Svenskars relation till religion

[sjoberga]

Oj, vad det spårar ur. Tro och livsåskådning är en central del i mångas liv och jag har varit med om många möten med nya människor från hela världen. Ganska ofta har livsåskådning och tro kommit upp i samtalen, och det är en väldigt intressant aspekt av mänsklig kultur. Tycker jag.

Jag förstår inte alls att man ska behöva ”dölja sin tro” eller inte diskutera den med andra. Sen finns det såklart inte heller krav på att lufta den, men att hålla den för sig själv för andras skull verkar helt befängt.

Jag tycker även missionerande är intressant att diskutera med dem som har det i sin religiösa sfär.

 

[Thaliaste]

Ja alltså, kanske ska tillägga att jag menade det lite skämtsamt. Såklart är det en piss i havet. Jag är nog mer lite förvånad över att många företrädare utåt verkar vilja bekämpa den ökade rasismen och hbtqi-fobin snarare än att dras med, som jag tbh hade föreställt mig varit det naturliga.

Det var tråkigt att läsa att du menade det skämtsamt. På mer allvarligt tema så ser jag det som ett uttryck för att Svenska kyrkan är en mycket stor organisation, med en stor bredd i åsikterna hos sina företrädare och medlemmar, särskilt om man också räknar in all historik. Men att det inom kyrkan faktiskt verkar finnas en rörelse som går mer framåt än bakåt, och även om man inte får med exakt alla inom organisationen på samma gång, så säger det något om vad de flesta vill se, när det är personer med positiva och inkluderande budskap som sätts i toppen av organisationen.

 

[sjoberga]

Ja. En obehaglig tråd, minst sagt

Undrar om det grundar sig i att några (vill säga många efter att ha läst tråden men vet inte hur väl det stämmer i verkligheten) ateister tänker sig att alla i grunden är/föds till ateister men att man sedan väljer att bli troende – precis som att många av den gamla skolan tror att personer som är HBTQ+ är heterosexuella när de föds men väljer sin läggning? Man väljer liksom inte att tro. Man bara gör det. Det är en del av ens innersta väsen. Jag kan inte sluta, även om jag skulle vilja, och jag valde aldrig att börja.

Med tanke på världsläget har jag tänkt mycket på hur tryggt det är att outa sig i Sverige idag. Hur säkert det kommer vara om några år. Hur mycket jag vill dela med mig till mina barn, för deras framtida trygghet skull. Den här tråden har faktiskt stärkt mig i min tro att det är säkrast att hålla tyst. Det är ett ganska kort steg, i extrema situationer som krig och andra katastrofer, från den syn du ringar in från tråden och hat som leder till hatbrott.

Jag är i och för sig helt övertygad om att man föds helt utan livsåskådning (alltså inte heller som ateist) och att den sedan formas av det liv man får. Jag tror inte på specifika religionsgener. Det finns flera tusentals vitt skilda religioner i världen och därtill många andra slags livsåskådningar. Det är mänsklig kultur i allra högsta grad, som i många fall utvecklats genom århundraden och årtusenden.

 

[EmmaBovary]

Det var tråkigt att läsa att du menade det skämtsamt. På mer allvarligt tema så ser jag det som ett uttryck för att Svenska kyrkan är en mycket stor organisation, med en stor bredd i åsikterna hos sina företrädare och medlemmar, särskilt om man också räknar in all historik. Men att det inom kyrkan faktiskt verkar finnas en rörelse som går mer framåt än bakåt, och även om man inte får med exakt alla inom organisationen på samma gång, så säger det något om vad de flesta vill se, när det är personer med positiva och inkluderande budskap som sätts i toppen av organisationen.

Det som jag menade lite "skämtsamt" var detta inlägg som jag skrev "Det är ju tyvärr en klen tröst, och väger inte upp för all diskriminering som funnits och finns kvar, men det är just gällande transfrågor som svenska kyrkan på twitter på riktigt är ett ljus i det transfoba mörkret." vilket ju på riktigt är en ganska klen tröst om man lidit skada på grund av kyrkan, så det kändes i efterhand lite som ett skämt att ens nämna svenska kyrkan på twitter (även om jag tycker att de gör ett toppenjobb) i sammanhanget.

