Sommarföräldrar 2014 - tråd 2

[keilir]

Jadu, det där med ekonomin är inte så roligt. Som tur är tjänar sambon bra, men vi försöker spara så mkt som möjligt för att kunna bygga hus inom snar framtid... Samtidigt vill man ju snåla på föräldradagarna. Jag har tagit ut 4 dagar/v hittills men nu tar jag ut 5 fram till jul. Annars brukar jag gå en vända varje dag och se om jag hittar något att sälja på fb el Tradera Det är iaf några kronor som kan komma in och många bäckar små
Annars tar jag mer än gärna emot tips att dra in några extra kronor!

 

[keilir]

Och dom där satans bilarna! Ena ska in på service nu, den lägger av när man gasar för mycket (typ omkörningar), jag hoppas service räcker för att råda bot på det. Den har aldrig lagt av när jag kört, jag kör uppenbarligen skonsammare än sambon
Den andra bilen behöver en motorvärmare, det kommer kosta ca 4500 kr. Kul.

 

[majola]

@Moonwalk : Fy för ett sådant besked!
@DarkInNight : Även här klarar vi oss rätt bra pga av min mans lön. Men man blir ju inte rik på pengar av att ha barn direkt. Imorgon får vi besök av bekanta som tar med sig en kartong med höst- och vinterytterkläder i storlek 80, så till dotra kommer vi billigt undan i år i alla fall.
@Tora : Jag känner igen mig väldigt väl...

Raphael är ganska precis tre månader så vi har självklart inte börjat med mat ännu. Här är rekommendationen att man ska börja mellan 4-6 månader. Jag väntar nog minst till 5-6 månader i alla fall. Han är ju så liten ännu och dessutom har jag inget akut behov att införa ytterligare en kaossituation här hemma tidigare än nädvändigt.
Min dotter ratade f.ö. all puré så håll inte på och laga för mycket innan ni vet om de äter det. Jag har fortfarande mat från henne i frysen (dags att röja lite?)...

Det har varit mycket bråk här de senaste veckorna känns det som. Eftersom jag på riktigt tycker att folk som skriker på sina barn är dumma i huvudet, så har det varit extra jobbigt att inse att jag själv blivit så. I söndags bestämde jag mig för att det fick vara slut. Kan inte begära av småbarn att de ska uppföra sig om jag inte själv kan behärska mig liksom.
Den här veckan har jag verkligen fokuserat på att behålla lugnet och det har faktiskt gått lite bättre.

Nu gäller nya utmaningar : nästa vecka är det höstlov, dvs inga som helst aktiviteter. Och veckan efter det är min man på tjänsteresa måndag till torsdag...

 

[DarkInNight]

Tradera är ju bra, men jag tycker det är så drygt att paketera, skicka och sådär
Och folk/"köpare" på Facebook blir jag bara tokig på.

Haha vill sälja men är inte lämplig för det.

 

[DarkInNight]

Nu har V nästan varit vaken hela dagen förutom några kortare sovpauser. Ammar just nu och jag hoppas verkligen det blir en superbra natt, han somnar vid bröstet snart

 

[Madick]

I natt lyckades jag få henne att amma liggandes i sängen och så bytte jag blöjan efter hon ätit, hon sov som en stock. Hur skönt som helst att slippa gå upp! Normalt vägrar hon amma förrän blöjan är bytt och då vaknar hon ju till så matningen tar ett tag.

TRÖTT är jag, huvudvärk. Hade precis lyckats somna mitt på dan när fröken sov när det ringde och jag blev klarvaken igen.

 

[DarkInNight]

I natt lyckades jag få henne att amma liggandes i sängen och så bytte jag blöjan efter hon ätit, hon sov som en stock. Hur skönt som helst att slippa gå upp! Normalt vägrar hon amma förrän blöjan är bytt och då vaknar hon ju till så matningen tar ett tag.

TRÖTT är jag, huvudvärk. Hade precis lyckats somna mitt på dan när fröken sov när det ringde och jag blev klarvaken igen.

Hoppas du får sova nu
Slå av mobilen bara

 

[sandra87_]

Ekonomin går väl runt här med. Men inte mkt mer än så. Det är ju inte för alltid som tur är.

Våran tjej har ju sovit nästan hela nätterna efter att hon somnat för kvällen när jag ammat. Somnat ganska lätt på kvällen mellan 20-21. Nu sedan nån dryg vecka tillbaka blir hon dock hysteriskt ledsen när hon ska somna. Inget hjälper känns det som. Ikväll testade vi att söva henne lite tidigare genom amning och hon somnade men vaknade efter typ 20 min och sedan var det 2 timmar av skrik och gråt innan hon äntligen somnade vid 22 tiden. Det enda som verkar hjälpa är att gå omkring med henne ändå tar det minst 1 timme innan hon somnar.
Hon är glad på dagarna och läggningen är samma varje kväll oavsett om hon har sovit mkt eller lite på dagen. Funderade på om hon blir övertrött men jag vet inte.
När hon äntligen somnat nu ikväll kunde jag inte låta bli att gråta en skvätt. Känner mig som den hemskaste mamman i världen när hon blir så hysteriskt ledsen. Vet liksom inte vad jag ska göra.

 

[DarkInNight]

Ekonomin går väl runt här med. Men inte mkt mer än så. Det är ju inte för alltid som tur är.

Våran tjej har ju sovit nästan hela nätterna efter att hon somnat för kvällen när jag ammat. Somnat ganska lätt på kvällen mellan 20-21. Nu sedan nån dryg vecka tillbaka blir hon dock hysteriskt ledsen när hon ska somna. Inget hjälper känns det som. Ikväll testade vi att söva henne lite tidigare genom amning och hon somnade men vaknade efter typ 20 min och sedan var det 2 timmar av skrik och gråt innan hon äntligen somnade vid 22 tiden. Det enda som verkar hjälpa är att gå omkring med henne ändå tar det minst 1 timme innan hon somnar.
Hon är glad på dagarna och läggningen är samma varje kväll oavsett om hon har sovit mkt eller lite på dagen. Funderade på om hon blir övertrött men jag vet inte.
När hon äntligen somnat nu ikväll kunde jag inte låta bli att gråta en skvätt. Känner mig som den hemskaste mamman i världen när hon blir så hysteriskt ledsen. Vet liksom inte vad jag ska göra.

Ja sådär kan V också göra. Enbart kvällar så jag slog fast att han helt enkelt var skittrött.

Det var en sån gång jag bröt av allt gråt med att doppa nappen i saft, han stannade upp i det hysteriska gråtandet så jag kunde/hann/nådde fram att trösta och lugna och så somnade han.

 

[sandra87_]

Ja sådär kan V också göra. Enbart kvällar så jag slog fast att han helt enkelt var skittrött.

Det var en sån gång jag bröt av allt gråt med att doppa nappen i saft, han stannade upp i det hysteriska gråtandet så jag kunde/hann/nådde fram att trösta och lugna och så somnade han.

Jo jag misstänker att det är trötthet här med. Hon vaknar oftast runt 4-5 och då äter hon och somnar om direkt utan minsta knorr. Kan vakna och äta nån gång till och sedan somna igen. Vaknar oftast för dagen vid 9 tiden.
Somnar relativt lätt på dagen. Gärna i vagnen och med napp. Men vill ju inte söva henne i den på kvällen för då lär hon ju garanterat vakna när man ska flytta henne till sängen.
Famnen brukar vara okej med dagtid men då sover hon oftast ganska korta stunder. I vagnen kan hon lätt sova uppåt 2 timmar eller till och med mer om hon står ute medan jag fixar stallet eller promenerar med hunden/på stan.
När hon blir ledsen på kvällen tar hon varken nappen eller bröstet. Skriker så fort man ens lägger henne ner i famnen. Är bara upprätt läge mot bröstet som hon blir lugn av. Helst i sambons famn verkar det som.
Kanske värt att testa doppa i lite saft om hon blir så hysterisk som hon var ikväll igen. Var värre än värst idag. Vill ju inte vänja henne vid det bara. Men som akut nödlösning kan det ju kännas ok.

 

[majola]

Det behöver inte alls vara så att hon vaknar om ni flyttar henne. Du kan ju prova?

