästrummet
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

För mig är det heller ingen uppoffring att inte dricka något med alkohol eftersom jag inte tycker det är gott, så för mig är det plättlätt att säga att jag kör eller liknande. En bra ursäkt till och med :) Jag tycker till och med att helt alkoholfri glögg är godare än den med 2.5% alkohol i. Jag tycker alkoholsmaken slår igenom. Ni kan ju tänka er vad jag tycker om starkare glögg än så *blää* Men så får man ju inte tycka i dagens Sverige, det är ju till och med riktigt provocerande att vara nästan absolutist. För mig är det inte ens moraliskt utan mina smaklökar slår bakut och gör dubbelknorr på sig själv.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

*kl*

Medan jag ammade drack jag inget alls, jag var helt enkelt inte sugen. Nu dricker jag max 1-2 glas vin till helgen och det gör min sambo med. Vi har diskuterat mycket kring alkohol och när vi går på fest ( där barn också är välkomna ) är alltid en av oss helt nykter.

Det här med om något skulle hända och och båda druckit.. Ja är det allvarligt ringer vi ambulans och annars finns ju taxi :)

Brandgul: Jag tycker också bättre om den alkoholfria glöggen ;)
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

*kl*

När jag var gravid drack jag inget och jag pumpade ur när jag ville ha någon alkohol när jag ammade. Antingen pumpa ur eller bröstmjölksersättning. Han tyckte om vilket som.:)

Ville vi dricka lite mer eller gå på nån fest eller krog eller så, hade vi alltid barnvakt till dagen efter för att vara helt säkra.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

För mig är det heller ingen uppoffring att inte dricka något med alkohol eftersom jag inte tycker det är gott, så för mig är det plättlätt att säga att jag kör eller liknande. En bra ursäkt till och med :) Jag tycker till och med att helt alkoholfri glögg är godare än den med 2.5% alkohol i. Jag tycker alkoholsmaken slår igenom. Ni kan ju tänka er vad jag tycker om starkare glögg än så *blää* Men så får man ju inte tycka i dagens Sverige, det är ju till och med riktigt provocerande att vara nästan absolutist. För mig är det inte ens moraliskt utan mina smaklökar slår bakut och gör dubbelknorr på sig själv.

Men här på Buke är det ju tvärtom - i alkoholtrådar brukar det ju tvärtom bli tävlan om hur lite man dricker, och hur äckligt man tycker alkohol är. Tycker det är oerhört vanligt att folk här berömmer sig av att de minsann aldrig dricker en droppe, eftersom de tycke alkohol är så vidrigt äckligt.

Själv tycker jag helt alkoholfri glögg oftast är vidrigt sötsliskig, vinsmaken och alkoholen behövs för att balansera slisket. Men jag har svårt för söta drycker öht, gillar inte läsk eller julmust heller. Utan alkohol i t ex glögg eller likör blir det bara sliskigt jolm av alltihop, knappast njutbart.

Jag kan tänka mig annars att det är lite mer alkohol som med kaffe - man lär sig tycka om dem när man blir äldre, så kanske att någon höjer på ögonbrynen om någon går genom livet utan att utveckla smaklökarna bortom barndomens saftglas. Möjligen. Har dock inte råkat ut för det själv, det är väl jättevanligt att folk inte dricker av en anledning eller annan, har aldrig stött på några höjda ögonbryn för egen eller andras del om man väljer alkoholfritt.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Fast glögg utan alkohol är väl ofta saftglögg = slisk. Vinglögg innehåller alkohol och vin är inte sliskigt.

Huruvida man tycker om alkohol eller ej har nog inte med mogna smaklökar att göra. Jag borde säkert inte säga det men min 2-åring gillar öl. Och senap och inlagd gurka och andra saker som jag aldrig skulle få för mig att äta. Jag dricker gärna vin och irländsk cider men starkare drycker är så sjukt äckligt i min mun. Och jag ser ingen anledning till att träna på att dricka sprit bara för att man ska kunna det heller.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Buke räcker väl? Att man inte har utvecklat sina smaklökar och blir "vuxen" i smaken säger väl allt :rofl:

Det ska alltid finnas dumförklaringar till att man inte tycker om alkohol.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Läser du lite noggrannare så ser du att jag inte uttrycker de åsikterna, utan spekulerar i varför man kan tänkas tycka att det är märkligt att någon inte dricker alkohol. Så noga räknat är det ingen på Buke som sagt att det är vare sig omoget eller något annat att inte dricka.

Själv har jag inte varit med om att någon tyckt att det var det minsta konstigt att inte dricka, kom t ex just hem från en fest med sittning och bar efteråt, ingen kommenterade eller höjde så mycket som ett ögonbryn åt att jag drack mineralvatten och te istället för vin och kaffe med avec. Inte heller tyckte folk det var det minsta märkligt att jag inte tog en öl eller liknande i baren.

Så jag delar inte alls din upplevelse av att folk tycke det är märkligt att inte dricka, min erfarenhet är att folk IRL inte bryr sig, och folk här på Buke ofta, liksom du, närmast skryter med att de aldrig dricker alkohol för att de tycker det är så äckligt, och/eller att läsk minsann är precis lika gott, så det finns ingen anledning.