 

[skogaliten]

Med tanke på de ateistiska argumenten i den här tråden ska vi nog förutsätta att de litar på vetenskapen och de undersökningar som gjorts. Det har ju forskats massor på det. Med det argumentet kan vi ju inte använda forskning till någonting då

Och att en ateists tro inte är viktigare än någons tro, det behöver jag inte veta. Det finns reglerat i de mänskliga rättigheterna och svensk lag.

Liten miss här: ateisten tror alltså inte.

Det brukar vara väldigt svårt för troende människor att ens relatera till "icke-tro".

Jag lyssnade för ett antal år sedan på ett avsnitt av människor och tro, där just tro och avsaknad av tro diskuterades. en katolsk präst som var med i programmet, kunde inte förstå det där med "icke-tro".

 

[manda]

Och @Grazing - ja, det är ju främst Jehovas Vittnen och Mormonerna som faktiskt har det kravet på sig att missionera och försöka omvända. Men även för en ”vanlig” kristen är det ju en form av ”omsorg” om sin nästa att vilja rädda dem för den sk evigheten. Den”räddningen” är ju vad kristendomen innerst inne handlar om. Idag tror jag att inte minst svenska kyrkan har släppt en hel del av helvetestankarna och man har en friare syn på den stora bilden. Tack och lov. Man skrämmer inte längre folk in i ”tro” med att alternativet är helvetet.

Nej precis. Att då skriva att gemene kristen ägnar sig åt mission som du gjorde nyss ter sig därför antingen lite verklighetsfrånvänt eller hatiskt. Tack för att du förtydligar.

Så här beskrivs mission i svenska kyrkan i nutid. Det ter sig alltså inte alls uppsökande.

 

[skogaliten]

Ja, det gör jag. Jag har däremot inte alls svårt för att höra att min tro har många likheter med andra personers tro, så som du påstår att jag känner. Jag känner inte heller igen mig i att "min grupp" har gemensamma ritualer för att se ner på andra, som inte "sett fördelarna med vår religion".

Jag såg nu att jag missat det sista stycket. Det visar väldigt tydligt att du har mycket begränsad kunskap om vad många trossamfund faktiskt gör för nytta i samhället, och att du förmodligen enbart är ute efter att provocera på ett ganska barnsligt och okunnigt sätt. Det tycker jag är trist, när du skulle kunna göra något nyttigt för samhället i stället.

Det där med "nytta i samhället" går utmärkt att göra på andra sätt i civilsamhället än att hänga upp det på religion.

 

[Cambrie]

Liten miss här: ateisten tror alltså inte.

Det brukar vara väldigt svårt för troende människor att ens relatera till "icke-tro".

Jag lyssnade för ett antal år sedan på ett avsnitt av människor och tro, där just tro och avsaknad av tro diskuterades. en katolsk präst som var med i programmet, kunde inte förstå det där med "icke-tro".

Du behöver verkligen inte läxa upp mig med två års religionstudier och en högskoleexamen i ämnet. Bespara dig den energin, tack.

 

[skogaliten]

Nej, det är inte det minsta svårt, faktiskt.

Det som skaver är snarare att någon helt oinsatt raljerar kring hur man känner, vad man förstår och inte, och tror sig förmer än andra som har en annan livsåskådning än den personen.



Du hittar på, raljerar, förminskar och ser ner på. Fruktansvärt otrevligt och visar på en väldig brist på grundläggande respekt för medmänniskor.

Nej, jag saknar respekt för idén om religion.

Att påstå att jag skulle vara "oinsatt" för att jag inte delar dina värderingar runt religion?

Det, om något är oinsatt.

