Stöd = måste för form?

Snubbelpelle?

Ursäkta, men en häst bär alltid sig själv, annars skulle den trilla omkull.
 
Därom tvista de lärde..... :bump:
Min egen, högst personliga åsikt är att en häst behöver komma mellan hand och skänkel, d.v.s. ha ett samband från bakben genom hela kroppen till munnen för att komma till arbete. Ju starkare den sen blir, desto mer kommer den självmant att hålla ihop sig och ryttarens hjälper behövs mindre och kan bli ännu mer finstämda. Vad är då ett stöd? 100 kilo som ryttaren bär omkring med, ett ordentligt pullande, en mjuk sytrådskontakt eller kanske enbart tygelns tyngd med ett skarpt bett? Jag förordar ett stöd där du känner ett mjukt sug och kan hålla sytrådsbasis på tyglarna med ett två eller tredelat bridongbett, det är det ultimata för mig. Under perioder i utbildningen där jag kräver en större vinkling av bakdelen än normalt kommer jag
under en kortare tid att få ett "tyngre stöd". Detta upphör sedan när hästen stärkt sig och klarar att arbeta i den mer samlade formen utan att behöva prova ligga mot handen.

"Jag håller inte med för i det fria så har hästen inget bett eller tyglar att ta stöd av och kan bära upp sig själv helt naturligt. "

Tja, i det fria har hästen ingen ryttare som ändrar dess tyngdpunkt... Jag ser också ytterst sällan våra hästar dansa fram i hagarna i en ultimat samlad form, våra går oftast med halsen utsträckt och letar efter mat eller står och halvsover .

Det finns säkert någon supermänniska som aldrig satt sadel och träns på sin superhästen och den ändå går i svårklassform men jag tror de är lätträknade.....
Vi i verkliga livet får försöka göra det bästa med vad man har, själv känner jag mig rätt nöjd med form och muskling på min 6-åring.
 
Re: Snubbelpelle?

Bättre ordval?

Men en häst som hänger sig i handen på ryttaren trillar ju omkull om ryttaren släpper.

När jag säger att ponnyn bär sig själv så menar jag i balans, hon har rätt mkt på bakdelen och det är detsamma när jag rider. Faller sig troligen rätt naturligt för henne då hon är kort och kompakt och har lätt för att sätta under sig. Ber jag henne gå lite långsammare när jag sitter på så stoppar hon in rumpan under kroppen (det är ungefär så det känns) och bromsar så. När vi svänger så gör hon det helst runt bakdelen.

Vet inte riktigt hur jag ska beskriva det jag menar.
 
enligt Klaus Belkenhol (han som hade clinic på Strömsholm för ett tag sen), så ska hästarna gå med stöd i början, framförallt. Unghästar/ hästar som är rel. outbildade, måste ha stöd.
 
Jag håller med om att stöd inte är ett måste för att hästen ska gå i självbärighet (som jag tycker är ett mycket relevantare uttryck än form), snarare ett hinder! Jag har alltid ridit med 'sytrådsstöd' på min oerhört känsliga häst, och hon har då gått i en form som sett ganska trevlig ut från sidan. Hon har också satt fina muskler i ryggen och känts avslappnad och samarbetsvillig. MEN. Jag har inte utifrån detta kunnat öka samlingsgraden utan att öka trycket på både skänkel och tygelhjälper.
Det är möjligt att detta bara skulle vara en övergångsfas tills hon blir stark nog i den nya samlingsgraden, men jag vill inte rida på det sättet -mellan skänkel och hand- eftersom hon blir så spänd av det.

Har nu börjat rida enligt den klassiska (akademiska) utbildningstrappan, och även om jag fått gå några steg tillbaka så håller jag nu på att skaffa mig och hästen en bas för att gå upp i allt högre styrka och självbärighet och därigenom samlingsgrad UTAN att för den skull hon blir mer spänd, eller måste hållas 'i form' mellan hjälperna om än så fint!
Jag har ridit i 28 år och haft hästen i 11, men det har aldrig varit så roligt att rida som nu! Hästen lyssnar på mina hjälper på ett djupt koncentrerat sätt, sedan jag plockade bort alla kontrahjälper och började renodla hjälperna (och slutade erbjuda stöd på yttertygeln -vilket är som att svära i kyrkan har jag förstått :devil:)
 
En ung häst behöver tid att hitta formen på nacken. Det är konstigt att så många sätter form=nacken böjd! Form är så mycket mer och man börjar inte med nacken!

En ung häst kräver inte stöd, den kräver kontakt och tydliga hjälper. Man kan ha kontakt på slak tygel. Hästen känner om du höjer eller sänker handen. Tex kan man växla från tölt till trav, på slak tygel, genom att sänka handen och vice versa. Och då pratar vi om små rörelser, några cm. För detta krävs inte stöd!

Det finns dessutom inte en optimal form på nacken som passar alla hästar. En häst med en kort hals kan inte gå i samma form med nacken som en häst med en lång hals. Olika hästar kräver olika lång tid innan de klarar att kröka på nacken. Dessutom rider idag många sina hästar BAKOM lodplanet, vilket är helt fel!

Om man läser om hur remontutbildningarna gick till och hur den unga hästen goick i form jämfört med den äldre, så är skillnaden stor. Den yngre hästen jobbar man på en längre tygel. Den måste ges tid att forma om sin hals. Om man för tidigt och snabbt kräver detta så får man ett motstånd och en falsk form!

Vi har för bråttom att kräva en välvd nacke och att hästen skall gå i lodplanet. Det är inget naturligt för en häst att gå så utan det är en imponerande posé som hästar antar tex då de stöter på en ny häst i hagen och vill sätta sig i respekt. Särskilt hingstar använder denna posé. Men de går inte så hela tiden och om vi nu vill att våra hästar skall gå så för att det ser bra ut, så måste vi ge dem tid att bygga upp sin muskulatur för detta!

Många har missförstått vad form är. Form sitter i hela hästen, inte i nacken och tygeln. Den rätta formen är olika beroende på hästens byggnad och utbildningsgrad. Hästen skall sätta under sig väl och skjuta upp ryggen. Den skall bära sig själv.

En ung häst bär sig själv i hagen men måste lära sig att också bära ryttarens vikt. Att då samtidigt kräva att den skall kröka på nacken, hur lätt stöd man än ger, är tvång. En häst som hela tiden med jämna mellanrum går emot tygeln, gör det inte av illvilja utan för att den inte orkar kröka nacken av sig själv! Halsmuskulaturen blir trött fort på en ung häst. Därför skall man inte kräva att den kommer ända ner till lodplanet genast. Det får ta den tid som hästen kräver.

En duktig ryttare känner hur mycket man kan kräva att den unga hästen kröker på nacken utan att det blir obehagligt. Och i den positionen krävs inget stöd! Hästen klarar att gå så hela ridpasset. Bit för bit jobbar man sig sedan till lodplanet, om nu hästen har en byggnad som klarar det. För en häst med mycket en kort hals kan detta vara svårt, kanske att kräva för mycket. Det viktiga är dock att hästen har takt, balans och bär sig själv under hela utbildningen. Om ingen lär den att den kan få hjälp med att "bära sig" genom att ta stöd i tygeln, så kommer den att lära sig att den måste skjuta över tyngden bakåt för att bära upp ryttarens tyngd. För om sanningen skall fram så lyssnar hästen mer till sätet än till tygeln. Så och när du höjer handen med lös tygel för det du framför allt gör är att ändra din vikt!

Innan man kan kräva en krökt nacke, måste bakdelen vara ordentligt musklad och hästen ha lagt över tyngden på denna. Med dagens skolridning börjar man i fel ände med resultat att man får en falsk form och massor i händerna och mellan benen.

Tänk dig att du inte får använda mer kraft än att en sytråd skall håla. Tänk dig att du endast behöver nudda med skänkeln för att hästen skall reagera. Sån är en ung häst, tills människan gjort den skänkeldöv och hård i munnen! En ung häst skall tänka framåt. Har man inte energin framåt, får man heller inte det undertramp och den vikt på bakdelen som krävs för en korrekt form och samling. Man skall be hästen om att bit för bit kröka nacken inte kräva det på en ung häst!

:bump: :bump: :bump: Anette :bump: :bump: :bump:
 
Just så tycker jag med. Och man märker det tydligt när man rider islandshäst. Skall man få den klockrena fyrtakten och en häst som bär sig så måste man vara MYCKET försiktig med tygeln. Men det är likadant för de andra hästarna, bara det att de har ingen gångart som ger ett sådant tydligt facit på om man lyckas eller inte, men man kan ju jämföra det med en samlad och fin passage.

:bump: :bump: :bump: Anette :bump: :bump: :bump:
 
Under utbildningperioder när jag kräver mer samling, änvänder jag mitt säte och halvhalter, men låter hästen däremellan gå på en slak tygel ( ej lika med lång tygel utan man skall kunna göra en förhållning ). Annars är jag med på det du säger.

:bump: :bump: :bump: Anette :bump: :bump: :bump:
 
Ja om du tvunget skall börja med att kröka nacken innan de är mogna för det!

:bump: :bump: :bump: Anette :bump: :bump: :bump:
 
orakde inte läsa alla inlägg, jag var i alla fall på en clinik i helgen, och flera av ryttarna som ridgt i några år 2 -4 år för tränaren, tränade massaor av piaff och passage, pirueter, galoppombyten, samtliga utan "stöd" på tygeln el arbetande skänklar, så efter ett 50 minuters ridpass var ingen av ryttarna det minsta trötta el anfådda, hästarna var lungna hela tiden, inge exploderande rakt upp i luften.
Så något stöd på tygeln el arbetande skänklar behöver man inte, och om man har det behöver man nog bara en duktigare tränare som vet vad den håller på med.

Hästar ska inte ridas med mukelkraft de ska ridas med intlegens och sammarbete.

och ja visst är det möjligt att arbeta hästen med både stöd på tygeln och arbetande skänklar, men jag är helt enkelt för lat för att lägga ned massa tid på att gå omvägar och arbeta mig svettig på en hästrygg. Jag vill att min ridning ska vara lätt, kan inte komma ihåg senast jag var ens varm efter ridningen.
 
Blir man trött bara för att man rider med stöd (=kontakt med hästens mun)?? Det blir iallafall INTE jag. Jag blir inte heller ett dugg trött när jag ridit.
 
Stöd av tyglarna blir ju lite galet. Hästen ska själv SÖKA kontakt med ryttarens hand, och jag tror att många menar att denna kontakt är ett stöd?? Har jag INTE den kontakten måste tygeltagen bli större och skarpare än om jag har kontakten. Rider man t.ex en westernhäst HAR man den kontakten även när tygeln är längre. Rider man däremot dressyr och ska ta en förhållning blir det STOR skillnad från ingen kontakt till förhållningskontakt vilket de flesta hästar blir obalanserade av och tar längre tid att reagera på.

Och hästen behöver väl knappast "hitta" nackböjen?!?! Mina hästar kan då böja på nacken alldeles av sig själva i det fria! När jag sitter på böjer de automatiskt på nacken då bakbenen engageras och den är tillfreds med ryttarens hand, det har ju ingenting med handen att göra.
 
Stöd av tyglarna blir ju lite galet. Hästen ska själv SÖKA kontakt med ryttarens hand, och jag tror att många menar att denna kontakt är ett stöd?? Har jag INTE den kontakten måste tygeltagen bli större och skarpare än om jag har kontakten.

Det är precis så jag menar... :)
 
Konstigt. Inte en enda har svarat på mina frågor. Vet ni inte varför ni gör som ni gör..? Eller hur ska jag tolka denna tystnad! :p
 
Den rörelsen som blir när man rör tygeln fortplantas ju till bettet ändå, alltså märker hästen av vad man gör även om man inte har kontakt som i sträckt tygel. Svänger gör jag för trängande och blicken.

Hjälpgivning via munnen tycker jag inte är fel men vill inte riskera att fastna i tygeltag via munnen av obetänksamhet, därav tyglarna som slackar så fort hon svarat, men jag sträcker inte tygeln helt, hon har ju svarat innan dess.
Men själva hjälpgivningen kan ha stor nytta sen när man formar och finjusterar.

Mellantinget mellan bära och slaka tyglar är ju en sträckt tygel där man bara bär vikten av tygeln i handen och inget mer.

Som jag ser det.
 
en liten ändrig som ja nog tror att de egentligen menade.. man vill ha hästen mellan skänkel å hand.. ej mellan hand å skänkel.. hoppas att de va de förstnämnda av mina 2 alternativ du menade..
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 743
Senast: fixi
·
Utrustning Hej! Tänkte kolla, då jag gärna vill ha varierade åsikter kring mitt lilla dilemma jag har.. Min häst, hon är en väldigt egensinnig...
Svar
7
· Visningar
936
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 114
Senast: Blyger
·
Kropp & Själ Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 072
Senast: Thaliaste
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Målbilder för trubbnosar.
  • Uppdateringstråd 30
  • Valp på vintern

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp