Jag är inte alls orolig för förlossningen, trots att jag antagligen kommer att vara själv. När han väl är född däremot, herregud vilket ansvar! Jag ska för det första hålla honom vid liv och sen försöka uppfostra honom till en välartad ung man. Läskigt! Hur ska det gå?
Men mest är det spännande att träffa honom på riktigt. Vem är han? Vad gillar han? Blir han lik pappa? Det är lite svårt att föreställa sig, men snart är den tiden här. Förlossningen går ju fort över, mamma kommer jag vara för alltid. Även om jag har längtat länge efter det är det nog ganska normalt som nybörjarförälder att det känns lite skrämmande.