Du vet inte vad jag studerat eller läst frivilligt, eller vad jag mött för människor under livet.

 

[Grazing]

Och @Grazing - ja, det är ju främst Jehovas Vittnen och Mormonerna som faktiskt har det kravet på sig att missionera och försöka omvända. Men även för en ”vanlig” kristen är det ju en form av ”omsorg” om sin nästa att vilja rädda dem för den sk evigheten. Den”räddningen” är ju vad kristendomen innerst inne handlar om. Idag tror jag att inte minst svenska kyrkan har släppt en hel del av helvetestankarna och man har en friare syn på den stora bilden. Tack och lov. Man skrämmer inte längre folk in i ”tro” med att alternativet är helvetet.

Hela grejen vad jag hört genom hela mitt liv är att det är ett val, väljer man att komma till kyrkan är man alltid välkommen, väljer man det inte så är det ett fritt val att välja bort. Det är vad jag lärt mig att hela grunden i kristendomen just är att människan har ett fritt val hur den vill leva.

Det finns ingen prestige, iallafall inte vad jag hört häromkring, i att "rädda" folk.

 

[Praefatio]

Jag är i och för sig helt övertygad om att man föds helt utan livsåskådning (alltså inte heller som ateist) och att den sedan formas av det liv man får. Jag tror inte på specifika religionsgener. Det finns flera tusentals vitt skilda religioner i världen och därtill många andra slags livsåskådningar. Det är mänsklig kultur i allra högsta grad, som i många fall utvecklats genom århundraden och årtusenden.

Men du, efter mitt inlägg är det kanske fel att dra igång en diskussion med just mig om huruvida det är mänsklig kultur eller ej? Jag tror ju helt uppenbart inte det, och har precis beskrivit att jag tycker det är gränslöst att gå in och dra igång sådana diskussioner med troende personer utan att höra sig för lite först.

 

[sjoberga]

Men du, efter mitt inlägg är det kanske fel att dra igång en diskussion med just mig om huruvida det är mänsklig kultur eller ej? Jag tror ju helt uppenbart inte det, och har precis beskrivit att jag tycker det är gränslöst att gå in och dra igång sådana diskussioner med troende personer utan att höra sig för lite först.

Nu är det en öppen tråd om ”svenskars relation till religion” och inte en paneldebatt mellan dig och mig som representanter för det ena eller det andra. Men du behöver absolut inte diskutera mer, nu har vi båda deklarerat våra ståndpunkter. Klart och tydligt.

Dessutom uttryckte du en undran, eller förtäckt anklagelse med liknelser till andra saker om hur andra i tråden tänker - som jag tänker är helt fel. Det vore ganska märkligt att inte få argumentera om det.

 

[Thaliaste]

Finns några studier som visar hur stor andel av troende kristna som anser missionerande som en del av deras tro eller uppdrag som troende?

Själv känner jag ingen (men har såklart stött på en och annan Jehovas vittne vid pendeltåget).

Tillägg: hittar denna amerikanska studie som anger att 42% av de kristet troende som
Deltagit i studien det mission som del av deras roll. I USA dock.

Tror definitivt att det är en lägre siffra i Sverige.

 

[MML]

Nej, jag saknar respekt för idén om religion.

Att påstå att jag skulle vara "oinsatt" för att jag inte delar dina värderingar runt religion?

Det, om något är oinsatt.

Du vet inte vad jag studerat eller läst frivilligt, eller vad jag mött för människor under livet.

Du är helt uppenbart, vilket du visat med all önskvärd tydlighet, fullständigt oinsatt i hur jag, och många med mig, ser på vår egen tro, på andra människors tro, och på människor i stort. Orkar inte sitta och läsa igenom dina nedlåtande inlägg igen för att citera dig, när det knappast är någon givande diskussion du vill åt ändå. Åter igen hittar du på och raljerar, jag har aldrig påstått att du är oinsatt för att du inte delar mina värderingar runt religion. Du får tro, eller inte tro, på precis vad du vill eller inte vill, för min del. Totalt ointressant för mig.

