spädbarn o fysisk kontakt

[Patience_ox]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Man behöver inte alls sova med barnet men under den vakna tiden eller under dagen kan/bör/ska man ha närkontakt o värme. Äter barnet under natten har man ju barnet i famnen det är ju inte direkt att man ger den en flaska så den får äta själv som nyfödd...
Vi provade att ha sonen i vår säng några nätter men jag låg still hela natten o blev helt stel, fick ont, sov dålig o man väckte varandra då man försökte röra sig.
Flyttade över sonen till hans spjälsäng som då stod i vårat rum just för att han åt på nätterna men efter knappt 1, mån hade han eget rum. Man ligger o halvsover o lyssnar på barnet o barnet rör sig mkt i sömnen = jag fick inte sova ordentligt. Både barn o vi föräldrar sov mkt mkt bättre med varsina rum. (Sambo som snarkar och gnisslar tänder gjorde att sonen sov dåligt också)

 

[Sar]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Jag har härmed noterat att flera av er tycker att jag är fruktansvärd för att jag inte I FÖRSTA HAND tänker flytta hundarnas sovplats från sängen när vår som föds, och tänker från och med nu inte heller motivera och kommentera mer. Tycker dock att det är skrattretande att A: ANLEDNINGEN till varför man i första hand inte tänker ssamsova med babyn som nyfödd är det som är avgörande - inte huruvuda man gör det eller ej, och B. att flera av er på fullaste allvar tycks tro att jag väljer hundarna före barnet, bara för att jag försöker fundera ut en lösning som känns som den passar vår familj bäst.

A. Jag tycker att anledningen spelar stor roll. Att välja bort samsovning trots att barnet tydligt visar att den behöver det har jag större förståelse för om anledningen är att ex.vis en förälder får så ont i ryggen/blir så störd av att samsova att den inte fungerar som ansvarstagare för barnet dagtid. Att välja bort det för att hundarna är van att sova i sängen är inte en giltig anledning för mig.

B. Kanske jag misstolkar dina inlägg men ditt tidigare resonerande har jag tolkat såsom att "lösningen" tar större hänsyn till hundintresset i familjen snarare än barnet.

Du/Ni för ju självklart precis som ni vill och kanske något av inläggen gett dig en grund för fortsatta funderingar. Om inte annat så lär bebin försöka berätta för dig precis hur hon/han vill ha det och då gäller det bara att vara lyhörd. Lycka till!

 

[Brandgul]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Sova lugnare och bättre är upp till var och en, men det finns inte med på min skala att ha ett nyfött barn i ett eget rum.

Just nu sover vi alla tre i en 160 säng. Ingen av oss vaknar en endaste gång under natten... Inte ens jag som sover på skarven. Alla som samsover sover inte dåligt... Jag skulle inte ha sovit en blund om sonen sov i ett annat rum. Helst inte som nyfödd...

 

[CillaW]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Men återigen ställer jag mig frågande till om det är barnet som behöver all denna närhet eller om det är föräldrarna som tror det. Många verkar ha svårt att göra den urskiljningen.

Hur gör du den urskiljningen med dina egna barn?
Du verkar ju veta.

 

[Jadzia]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Inte partaja, men man kan ju fortfarande vilja göra något på egen hand med sina vänner utan barn.

Ensamhetsträning är inte att knäcka vare sig hund eller barn. Då är man ute och cyklar.

 

[Jadzia]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Jag vet inte, jag försöker bara utreda. Forfarande efterlyser jag vetenskapliga belägg för att barn behöver närhet jämt och måste samsova för att må bra.

I den här tråden ser jag mest föräldrar behov.

 

[vindvissla]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Nä alltså jag håller med dej! Jag samsover också, och har "kastat" ut karln tills vidare. Vi bor i ett mobile home med en 140 säng och sambon jobbar natt, så det blev lugnare för alla att han sov någon annan stans. Vi sover lugnt jag och Sam, ibland sover han tätt tätt intill hela natten (t ex förra veckan när han var sjuk) och ibland ligger han utspridd på ena halvan och jag på den andra. Jag skulle mycket väl kunna ha honom i spjälsäng bredvid men aldrig aldrig i ett annat rum. (eller inte än på ett tag iaf )

 

[CillaW]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Det kanske är för att de barn det handlar om är för små för att uttrycka sig på nätet utan får förlita sig på att deras föräldrar förstår vad de behöver.

Ingen har såvitt jag sett påstått att alla måste samsova och bära omkring på barnen jämt. Men många har vittnat om hur bra både förälder och barn mår av att barnet har tillräckligt med föräldranärhet (olika för varje individ), och hur det ingalunda skapar otrygga och klängiga barn - tvärtom.

Alla gör på sitt sätt. Mina barn hade inte ens egen säng förrän de var över två år gamla, de sov hos mig. Och de har alltid varit välkomna till min säng, oavsett anledning.
Och de är, vad det nu beror på, två alldeles förtjusande, kloka och trygga ungdomar som jag är alldeles löjligt stolt över.