Har inte sövt något barn i sängen förrän de varit över ett år. Minsta motståndets väg är min devis.

 

[sandra87_]

Alltså. Kanske var otydlig. Vi söver henne inte i sängen utan har blivit i famnen nu på slutet. Tidigare somnade hon ju hos mig av att ammas. Sedan har vi lagt henne i hennes säng när Hon har somnat ordentligt.
Hon verkar sova gott där och har ju sovit hela nätterna i princip. Det gör hon inte i våran säng. Tror hon kanske blir störd av oss då.
Men kanske får ta in vagnen o testa om det inte blir bättre. Kan ju vara värt ett försök iaf.

 

[Madick]

Alltså. Kanske var otydlig. Vi söver henne inte i sängen utan har blivit i famnen nu på slutet. Tidigare somnade hon ju hos mig av att ammas. Sedan har vi lagt henne i hennes säng när Hon har somnat ordentligt.
Hon verkar sova gott där och har ju sovit hela nätterna i princip. Det gör hon inte i våran säng. Tror hon kanske blir störd av oss då.
Men kanske får ta in vagnen o testa om det inte blir bättre. Kan ju vara värt ett försök iaf.

Söva i sjal? Då kan man lägga ner barn och sjal så det inte blir så stor värmediff.

Morgonstund har guld i mun... eller så ville inte fröken somna om efter bajs nu vid andra amningen för natten.

 

[supersonic]

Ekonomin går väl runt här med. Men inte mkt mer än så. Det är ju inte för alltid som tur är.

Våran tjej har ju sovit nästan hela nätterna efter att hon somnat för kvällen när jag ammat. Somnat ganska lätt på kvällen mellan 20-21. Nu sedan nån dryg vecka tillbaka blir hon dock hysteriskt ledsen när hon ska somna. Inget hjälper känns det som. Ikväll testade vi att söva henne lite tidigare genom amning och hon somnade men vaknade efter typ 20 min och sedan var det 2 timmar av skrik och gråt innan hon äntligen somnade vid 22 tiden. Det enda som verkar hjälpa är att gå omkring med henne ändå tar det minst 1 timme innan hon somnar.
Hon är glad på dagarna och läggningen är samma varje kväll oavsett om hon har sovit mkt eller lite på dagen. Funderade på om hon blir övertrött men jag vet inte.
När hon äntligen somnat nu ikväll kunde jag inte låta bli att gråta en skvätt. Känner mig som den hemskaste mamman i världen när hon blir så hysteriskt ledsen. Vet liksom inte vad jag ska göra.

Usch då Men du ska veta att du gör ditt bästa. Ibland är det ju så att de skriker utan att man vet varför. Det kanske är en sån där utvecklingsfas? Du ger henne mat, tröst och värme - bästa sätten för din dotter att komma igenom det hon nu är så ledsen över.

Min flicka grät hysteriskt några veckor vid läggdags. Innan dessa veckor var det inga problem att lägga henne och inte efter heller. Men hon kunde hålla på i ett par timmar innan hon lugnade ner sig. Kände mig helt värdelös de där veckorna men som tur var gick det över och mest troligt var det nån fas hon gick igenom, för hon var lite gnällig och ville vara i famnen oftare på dagarna.

 

[Moonwalk]

Tack för alla sympatier! Precis som @supersonic skrev så kommer det inte påverka henne alls så länge hon inte börjar röka. Jag ska dock försöka få igenom att testa Harry.

@DarkInNight Harry var inte gul alls.
Dottern däremot fick sola på BB och var gul länge. Det var vår bvcsköterska som skickade oss vidare i och med att viktkurvan började dala också. Så om han är ljust nu skulle jag inte vara orolig.

@Tora och @majola Känner igen mig i att det känns som om man bara skäller hela tiden. I början var det hemskt. Nu har ju jag bara en huligan, men som är mitt inne i en turbulent tvåårskris. Nu när H inte har problem med magen längre går det bättre. Ett Icabesök i veckan resulterade i massivt bryt, ett varutorn som nästan störtade till marken och ett tillfälligt farthinder i form av en vrålande platt liggandes tvååring vid kassan... Lillebror sov sig igenom hela spektaklet som tur var.

Vad gäller ekonomin så blir man inte rik på att vara föräldraledig, jag tar dessutom bara ut tre dagar i veckan. Tur jag får föräldralönen från jobbet annars skulle det inte gå. Mannen har helt ok lön och vi har knappt några lån så vi lever billigt. Ja, bilar! Hade min inne på service förra månaden och även fast de inte hittade något gick det ju på en del ändå. Mannen har en gammal 745 som vi hoppas håller ett år till i alla fall.
Den enda jag unnar mig är Linas matkasse. Då jag roddar och utför allt i hushållet bestämde jag att det skulle vara skönt att slippa att planera matsedel och handla varannan vecka.
På tal om det, hur delar ni upp sysslorna nu när ni är hemma? Jag har slutat tjata och accepterat att jag får göra allt.

Förhoppningsvis blir det samma upplägg när han är hemma. Den här gången kommer han att vara hemma nio månader och jag åtta. Hur har ni lagt upp det?

 

[Energi]

Tack för alla sympatier! Precis som @supersonic skrev så kommer det inte påverka henne alls så länge hon inte börjar röka. Jag ska dock försöka få igenom att testa Harry.

@DarkInNight Harry var inte gul alls.
Dottern däremot fick sola på BB och var gul länge. Det var vår bvcsköterska som skickade oss vidare i och med att viktkurvan började dala också. Så om han är ljust nu skulle jag inte vara orolig.

@Tora och @majola Känner igen mig i att det känns som om man bara skäller hela tiden. I början var det hemskt. Nu har ju jag bara en huligan, men som är mitt inne i en turbulent tvåårskris. Nu när H inte har problem med magen längre går det bättre. Ett Icabesök i veckan resulterade i massivt bryt, ett varutorn som nästan störtade till marken och ett tillfälligt farthinder i form av en vrålande platt liggandes tvååring vid kassan... Lillebror sov sig igenom hela spektaklet som tur var.

Vad gäller ekonomin så blir man inte rik på att vara föräldraledig, jag tar dessutom bara ut tre dagar i veckan. Tur jag får föräldralönen från jobbet annars skulle det inte gå. Mannen har helt ok lön och vi har knappt några lån så vi lever billigt. Ja, bilar! Hade min inne på service förra månaden och även fast de inte hittade något gick det ju på en del ändå. Mannen har en gammal 745 som vi hoppas håller ett år till i alla fall.
Den enda jag unnar mig är Linas matkasse. Då jag roddar och utför allt i hushållet bestämde jag att det skulle vara skönt att slippa att planera matsedel och handla varannan vecka.
På tal om det, hur delar ni upp sysslorna nu när ni är hemma? Jag har slutat tjata och accepterat att jag får göra allt.

Förhoppningsvis blir det samma upplägg när han är hemma. Den här gången kommer han att vara hemma nio månader och jag åtta. Hur har ni lagt upp det?

Jag kommer vara hemma till nästa höst, då börjar jag plugga på distans så Sixten får slippa dagis tills han är åtminstonde 2 år. Sambon är från och med nu ledig varje torsdag och fredag, han kommer inte vara hemma någon längre sammanhängande period.
Jag tar ut 15 dagar i månaden, sambon tar ut 6 dagar.

Hemma delar vi på allt utom matlagningen, sambon lagar totalt oätlig mat

 

[Energi]

Har varit hos "mammakuratorn", gav noll och ingenting, förutom mer ångest.

Jag berättade att jag känner mig som världens sämsta mamma, att jag har prestationsångest som förälder och att jag har enorma krav på mig själv som människa och mamma.
"Sixten vill inte ha en perfekt mamma, han vill ha en äkta mamma, hur känner du när jag säger det?"
"Det ger mig mer ångest, nu känns det som att det inte spelar någon roll vad jag gör, jag kommer inte vara bra och äkta vad jag än gör."

Tror ni människan nöjer sig så? Nejdå, hon fortsätter babbla om att jag ska sluta ha ångest (hur?) för Sixten vill ha en "äkta" mamma.

