Du har liknande erfarenheter som jag har och jag håller helt med dig. Dock har jag aldrig och kommer aldrig att rida med sporrar...... Om inte hästen lyssnar till mitt lätta skänkeltryck, så gör jag om det och petar till den samtidigt med spöet. Det brukar räcka. Den lär sig snabbt att lyssna till det lätta. Likaså om den inte lyssnar till mitt lätta tygeltag så tar jag ett kraftigt tygeltag. Den lär sig snabbt att det är betydligt behagligare att lyssna till det lätta tygeltaget. Men jag rider alltid in på sidepull för att först lära hästarna vad tygeln betyder och på så vis hålla munnen mjuk och orörd så länge som möjligt. Dessutom finns det vikthjälper och något mycket viktigt som jag lär dem innan jag sitter upp RÖSTHJÄLPER! Det retar mig att man hellre drar och bankar än använder rösten! Det är också något som stör på ridskolor att man inte lär ut detta mjuka trevliga sätt att kommunicera. Me röstens hjälp kan man sedan lära dem de andra hjälperna.
Någon skrev att hon accepterade endast unghästar ta stöd. Jag undrar varför man överhuvudtaget tillåter en unghäst att lära sig det. Det gör hästen framtung och sedan skall du vänja den av med det! Varför? Varför har ni så bråttom med att forma nacken??? Titta på westernhästarna som går i balans UTAN att kröka nacken! De kan trampa under sig och muskla sig rätt i både rygg och rumpa, utan krökt nacke! Här låter man det faktiskt ta tid att välva nacken. Visst finns det hästar som genom sin kroppsbyggnad av sig själv välver nacken, men de behöver inte heller något stöd!
Ja kontakt låter bättre. Men kontakt kan man ha på en lös tygel. Med lös tygel menar jag inte lång tygel. Jag avgör hur kort tygeln är och sedan talar jag med tygeltag om att "jag vill att du skall gå här men du får inte ta stöd mot min han utan du skall bära dig själv här på en lös tygel". Men kontakt har vi. Men jag kortar aldrig tygeln mer än att hästen orkar bära sig själv! Det är det jag menar med att det måste få ta tid!
Eftergiften, belöningen att nu slipper hästen trycket i munnen, får den så fort den släpper stödet! Att då bestraffa den genom att korta tygeln än mer, pressa ihop den än mer, skapar bara motstånd, en spänd häst, det krävs mer skänkel osv. Hästen skall svara på en förhållning, få eftergift och känna att den får behålla den eftergiften så länge den fortsätter jobba i den form jag bett den om! Har jag gett en hjälp och bett hästen om en sak och den utför det rätt så vill jag den skall fortsätta tills jag ber den avbryta rörelsen. Jag ger endast hjälper igen för samma rörelse om den avbryter det jag bett den om. Och då med ett lugnt och tydligt "nej" som rösthjälp, som jag tidigare lärt den att det betyder att jag inte är nöjd. Meda ett tydligt "braa!" ger hästen respons att den gör rätt eller tar ett steg i rätt riktning och jag vet inte en frisk häst som inte stolt spetsar öronen att den har lyckats göra något bra.
Det här ger en behaglig kommunikation och en avslappnad ridning. Den mest talangfulla häst jag suttit på var min egen lille islandshingst. Honom kunde jag efter att ha suttit på endast 12 ggr rida med vikthjälper, lång westerntygel och i sidepull och styra honom i fyra klockrena gångarter! Han kunde samla ihop sig naturligt, var enormt känslig och lyssnade mycket på rösten och vikten. Men han gick inte med någon perfekt välvd nacke för det kunde jag inte kräva. Han var högrest men med en kort, tjock hals. Det vete katten om jag hade kunnat kräva att han någonsin skulle kunna gått i lodplanet. Det får vi aldrig veta, för han dog två år senae i sviterna efter ekollonförgiftning. Den bästa häst jag någonsin ridit och det var ett hårt slag.
Vad jag vill säga är att man kan inte dra alla hästar över en kam och om man ALDRIG med "stöd" tvingar hästen att böja nacken, utan ber den med nätta tygeltag bit för bit att välva nacken, så riskerar man aldrig att kräva för mycket.
Många här de hästar som fått ont i nacken, fått en hård mun och blivit framtunga och tappat sin naturliga bärighet och förmåga till samling genom det våld vi pressar ihop nacken. Så gjorde man aldrig på den gamla remonttiden. Man lät det ta den tid som krävdes och började inte med nacken. Vill man att hästen skall lägga över tyngden bak så skall man inte erbjuda dem ett stöd i handen som gör att de lägger över tyngden fram istället!
Anette