 

[Brandgul]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Nej jag är inte ute och cyklar. Men vi har olika syn på det. Med mitt synsätt handlar det om att passivisera. Med hundar tar man det dock lugnare eftersom att de kan bita sönder saker eller yla och störa grannarna i protest. Barn kan man lägga ned i sängen och låta dem skrika sig till sömnas utan att någon reagerar.

Det är lätt att fantisera om vad man skulle göra. Men har man ett nyfött barn så inser man rätt så snabbt att de inte går att övertala barnet till något. De visar så tydligt vad de vill och inte vill. Man har liksom ingen chans att bestämma själv. En del barn är klängiga, andra inte. Om vi skulle motat vår sons behov så skulle han kanske sovit på toaletten redan på BB? En annan kompis son har aldrig velat sova med någon. Det berättar de redan när de föds vad de har för behov.

Jag måste säga att jag tycker att det är urkonstigt att börja fundera över sin "egentid" innan barnen ens är födda. Man får ju vara beredd på att man själv inte står i centrum de närmaste månaderna.

 

[Stollan]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Åt andra sidor är tjejer bättre på att prata om känslor än killar om vi nu skall dra den parallellen.
Är det på något sätt bättre då?
Jag är djupt allergisk mot sådan fostran då jag allt för ofta sett produkten av den.
Jag säger som så att jag köper inte det argumentet för resultatet av sådan fostran tycker jag inte om. Vi behöver människor som kommer i kontakt med sina känslor och lär sig hantera dom inte att svälja och låtsas som om det regnar.

Det kan faktiskt göra lika ont att slå sig i lilltån som att få benbrott. Det tar bara olika tid på sig att gå över men just precis i början så är det skit samma faktiskt. Helt ärligt det är så jag visste att dottern hade brutit armen för vanlig smärta lägger sig snabbt men benbrott fortsätter göra lika ont dvs barnet lugnar inte ner sig.
När smärtan går över bestämmer varken du eller jag eller hur mycket det skall kännas eller ej utan det bestämmer den som råkar ut för det.
Rent genetiskt har vi dessutom olika tålighet att hantera stress ( värk sätter på stressmotorerna) samt var stresströskeln ligger. Får man reda på att "det var inget större att reagera på" så är risken mycket hög att barnet anser att det är något fel på den när den inte känner detta. Jag går tex inte och talar om för dig hur mycket du får känna, sörja, hur ont du får och när det skall gå över. Jag behandlar inte barn annorlunda.

Det är däremot en ide att fundera på om om man har ett barn som blir hejdlöst otröstlig om den slår sig lite om vad som egentligen är bakom. Oftast finns det en annan faktor som påverkar och slaget bara blir den utlösande faktorn. Den försvinner när barnet blir mer tryggt igen.
Ett tryggt barn gråter en skvätt och sedan tar den sig för något annat även om man som förälder ömkar den en hel del.
Den akuta reaktionen visar mycket på hur kemin i kroppen reagerar på akut stress (en del av personligheten). Den avreagerande reaktionen visar sedan hur det mentalt står till i hög grad.

 

[Brandgul]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Ja urskönt när vi får hela sängen för oss själva! Innan jag somnar så märker jag att sonen sträcker ut handen efter mig ibland och känner att jag är där

Måste bara tillägga att han i början ville att jag skulle ligga och andas på honom. Som jag skrev innan så skulle vi kanske lämnat honom i korridoren eller ställt i hans plastbalja på toaletten redan första natten för att inte skämma bort honom... Han hade så låg kroppstemperatur så han sov på våra magar hela första dygnet.

 

[TomasN]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Det gör mig så ont, så ont at läsa dina ord.

Stackars mamman, stackars pappan, stackars barn.

Fysisk kontakt är det viktigaste utöver mat och ren blöja som en bebis kan få.

Bebisar MÅSTE ha fri tillgång till fysisk kontakt.

mina barn har ALLTID legat hos mig, nära nära i sängen precis så länge de har velat.

Stora flickan tills hon var 6 månader, mellanflickan tills hon var 4 år och nu, lilla, som är två veckor, visar ännu större behov av närhet än någon av de andra, hon gnyr ofta efter mammas eller pappas hud.

Hur NÅGON kan resonera som du beskriver är fullkomligt ofattbart för mig och gör mig som jag skrev, SÅ ont.

Bebisar behöver så mkt närhet de behöver! Det finns inga som helst gränser för det! Hur ska de annars växa upp och bli trygga i sig och sin familj?

Jag tycker att du moraliserar något alldeles hemskt.

 

[vindvissla]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Eh vart då? Sunt förnuft kallas det av många.

 

[Jadzia]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Får mannen inte en sova i sin egen säng?

Det är väl inte direkt schysst. Många fäder har ju vittnat om att de känt sig utanför och att moderns kärlek bara räckt till barnet. Är det inte att spä på det scenariot genom att neka mannen tillträde till den gemensamma sängen?

 

[Stollan]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Det där är så olika för vissa barn vill inte sova med föräldrar utan sover urkasst och andra barn sover urkasst utan. Problemet som jag ser det är om man i förväg bestämmer sig för att barnet skall vara si och så eller att man som vuxen skiter i barnet behov och sätter sin vilja före "bara för att".
Sedan är jag fullt medveten om att vissa inte sover speciellt väl med bebis i sängen och då är egen säng till bebis nästan ett måste om alla parter skall må så bra som möjligt. Däremot behöver den liksom inte stå i andra änden av huset (hur orkar man hålla på att springa så mitt i natten) utan den kan stå i samma rum som föräldrarna sover i. Ialla fall i början för att se vad barnet har för behov. Det går ju att ha kontakt med bebis om den behöver utan att ha den i sängen om barnet ligger brevid. Vissa börjar att sova rätt tidigt hela nätter och andra gör det inte förrens dom är rätt gamla.

Själv måste jag erkänna att min dotter låg i våran säng för att det var bekvämast så ur min egna synvinkel.
Fruktansvärt praktiskt att amma då jag bara bytte sida och somnade om igen. Upplevde aldrig mig som trött trots ett barn som vaknade varannan timma. Min man hann aldrig vakna då jag vaknade upp på små signaler så inte heller han kände av det. När dotter blev äldre så var det mycket mardrömmar och då var det praktiskt att bara lägga handen på och hon mer eller mindre upphörde drömma mardrömmen och somna om igen.
Hon flyttade in i eget rum på eget bevåg som 6 åring och där har hon sovit sedan dess. Nåja, har hennes pappa varit bortrest har hon fått sova brevid mig. Det fick jag göra som barn hos min mamma då och då och jag upplevde det som väldigt mysigt.
Så jag erkänner att jag gjorde det mest för min egna skull för det var bekvämast så.
Tror det gynnade dotern också dock.

För ev. forskning så finns det forum som är mer inriktade på barn än vad buke är där man kan läsa olika föräldrars upplevelser. Det är faktiskt rätt bra överlag för att få sig en bild av hur saker och ting ligger till. Det bästa sättet faktiskt att få en bred kunskap när det gäller barn för det egna barnet kan ge ett visst djup men man saknar då bredden i det hela.

 

[Jadzia]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Fast vad beror det på att flickor är bättre än pojkar på att förmedla känslor. Återigen är jag inte på socialt kontruerade könsroller.

Jag ser inget motsatsförhållande i att man lär sig att hantera sina känslor och inte göra en höna av en fjäder.

 

[Jadzia]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Och av andra kallas det dömande och överdrivet.

 

[vindvissla]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Nä det får han inte. Inte förrän vi byggt klart huset i alla fall. För hans egen och mitt och barnets bästa. Han vill sova och vara utvilad. Jag ammar 3-4ggr per natt. Barnet rör sej ganska friskt. Vi vaknar 0700 och det är inte så lätt att be en 7-månaders att vara tyst. Så det var faktiskt inget svårt val, att han sover någon annan stans.

Vad i Cillas inlägg är dömande? Överdrivet?

 

[havreflinga]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Jag vet inte, jag försöker bara utreda. Forfarande efterlyser jag vetenskapliga belägg för att barn behöver närhet jämt och måste samsova för att må bra.

I den här tråden ser jag mest föräldrar behov.

Det finns massor av forskning som visar att nyfödda behöver närhet, men jag orkar inte gräva mig fram till själva forskningsrapporterna. Jag väljer att lita på t ex vårdpersonal.

Men visst kan man välja att tolka bebisars skrik som något helt annat, t ex att spädbarnet blir argt när det inte får som det vill. Eller att det är övertrött och antagligen har sömnproblem, eftersom det ändå inte somnar.

Att man måste samsova vet jag inte om någon direkt påstår. Man kan ju göra som vi gjorde - kånka runt ungen i sjal (eller famnen) hela dagarna. Men det är sällan man ser en förälder, som tycker närhet är överskattat, använda sig av sjal. De som bär barn i sjal brukar vara just nära föräldrar (AP).

 

[havreflinga]

Sv: spädbarn o fysisk kontakt

Ensamhetsträning är inte att knäcka vare sig hund eller barn. Då är man ute och cyklar.

Om man tillgodoser barnens alla behov på första signalen under det första levnadsåret behövs ingen ensamhetsträning. Att vilja klara sig själva finns inbyggt i barnen.

De sköter frigörelsen helt själva, och det börjar redan när de börjar krypa. Om de får krypa iväg och vet att föräldern finns kvar när de behöver honom/henne, kommer de inte tillbringa många minuter klängandes på sina föräldar när de väl lärt sig gå.