Sen ville hon att jag skulle gå i nån satans stödgrupp för nyblivna mammor. Jag berättade att det är inget för mig, det kommer inte ge mig något då jag är diagnosticerad med social fobi (läs mig journal liksom!). Jag kommer ha tokångest inför dessa träffar, få panikattacker där och sen må dåligt för att jag inte fixar allt som en normal människa kan.
Detta fortsatte hon att tjata om i en halvtimme!
I slutet sa hon till Sixten, "mamma måste sluta oroa sig och ha ångest, det är ju inte alls bra för dig!"

Tack, förstör mitt lilla självförtroende liiite till bara. Svart på vitt att jag förstör för mitt barn.
Jävla tant! Läs min journal där mina diagnoser står, där det står fler gånger att jag MÅR INTE BRA! Där det framkommer att jag har social fobi, tvångstankar och att jag flera gånger de senaste åren har varit suicidal. Så jävla lyckat då att sitta och kläcka ur sig sån skit.

Slut rant, och förlåt för OT

 

[keilir]

Har varit hos "mammakuratorn", gav noll och ingenting, förutom mer ångest.

Jag berättade att jag känner mig som världens sämsta mamma, att jag har prestationsångest som förälder och att jag har enorma krav på mig själv som människa och mamma.
"Sixten vill inte ha en perfekt mamma, han vill ha en äkta mamma, hur känner du när jag säger det?"
"Det ger mig mer ångest, nu känns det som att det inte spelar någon roll vad jag gör, jag kommer inte vara bra och äkta vad jag än gör."

Tror ni människan nöjer sig så? Nejdå, hon fortsätter babbla om att jag ska sluta ha ångest (hur?) för Sixten vill ha en "äkta" mamma.

Sen ville hon att jag skulle gå i nån satans stödgrupp för nyblivna mammor. Jag berättade att det är inget för mig, det kommer inte ge mig något då jag är diagnosticerad med social fobi (läs mig journal liksom!). Jag kommer ha tokångest inför dessa träffar, få panikattacker där och sen må dåligt för att jag inte fixar allt som en normal människa kan.
Detta fortsatte hon att tjata om i en halvtimme!
I slutet sa hon till Sixten, "mamma måste sluta oroa sig och ha ångest, det är ju inte alls bra för dig!"

Tack, förstör mitt lilla självförtroende liiite till bara. Svart på vitt att jag förstör för mitt barn.
Jävla tant! Läs min journal där mina diagnoser står, där det står fler gånger att jag MÅR INTE BRA! Där det framkommer att jag har social fobi, tvångstankar och att jag flera gånger de senaste åren har varit suicidal. Så jävla lyckat då att sitta och kläcka ur sig sån skit.

Slut rant, och förlåt för OT

Men herregud! Fel människa på fel plats!!! Har hon ens någon utbildning jan man ju undra!!! Jag blir mörkrädd, finns ingen annan eller är det bara hon?

Här är väl tanken att jag är hemma till nästa sommar och jobbar någon av semesterperioderna och att sambon sen ska vara hemma under hösten och att han börjar förskolan jan 16.
Tyvärr gör jag i princip allt här hemma. När vi båda jobbade hade vi iaf den dealen att jag tvättade och han skulle sköta diskmaskinen. Man tycker ju att det inte vore för mycket begärt nu också men tydligen inte för det fingerar iaf inte. Nu har ju sambon tagit på sig så han jobbar 10 mil hemifrån också (idiot) så han är ju inte hemma särskilt mycket. Jag orkar inte gå och irritera mig på att hela diskbänken är full i disk när man ska laga mat. Enklast att göra allt själv, tyvärr.
Dock verkar han tro att det är barnen som stjäl min energi men tyvärr är det ju han, när han missar att göra saker han lovat och inte kan plocka igen efter sig själv ens! Jag städar och städar och plockar och plockar men till ingen nytta. Tom dottern på 4 år är duktigare på att plocka upp efter sig än vad han är.

 

[Moonwalk]

Har varit hos "mammakuratorn", gav noll och ingenting, förutom mer ångest.

Jag berättade att jag känner mig som världens sämsta mamma, att jag har prestationsångest som förälder och att jag har enorma krav på mig själv som människa och mamma.
"Sixten vill inte ha en perfekt mamma, han vill ha en äkta mamma, hur känner du när jag säger det?"
"Det ger mig mer ångest, nu känns det som att det inte spelar någon roll vad jag gör, jag kommer inte vara bra och äkta vad jag än gör."

Tror ni människan nöjer sig så? Nejdå, hon fortsätter babbla om att jag ska sluta ha ångest (hur?) för Sixten vill ha en "äkta" mamma.

Sen ville hon att jag skulle gå i nån satans stödgrupp för nyblivna mammor. Jag berättade att det är inget för mig, det kommer inte ge mig något då jag är diagnosticerad med social fobi (läs mig journal liksom!). Jag kommer ha tokångest inför dessa träffar, få panikattacker där och sen må dåligt för att jag inte fixar allt som en normal människa kan.
Detta fortsatte hon att tjata om i en halvtimme!
I slutet sa hon till Sixten, "mamma måste sluta oroa sig och ha ångest, det är ju inte alls bra för dig!"

Tack, förstör mitt lilla självförtroende liiite till bara. Svart på vitt att jag förstör för mitt barn.
Jävla tant! Läs min journal där mina diagnoser står, där det står fler gånger att jag MÅR INTE BRA! Där det framkommer att jag har social fobi, tvångstankar och att jag flera gånger de senaste åren har varit suicidal. Så jävla lyckat då att sitta och kläcka ur sig sån skit.

Slut rant, och förlåt för OT

Inte alls OT!
Näe, vilken hemsk kurator! Jag har bara dåliga erfarenheter av kuratorer tyvärr. De jag har träffat har varit alltför lösningsfokuserade och inte så bra på att lyssna.

Du har inte möjlighet att träffa en psykolog knuten till ditt bvc? Här hade de världens bästa när jag blev dålig i vintras. Det var fokus på att vi (hon ville att båda skulle vara där) skulle få med oss verktyg hur vi skulle tänka och göra för att få vardagen att fungera.

Men usch! Om du ska gå dit fler gånger, finns det möjlighet att din sambo kan följa med och stötta dig?

Tycker det är konstigt att du inte fått hjälp snabbare. Det tankar du är ju typiska för förlossningsdepression.

Kram och kom ihåg att du ÄR den bästa mamman för Sixten. En klok kompis sa en gång till mig att det är de bästa mammorna som reflekterar och tvivlar över sitt föräldraskap. Den otillräcklighet du känner är inte så det ska vara. Hoppas du snart får den hjälp du behöver och att du ska kunna njuta av att vara mamma fullt ut.
Stor kram!

 

[sandra87_]

Söva i sjal? Då kan man lägga ner barn och sjal så det inte blir så stor värmediff.

Morgonstund har guld i mun... eller så ville inte fröken somna om efter bajs nu vid andra amningen för natten.

Jag har ju faktiskt en sjal. Men får inte alls till att hon sitter/ligger bra i den. Får kanske läsa på o testa lite mer.

Usch då Men du ska veta att du gör ditt bästa. Ibland är det ju så att de skriker utan att man vet varför. Det kanske är en sån där utvecklingsfas? Du ger henne mat, tröst och värme - bästa sätten för din dotter att komma igenom det hon nu är så ledsen över.

Min flicka grät hysteriskt några veckor vid läggdags. Innan dessa veckor var det inga problem att lägga henne och inte efter heller. Men hon kunde hålla på i ett par timmar innan hon lugnade ner sig. Kände mig helt värdelös de där veckorna men som tur var gick det över och mest troligt var det nån fas hon gick igenom, för hon var lite gnällig och ville vara i famnen oftare på dagarna.

Måste ju nästan vara nån slags utvecklingsgrej i kombination med trötthet känns det som. Har hänt massor senaste veckan då hon bl a börjat intressera sig för leksaker och har börjat kämpa med att gripa tag och försöka vifta lite med sina saker. Har även börjat prata en massa med oss och för långa diskussioner med allt och alla. Även hunden och katterna får sin dos även om de verkar måttligt roade.

Men ikväll. Trött tjej somnade vid bröstet, vaknade, var lite ledsen, tog sedan bröstet igen efter en stund och somnade sedan om och sover nu gott i sin säng. Tog kanske en timme totalt. Kanske kanske vänder det nu igen. Hoppas på det.