Det jag reagerar på är dina okunniga uttalanden om "hur religiösa tror" och "vad religiösa förstår". Där har du, bevisligen, mycket kvar att lära.

 

[Praefatio]

Nu är det en öppen tråd om ”svenskars relation till religion” och inte en paneldebatt mellan dig och mig som representanter för det ena eller det andra. Men du behöver absolut inte diskutera mer, nu har vi båda deklarerat våra ståndpunkter. Klart och tydligt.

Ja, det är en öppen tråd. Men sitt sociala omdöme kan man ju använda ändå, tänker jag.

 

[manda]

Tror definitivt att det är en lägre siffra i Sverige.

Ja, det tror jag också. Ville mest belysa för någon som beskrev att kristnas uppgift är att missionera, att tom i en så öppet kristen kultur som i usa är de kristna som ser mission som sitt uppdrag i minoritet. Lägg därpå till hur svenska kyrkan beskriver mission som helt icke-uppsökande (vilket jag länkade i ett senare inlägg) så blir det tydligt att den rädslan är i bästa fall omotiverad i sämsta fall förtal.

 

[Thaliaste]

Ja. En obehaglig tråd, minst sagt

Undrar om det grundar sig i att några (vill säga många efter att ha läst tråden men vet inte hur väl det stämmer i verkligheten) ateister tänker sig att alla i grunden är/föds till ateister men att man sedan väljer att bli troende – precis som att många av den gamla skolan tror att personer som är HBTQ+ är heterosexuella när de föds men väljer sin läggning? Man väljer liksom inte att tro. Man bara gör det. Det är en del av ens innersta väsen. Jag kan inte sluta, även om jag skulle vilja, och jag valde aldrig att börja.

Med tanke på världsläget har jag tänkt mycket på hur tryggt det är att outa sig i Sverige idag. Hur säkert det kommer vara om några år. Hur mycket jag vill dela med mig till mina barn, för deras framtida trygghet skull. Den här tråden har faktiskt stärkt mig i min tro att det är säkrast att hålla tyst. Det är ett ganska kort steg, i extrema situationer som krig och andra katastrofer, från den syn du ringar in från tråden och hat som leder till hatbrott.

Ja, spridning och bekämpande av religion har tyvärr förr mycket lidande och död med sig under åren, när vi människor inte kan hålla sams.

 

[Otherside]

Nej precis. Att då skriva att gemene kristen ägnar sig åt mission som du gjorde nyss ter sig därför antingen lite verklighetsfrånvänt eller hatiskt. Tack för att du förtydligar.

Så här beskrivs mission i svenska kyrkan i nutid. Det ter sig alltså inte alls uppsökande.

Precis!

Att gemene kristen inte är aktivt uppsökande och/eller missionerande är ju också sant, tack och lov. Men vad jag menade i min första kommentar var, att en troende kristen vill dela med sig av sin ”sanning” med avsikten att rädda sina medmänniskor för ”evigheten”. Medan en gay person självklart inte har nån sån önskan utan det är en strikt personlig sak. Och att man därför inte kan jämföra, som nån antydde.

That’s all.

 

[manda]

Precis!

Att gemene kristen inte är aktivt uppsökande och/eller missionerande är ju också sant, tack och lov. Men vad jag menade i min första kommentar var, att en troende kristen vill dela med sig av sin ”sanning” med avsikten att rädda sina medmänniskor för ”evigheten”. Medan en gay person självklart inte har nån sån önskan utan det är en strikt personlig sak. Och att man därför inte kan jämföra, som nån antydde.

That’s all.

Och jag undrar vad du har för belägg för det yttrandet då jag bedömer det inkorrekt.

 

[Otherside]

Och jag undrar vad du har för belägg för det yttrandet då jag bedömer det inkorrekt.

Vilken del är inkorrekt, menar du? Att en kristen vill se sina medmänniskor bli ”frälsta”?