Precis, det är sådant som gör att jag tänker att huvudet avgör det mesta. Eller mycket, i alla fall. Och inte nödvändigt vis på sätt som huvudets ägare har full koll på.Nej det är bra konstigt, jag kan ju äta rejält mycket äppelpaj med grädde och må jättebra. (eller ok jag kan äta tills jag mår dåligt också om det är så)
Men jag kan inte äta lika många skedar med ren vispgrädde utan att känna mig proppmätt (max två msk). Om jag äter en soppa med väldigt mycket grädde får jag rent av ont i magen. Det känns som att jag kan äta obegränsat med grädde uppblandat med socker/efterrätt men inte speciellt mycket utan socker. Trots att jag tycker om ren vispad grädde också.
Mest tänker jag på det när folk säger att de inte blir mätta av grönsaker. Jag blir mätt av grönsaker. Jag tänker också på det i samband med en del lchf-ish recept. Jag blir mätt bara av att läsa recepten.