Men det är klart, läserr du alla kommentarer om alkohol så som du läste min, så förstår jag att du känner dig ifrågasatt - men det beror nog mer på hur du tolkar och vad du läser in, än vad folk egentligen ger uttryck för.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Fast glögg utan alkohol är väl ofta saftglögg = slisk. Vinglögg innehåller alkohol och vin är inte sliskigt.

Huruvida man tycker om alkohol eller ej har nog inte med mogna smaklökar att göra. Jag borde säkert inte säga det men min 2-åring gillar öl. Och senap och inlagd gurka och andra saker som jag aldrig skulle få för mig att äta. Jag dricker gärna vin och irländsk cider men starkare drycker är så sjukt äckligt i min mun. Och jag ser ingen anledning till att träna på att dricka sprit bara för att man ska kunna det heller.

Fast jag tycker lättglögg gjord på vin, typ blossa, är väldigt sliskig också. Det är ju alkoholen som gör att man balanserar upp slisket, ta bort alkoholen så är det bara slisk kvar. Det är kombon av sötma och styrka som gör det gott.

Jag spekulerade bara i varför folk kan tänkas reagera över att en vuxen inte dricker alkoholhaltiga drycker för att man inte tycker om alkoholsmaken, och en anledning tror jag kan vara att det ses som lite barnsligt, ungefär som att inte dricka kaffe för att man tycker det är för beskt. Jag säger inte att jag delar de åsikterna, jag spekulerar i varför andra kan tänkas tycka det. Själv har jag aldrig stött på någon som tyckt det var konstigt att inte dricka alkohol (vare sig här på Buke eller IRL), så jag kan tyvärr inte alls känna igen att det skulle vara konstigt på något sätt.

Och visst det saker man kan lära sig att tycka om, ser inget fel alls i det faktiskt. Whisky är en sån sak som jag lärt mig tycka om, t ex, tyckte det var jätteäckligt när jag smakade på det i början, och nu gillar jag det. Tycker absolut det var värt det att lära sig att tycka om whisky, med tanke på alla trevliga smakupplevelser jag har haft sen dess.

Öht tycker jag ofta det är värt det att lära sig att tycka om saker, även sånt som inte är jättegott från början, så vidgar man sina vyer och får mer god mat och dryck att välja bland. Vänjer man sig aldrig vid något nytt så går man ju också miste om en massa trevliga upplevelser, som jag se det. Och det tycke jag för min del vore synd.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Men jisses, vilka umgås du med?

Jag fick samma tanke, men tror att det kanske inte riktigt är "i dagens Sverige" som man tycker så, utan "bland mina [brandguls] vänner". För jag är ganska säker på att jag också lever i dagens Sverige, och jag har aldrig märkt några negativa reaktioner på att inte dricka alkohol.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Gillar inte alkohol, de jag gillar är sliskiga drinkar på krogen eller alkohläsk så det har alltid gått lika bra för mig att dricka typ hallonsoda i stället.
Det har även tagit emot för mig att t.om bara smaka under mina graviditeter och även sen under amningen.

Jag fixar inte ens t.ex. pommac och julmust för de smakar sprit för mina smaklökar ;)


Hade jag däremot gillat alkohol, skulle jag kunna ta ett glas vin till lördagsmiddagen men jag skulle givit flaska 1a målet efter jag druckigt och istället pumpat och kasserat den mjölken. Men det bara om maken inte drack något.
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Jag borde säkert inte säga det men min 2-åring gillar öl.

Min 2 åring sa idag vid matbordet: "Rasmus dricker öl, whisky nam-nam"

Maken älskar ju whisky, så Rasmus fick doppa sitt finger i glaset idag. Jag trodde han skulle reagera med tårar (rökig whisky från skottland) men reaktionen blev en liten grimasch, sen säger ungen "Starkt! Mera!"
 
Sv: Tankar kring alkohol och amning

Läser du noggrannare skryter jag inte över att jag inte gillar alkohol. Jag berättar bara som det är. Men ändå ska det förklaras varför jag inte gör det. Det duger bara inte. Det måste vara något "fel". Jag drack tills jag var 25 sen räckte det. Jag behöver inte tvinga i mig något som är äckligt. Lärde jag mig inte dricka på 5 år så lär jag mig nog aldrig.
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Vad har ni ammat i? Jag skulle vilja hitta lite nytt till amningsgarderoben, jag är trött på att dra upp hela tröjan bland folk och...
Svar
13
· Visningar
758
Senast: WildWilma
·
Gravid - 1år Barnlängtan börjar komma ikapp mig och huvudet börjar snurra… Det som snurrar mest för tillfället är mina rökande svärföräldrar. Som...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
8 493
Gravid - 1år Hittade enbart en gammal tråd om detta och där verkade det vara grönt ljus att dricka när man ammar. Från vad jag minns av en tråd för...
3 4 5
Svar
98
· Visningar
9 318
Senast: BornAgain
·
Kropp & Själ Kanske ger jag mig ut på farligt vatten nu, men, då får det väl vara så, då. Jag har en längre tid varit sjukskriven på grund av...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
3 565
Senast: Squie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp