Sporrar- vilken sort och när? (Utbruten ur Dressyrsnack)

Missuppfattade det du skrev om trumfar, men nu är jag med på vad du menar.

Jag ser 2 anledningar till varför obehaget trumfar. Den första är att belöningarna som används i en traditionell hästvärld sällan är motiverande nog. Att säga "bra" eller klappa en häst på halsen borde i så fall räcka för att lära hästar beteenden när man tränar positiv förstärkning också, men där märker man snabbt att det inte är motiverande nog. Hästen kan få en positiv känsla för att den i så fall förknippar detta med t.ex avslappning eller att hjälper upphör för en stund. Men att forma ett beteende genom att enbart använda dessa belöningar utan något tryck alls fungerar inte särskilt bra. Som sagt, testa själv att lära hästen target eller kanske att vrida på huvudet bara genom att säga "bra!".

Det andra är att jobbar man med eskalerande tryck så tar man ju bort en del av hästens möjlighet att säga nej. En hästs första steg till att aktivt säga nej är ju att inte lyda trycket, och då krävs det att man snabbt ökar trycket för att få en kvick häst som svarar bra på hjälperna. Där finns det ibland inte utrymme för att stanna upp och fundera på varför hästen inte vill. Om hästen inte lyder en skänkel och man då ska sluta skänkla och fundera på om man ska hoppa av och gå hem istället, så får man ju snabbt en häst som inte lyssnar lika bra på skänkeln längre. Metoden blir väldigt lätt tvingande och hästen har ingen kontroll.

Och jag fattar vad du menar, om jag flyttar en häst genom att trycka på den med handen och sedan ger en morot några gånger, är det troligen moroten som gör att hästen flyttar ännu snabbare nästa gång. Men det går enligt mig inte att jämföra med t.ex en timmes ridande med diverse tryck, utrustning och hjälper, och ett "bra" då och då.
Okej. Så egentligen menar du att det i de flesta situationer inom traditionell hästträning kommer vara obehaget som trumfar, men att vi egentligen inte kan veta utan att analysera både häst och situation närmare?

För det är den enda nyanseringen jag är ute efter. Jag har stora problem med att man slänger sig med breda generaliseringar, och i detta missar det mest grundläggande i inlärningspsykologin - att det beror på bland annat kontext och inlärningshistorik.
 
Bara en generell reflektion. Begrepp som R- och R+ kommer från Behaviorism som är en teori om människans lärande. Det är en teori, det finns flera. Så det är ju inget allmängiltigt facit.

Fokus inom behaviorismen var att observera beteende, genom stimulering och respons i en skyddad miljö. Känslor var helt ovidkommande. Jag tänker att idag med ökad kunskap om painface och en mer generell ödmjukhet inför djur och dess träning så kommer gamla teorier att omprövas och utvecklas.
 
Lång tråd med många reflektioner, påståenden, ifrågasättande och även lite ”jag vet bättre”- mentalitet. Men, jag funderar lite på en del paralleller med hundträning typ klickerträning och shaping. En del hundar är otroligt matfixerade och man kan med lätthet shapa in mängder med beteenden (dvs hunden gör ett beteende som man vill ha och man klickar och ger godis). Man sätter ett ord på beteendet (hade tex ”pang” till en av mina och dö föll han ner och spelade död). Andra bryr sig inte om mat, men vill gärna ha en boll eller kampa med en trasa som belöning. Men, till sist plockar man ju bort godiset och det räcker med ”klicket” (eller verbalt beröm om man har valt det). Och hunden förstår att den är duktig. Man måste förstås belöna ”på riktigt” ibland ändå för att det ska bestå över tid. Tex efter att man gått en rallylydnadsbana och har passerat mållinjen. Varför tror vi att det inte fungerar på samma sätt för hästen? Att belöningen kan komma efter ett träningspass?
 
Lång tråd med många reflektioner, påståenden, ifrågasättande och även lite ”jag vet bättre”- mentalitet. Men, jag funderar lite på en del paralleller med hundträning typ klickerträning och shaping. En del hundar är otroligt matfixerade och man kan med lätthet shapa in mängder med beteenden (dvs hunden gör ett beteende som man vill ha och man klickar och ger godis). Man sätter ett ord på beteendet (hade tex ”pang” till en av mina och dö föll han ner och spelade död). Andra bryr sig inte om mat, men vill gärna ha en boll eller kampa med en trasa som belöning. Men, till sist plockar man ju bort godiset och det räcker med ”klicket” (eller verbalt beröm om man har valt det). Och hunden förstår att den är duktig. Man måste förstås belöna ”på riktigt” ibland ändå för att det ska bestå över tid. Tex efter att man gått en rallylydnadsbana och har passerat mållinjen. Varför tror vi att det inte fungerar på samma sätt för hästen? Att belöningen kan komma efter ett träningspass?
Jag har tränat jättemycket hund och aldrig hört talas om att någon anser att man ska sluta belöna efter klicket? Klickern är ju enbart en signal och står aldrig för belöningen i sig. Att fortsätta klicka men inte ge ytterligare belöning skulle bara släcka ut signalens betydelse. Sen kan ju belöningen se olika ut, men någon form av belöning ska alltid komma efter klick.
 
Frågar alla.
Exakt vad är beröm för hästen
Bara en generell reflektion. Begrepp som R- och R+ kommer från Behaviorism som är en teori om människans lärande. Det är en teori, det finns flera. Så det är ju inget allmängiltigt facit.

Fokus inom behaviorismen var att observera beteende, genom stimulering och respons i en skyddad miljö. Känslor var helt ovidkommande. Jag tänker att idag med ökad kunskap om painface och en mer generell ödmjukhet inför djur och dess träning så kommer gamla teorier att omprövas och utvecklas.
Känslor är intressant !
Det är ju egentligen det vi mest behöver mer kunskap om. Hur känner hästen och varför .
Det grunnar man ju hela tiden på.
 
Jag har tränat jättemycket hund och aldrig hört talas om att någon anser att man ska sluta belöna efter klicket? Klickern är ju enbart en signal och står aldrig för belöningen i sig. Att fortsätta klicka men inte ge ytterligare belöning skulle bara släcka ut signalens betydelse. Sen kan ju belöningen se olika ut, men någon form av belöning ska alltid komma efter klick.

Nej, det blir helt fel. Om klick eller japp betyder belöning, så ska det komma en belöning. Man behöver inte stressa och rafsa i fickorna, men det ska komma en belöning. Sen kan du även ha ett förstärkningsord som t.ex bra som du betyder "du gör rätt nu, fortsätt med det så kommer belöningssignalen så småningom".
 
Jag har tränat jättemycket hund och aldrig hört talas om att någon anser att man ska sluta belöna efter klicket? Klickern är ju enbart en signal och står aldrig för belöningen i sig. Att fortsätta klicka men inte ge ytterligare belöning skulle bara släcka ut signalens betydelse. Sen kan ju belöningen se olika ut, men någon form av belöning ska alltid komma efter klick.
Det kan ju förklara varför jag tyckte det var så svårt att fasa ut godiset som de lärde ut att man skulle göra på kursen jag gick.
 
Nej, det blir helt fel. Om klick eller japp betyder belöning, så ska det komma en belöning. Man behöver inte stressa och rafsa i fickorna, men det ska komma en belöning. Sen kan du även ha ett förstärkningsord som t.ex bra som du betyder "du gör rätt nu, fortsätt med det så kommer belöningssignalen så småningom".
Men vi fick ju lära oss att när hunden väl kunde ordet, tex ”rulla runt” skulle man fasa ut ”klicket” och bara bekräfta att det var bra, eller rätt eller vilket ord man nu ville använda, men fortsätta ge godis, och sedan även låta bli att ge godis varje gång hunden gjorde ”sitt”, eller ”ligg” eller ”stanna” i vardagen, utan bara ge ibland.
 
Men vi fick ju lära oss att när hunden väl kunde ordet, tex ”rulla runt” skulle man fasa ut ”klicket” och bara bekräfta att det var bra, eller rätt eller vilket ord man nu ville använda, men fortsätta ge godis, och sedan även låta bli att ge godis varje gång hunden gjorde ”sitt”, eller ”ligg” eller ”stanna” i vardagen, utan bara ge ibland.

Ja det stämmer, när beteendet är befäst behöver du inte belöna varje gång (då skulle man ju inte kunna tävla). Men då ger du inte belöningssignalen heller. :) Däremot kan du berömma utförandet med t.ex bra.

Jag har japp som belöningsord och bra som förstärkningsord. På en lydnadstävling kan jag ju verbalt berömma hunden efter ett moment och även belöna socialt, men jag säger inte japp för då kommer den undra vart godisen är.
 
Ang att ge hundar belöning efter passet vs hästar:

Hundar har samevolverat med människan i minst 25 000 år, och bott nära intill oss människor. Människan och tamhästen har cirka 5000 år tillsammans, och inte på samma husdjurs-sätt. Hundar har evolverat för få mål per dag, hästen för att äta konstant. Hunden är rovdjur, hästen flyktdjur/bytesdjur.

Hundar är pga det betydligt mer lätttränade med R+ än hästar (är min upplevelse). Dom har lättare för att fokusera, förstå, och vänta på oss människor.

Visst kan man ge hästen en belöning efter ett pass, och det kan öka hästens positiva känsla inför passen. Men en såpass fördröjd belöning funkar inte alls för inlärning av specifika moment, där måste förstärkaren komma i direkt anslutning till momentet (vare sig det är en positiv eller negativ förstärkare).

Det Linda beskriver i inlägget ovan går att göra med hästar också, men det kräver så mycket mer att träna in en så lång kedja med fördröjd belöning hos en häst. Mer tid, mer fokus, mer känslomässig självkontroll haha. Men det går :). Det finns en svensk klicker-influencer som håller på att träna in reiningprogrammet med R+ .
 
Jag vet inte ens om tråden handlar om sporrar längre men min Grå är ju skavkänslig vid fällning och då skulle de till vänster vara bra. Med rulle som rullar horisontellt. Så jag köpte sådana men givetvis fick han skav av gummit så det fick jag karva bort. Det fick bli en sådan gördel under den perioden istället då han får skav av stövlarna oxå om man råkar missa glanssprayet.

Jag rider aldrig med sporrar hemma men vid tävling använder jag dom. Fast nu tävlar jag ju knappt längre.

På Irländaren använder jag inte sporrar alls, inte ens på tävling. Har ett sådant extremt kort hoppspö som går att vifta med i luften lite vid bogrymning

Har använt sporrar någon gång i dressyrträningen på irländaren men sådana till höger då. Det är nog dom jag kommer ha även på dressyrhästen jag köpte för ett år sedan. Iallafall på tävling i början om det blir några..

I dressyrträningen på den Grå är det mer effektivt med ett dressyrspö på stöveln på mig själv, han är lite långsam bak i gångarterna i traven så då är det effektivt med en klatsch på stöveln. Skulle jag lägga spöet på hans lår eler bakom skänkeln springer han fortare och länger ut sig bara och det är ju inte det jag vill.
 

Bifogade filer

  • Polish_20250226_190749316.webp
    Polish_20250226_190749316.webp
    56 KB · Visningar: 5
Nu börjar det bli lite löjligt. Det är klart hon förstår. Och hon gör valet att det är inte värt mer ansträngning om jag inte ökar trycket.



Ja, och de kan också välja att inte svara på en signal. De är inte robotar.

Hon går framåt, men hon jobbar inte. Hon behöver jobba.

Vad jag minns var det en fd ridskolehäst? Dom blir ju avtrubbade såklart. Men den känsligheten går att öva upp igen. Kan vara att man sitter med ett bromsande bäcken eller kniper lite med knäna som oxå verkar bromsande.

Hade nog hellre använt ett spö på stöveln istället för sporrar ett tag. Man kan byta ut med ett tss ljud efter det och sen sätta på sporrar någon dag innan tävling. Tss ljud går ju att använda på tävling lite diskret med domaren i ryggen.
Sen blir hon nog aldrig elektrisk för skänkeln men det vill du väl inte heller har jag förstått.

Jag har inte orkat läsa igen hela tråden än bara ögnat några sidor så kanske någon redan skrivit detta.
 
Sen finns det olika punkter på hästarna tex om man drar bak skänklarna lite så triggar du igång magmuskelaturen och det verkar samlande så man får ju se till att skänkeln inte hamnar för långt bak för då bromsar man ju bakbenen lite
Det häftigaste jag känt var när den tränaren ( fransk klassisk) tryckte på en punkt i nacken och jag kände hur hela fronten bara kom upp. Stillastående.
 
Många intressanta inlägg här. Undrar om det finns någon av er som vill dela med er av filmer? Har ni något typ av Instagramkonto eller någon annan social kanal där man kan se hur ni jobbar med era hästar? 😊

Jag har ett helt ointressant konto som jag sällan uppdaterar. Var nästan precis 2 år sedan jag la ut en film där sist..på WE men den har jag lagt ut i snacktråden oxå... Ja om du gillar hundar och min utsikt från köksfönstret så.. @hillsbon 😁
 
Jag (som inte ens hängt med i alla diskussioner i denna enorma tråd) gick nu när jag fodrade och funderade kring två saker:

- träning med R- är faktiskt inte per definition negativ.
Det känns som om både de som försvarar R- och de som valt bort det mot användande av R+ träning går in i diskussionen med en känsla av att R- är negativ träning som borde undvikas?
Så är det (väl?) inte?
I t ex pardans så är ju R- t ex en dansare som för sin partner, man använder tryck för att visa var man ska och misstar man första subtila signalen kommer trycket att öka. Att dressyr skulle utföras på ett sätt som liknar dans är ganska naturligt, men det innebär såklart inte att dålig R- (där man får en smäll när man inte följer) är bra. Här brukar liknelsen med hur hästar agerar mot varandra komma upp, och de liknelserna tycker jag ofta är ganska dåliga men de fina signalerna hästarna använder (blick som ”tryck”, eskaleras till att röra sig mot den andra hästen osv) är enkla för hästen att förstå och därför bra hjälper att använda när vi människor ska försöka kommunicera över art gränsen.
Vid t ex longering eller arbete från marken brukar man prata om ”do as I do” med hund, och det använder vi mycket på häst (visar med kroppen vad vi vill att hästen ska göra) och det är fortfarande oftast en form av R- träning men det är (tycker inte jag iaf) en negativ träning

- vi pratar väldigt mycket TRÄNING nu…
Att vi faktiskt umgås utan att träna är nog ännu viktigare, tror @the_connemara skrev om det tidigt i tråden.
Umgås, betrakta, känn på hästen (massera, smek, red ut manen etc) och prata bebis språk med den ;) är viktiga saker för både oss och hästen (tror jag). Allt vi gör med hästarna ska inte vara i syfte att utbilda eller träna dem. Med hundar är det ganska självklart att vi umgås 15 timmar per dag och tränar 1 timme, på hästar kan det ibland vara så mycket fokus på att mocka och putsa läder att man knappt umgås alls. Så våga låta bli att vara ledare och att träna, det blir både roligare och mindre prestige i det om vi är mer kompisar och köper att hästarna inte är perfekt tränade tror jag (och ja mina hästar är rätt ouppfostrade ;) men det funkar för oss)
 
Jag (som inte ens hängt med i alla diskussioner i denna enorma tråd) gick nu när jag fodrade och funderade kring två saker:

- träning med R- är faktiskt inte per definition negativ.
Det känns som om både de som försvarar R- och de som valt bort det mot användande av R+ träning går in i diskussionen med en känsla av att R- är negativ träning som borde undvikas?
Så är det (väl?) inte?
I t ex pardans så är ju R- t ex en dansare som för sin partner, man använder tryck för att visa var man ska och misstar man första subtila signalen kommer trycket att öka. Att dressyr skulle utföras på ett sätt som liknar dans är ganska naturligt, men det innebär såklart inte att dålig R- (där man får en smäll när man inte följer) är bra. Här brukar liknelsen med hur hästar agerar mot varandra komma upp, och de liknelserna tycker jag ofta är ganska dåliga men de fina signalerna hästarna använder (blick som ”tryck”, eskaleras till att röra sig mot den andra hästen osv) är enkla för hästen att förstå och därför bra hjälper att använda när vi människor ska försöka kommunicera över art gränsen.
Vid t ex longering eller arbete från marken brukar man prata om ”do as I do” med hund, och det använder vi mycket på häst (visar med kroppen vad vi vill att hästen ska göra) och det är fortfarande oftast en form av R- träning men det är (tycker inte jag iaf) en negativ träning

- vi pratar väldigt mycket TRÄNING nu…
Att vi faktiskt umgås utan att träna är nog ännu viktigare, tror @the_connemara skrev om det tidigt i tråden.
Umgås, betrakta, känn på hästen (massera, smek, red ut manen etc) och prata bebis språk med den ;) är viktiga saker för både oss och hästen (tror jag). Allt vi gör med hästarna ska inte vara i syfte att utbilda eller träna dem. Med hundar är det ganska självklart att vi umgås 15 timmar per dag och tränar 1 timme, på hästar kan det ibland vara så mycket fokus på att mocka och putsa läder att man knappt umgås alls. Så våga låta bli att vara ledare och att träna, det blir både roligare och mindre prestige i det om vi är mer kompisar och köper att hästarna inte är perfekt tränade tror jag (och ja mina hästar är rätt ouppfostrade ;) men det funkar för oss)

Jag håller med om att det är lätt hänt att folk uppfattar negativ förstärkning som något negativt! Jag försöker ibland prata om subtraherande förstärkning och adderande förstärkning istället, för att undvika det.

"Dålig R+" blir lika oskönt att se på som "dålig R-", det blir ingen dans, inget samspel, ingen bra kommunikation. Det blir stress och frustration hos båda parter.

Det är därför jag brukar prata om att metoden egentligen kvittar, det är den grundläggande synen på hästen och relationen som spelar roll, det är timingen, känslan, hur man använder verktygen och medvetandet om varför man gör det. Kärlek, respekt, balans. Det där som är skitsvårt 😂.

Men många folk i vill istället ha en enkel väg, en lättförståelig handbok, inte behöva reflektera så mycket, få resultat direkt...
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Vad jag minns var det en fd ridskolehäst? Dom blir ju avtrubbade såklart. Men den känsligheten går att öva upp igen. Kan vara att man sitter med ett bromsande bäcken eller kniper lite med knäna som oxå verkar bromsande.

Precis och det är just detta (att öva upp känsligheten och även att förbättra min egen inverkan) som jag jobbat mest på för tränaren och det har absolut gett resultat. Men när hon inte varit riden på ett tag faller hon gärna tillbaka i gamla mönster.
Hade nog hellre använt ett spö på stöveln istället för sporrar ett tag. Man kan byta ut med ett tss ljud efter det och sen sätta på sporrar någon dag innan tävling. Tss ljud går ju att använda på tävling lite diskret med domaren i ryggen.

Hmm, ingen dum idé, om inte huvan dämpar alltför mycket. Jag brukade köra den varianten med sporrarna, att jag bara tog på dem innan tävling, kan testa det igen när vi har kommit igång.
 
Jag (som inte ens hängt med i alla diskussioner i denna enorma tråd) gick nu när jag fodrade och funderade kring två saker:

- träning med R- är faktiskt inte per definition negativ.
Det känns som om både de som försvarar R- och de som valt bort det mot användande av R+ träning går in i diskussionen med en känsla av att R- är negativ träning som borde undvikas?
Så är det (väl?) inte?
I t ex pardans så är ju R- t ex en dansare som för sin partner, man använder tryck för att visa var man ska och misstar man första subtila signalen kommer trycket att öka. Att dressyr skulle utföras på ett sätt som liknar dans är ganska naturligt, men det innebär såklart inte att dålig R- (där man får en smäll när man inte följer) är bra. Här brukar liknelsen med hur hästar agerar mot varandra komma upp, och de liknelserna tycker jag ofta är ganska dåliga men de fina signalerna hästarna använder (blick som ”tryck”, eskaleras till att röra sig mot den andra hästen osv) är enkla för hästen att förstå och därför bra hjälper att använda när vi människor ska försöka kommunicera över art gränsen.
Vid t ex longering eller arbete från marken brukar man prata om ”do as I do” med hund, och det använder vi mycket på häst (visar med kroppen vad vi vill att hästen ska göra) och det är fortfarande oftast en form av R- träning men det är (tycker inte jag iaf) en negativ träning

- vi pratar väldigt mycket TRÄNING nu…
Att vi faktiskt umgås utan att träna är nog ännu viktigare, tror @the_connemara skrev om det tidigt i tråden.
Umgås, betrakta, känn på hästen (massera, smek, red ut manen etc) och prata bebis språk med den ;) är viktiga saker för både oss och hästen (tror jag). Allt vi gör med hästarna ska inte vara i syfte att utbilda eller träna dem. Med hundar är det ganska självklart att vi umgås 15 timmar per dag och tränar 1 timme, på hästar kan det ibland vara så mycket fokus på att mocka och putsa läder att man knappt umgås alls. Så våga låta bli att vara ledare och att träna, det blir både roligare och mindre prestige i det om vi är mer kompisar och köper att hästarna inte är perfekt tränade tror jag (och ja mina hästar är rätt ouppfostrade ;) men det funkar för oss)

Jag har också tappat tråden lite känner jag 😅 Men ja för mig blir det svårt att konkretisera problem/fel/rätt vad man nu vill prata om utifrån tex en situation på en ridbana. För för mig finns grunden till problemet/lösningen/förklaringen liksom där i vardagsumgänget tillsammans. Typ, kan vi inte reglera känslor o spänning/stress tillsammans där på ett för oss båda positivt sätt så tycker jag det blir omöjligt och liksom orättvist? att försöka hitta en direkt lösning som för mig är så många steg längre fram i vår kommunikation/utbildning/prestation.

Tror vi pratade om detta/jag skrev ett inlägg (som antagligen det också 😅) var för flummigt i en annan tråd. Men liksom att min häst inte ärligt bjöd fram på träning, även om han gick framåt och presterade önskvärt, var ju inte så konstigt. Eftersom han redan i stallet vid i ordninggörande slutade andas och bara stod lydigt kvar när han egentligen bara ville ut i hagen så långt från all form av träning (och mig :() han kunde komma. Den enorma handbromsen löstes ju inte av att jag letade efter bett som funkade lite mindre dåligt, red ut (jag red bara ute pga ingen bana) eller varierade träningen (vi var fälttävlansinriktade). Grunden fanns ju ändå inte där liksom!
 
Precis och det är just detta (att öva upp känsligheten och även att förbättra min egen inverkan) som jag jobbat mest på för tränaren och det har absolut gett resultat. Men när hon inte varit riden på ett tag faller hon gärna tillbaka i gamla mönster.


Hmm, ingen dum idé, om inte huvan dämpar alltför mycket. Jag brukade köra den varianten med sporrarna, att jag bara tog på dem innan tävling, kan testa det igen när vi har kommit igång.

Dom hör. Jag har travbollar i öronen under huvan och han hör. Det är en hopphäst så det är tillåtet
 

Liknande trådar

Avel Nu vet jag att det finns trådar om travarkorsningar redan, men de jag hittade var från typ 2008, och funderar mer specifikt om just mitt...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
14 133

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Elmia i helgen
  • När brukar uppfödare höra av sig?
  • Hönstråden II

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp