Ensamhetsträning

[Monstermom]

Jag tycker @Voff s tips är bra, men jag hade modifierat lite. Istället för att stänga undan hunden, stäng in er tillsammans på en begränsad plats (tex framför TVn så du har något lugnt att göra där han ändå inte är med i någon aktivitet, du kan använda hela rummet som er "hage" bara det blir tillräckligt mycket utrymme kvar utanför också) och gå då och då "ut" en kort sväng för att göra något. Något väldigt litet till en början, typ bara gå på andra sidan kompostgallret och lägga ifrån dig en penna eller liknande, och bygg sakta upp till att gå iväg utom synhåll och pyssla lite längre stunder, innan du till slut går ut ur huset/lägenheten också. Tänk uttråkningsträning, det ska inte vara spännande och svårt utan helt enkelt bara något som händer. I det här läget, då han redan är i läget att han skäller om du går ifrån honom, hade jag inte gjort någon grej av det. Om han hinner börja skälla på den där 0,5 sekunden som du är "borta" så bara fortsätt som det var tänkt ändå, och räkna med att det blir just för tråkigt för att jaga upp sig efter han varit med om det några gånger.

Jag skulle säga att det kommer inte att vara någon lätt sak att lära honom vara ensam hemma så länge han inte klarar att vara ifrån dig när ni båda är hemma, så lägg krutet där först. Ju mindre steg du tar i början desto snabbare kommer du att få stenen i rullning, om han hela tiden är på gränsen till att vara otrygg i situationen så lär han sig just att det är jobbigt och läskigt.

Till en hund som redan visat att det är svårt att bli lämnad hade jag inte gett godis, tugg eller liknande. Det är inte träning, det är distraktion, och man bedrar sig på vad hunden faktiskt klarar av. Gnager han tuggben i 25 minuter och börjar skälla efter 26, då klarar han inte att vara ensam i 26 minuter utan max 1... Den träningen du gör när du lämnar honom i ett annat rum på "stanna" är inte ensamhetsträning, det är trickträning. Igen en risk att du lurar dig själv med vad han faktiskt klarar av och inte.

 

[Vastgota]

Nu har jag förvisso en väldigt lätt hund, men av en ras som ofta har problem med att vara ensamma. Jag "tränade" egentligen inte alls i början, mer än att jag stängde dörren till toa, och gick ut och slängde soporna. Jag är hemma på dagarna, och springer runt och fixar med grejer, till slut tröttnade han på att hänga efter hela tiden. Jag ökade extremt långsamt, väntade någon minut extra när jag hämtade in posten, när han var året tror jag inte att vi hade kommit upp i en timme ens. Så han var ganska vuxen och väldigt trygg innan det blev några längre stunder. Vid 1 1/2 år fick han helt plötsligt vara ensam i mer än tre timmar, då vi fick åka till sjukhus med sonen som fått blindtarmsinflammation. Inga problem, han kom lallande yrvaket när vi kom hem. Så vad jag lite virrigt vill komma fram till är att jag håller med @Monstermom , och att man inte skall ha för bråttom. Tvärt emot en del tips tror jag att man skall ta det väldigt lugnt, och är han i en orolig period, backa i träningen.

 

[RostKaptenen]

Du har fått många bra tips. Något jag använder mig av är att alltid ge hunden samma signal när jag lämnar. I mitt fall "matte kommer snart!". Det säger jag alltid, alltid när jag går ut oavsett om jag ska slänga soporna eller åka och jobba. Då vet min hund att matte går ut en stund men kommer tillbaka. Jag upplever att många hundar blir mer oroliga om matte/husse bara försvinner och de därför måste hålla koll på dem. På detta sättet vet min hund att jag försvinner en stund (säger det även om husse är kvar hemma), men att jag kommer tillbaka. Det resulterar i att hon trippar iväg och lägger sig på sin favvoplats på soffans ryggstöd där hon har uppsikt över gatan och vår uppfart.

 

[Sezziyanen]

Vad kan jag säga mer än tack. Verkligen superbra tips, och framför allt nått äntligen som jag förstår och känner verkar vettigt för mig o min hund. Kommer göra precis som @Monstermom skrivit. Kan tillägga att han inte börjar skälla sekunden jag går bortom en avspärrning. Sånt har jag faktiskt gjort en del men inte konsekvent tränat på att öka tiden. Han väntar fint (eller kan tom somna om han är bra trött) i sovrummet varje kväll medans jag går på toa o fixar vatten o sånt innan jag lägger mig. Då går jag in o ut ur sovrummet sov är galleravspärrat då och iväg till köket mm där han inte ser mig osv. Kan öppna stänga ytterdörren etc då med utan att han reagerar. Så det bort ju kunna gå att bygga på det och göra liknande även för andra rum. När jag väl lagt mig och han somnat kan jag (som jag gjorde nyss) gå iväg och gå på toa igen och tom gå ut o in igen genom ytterdörren utan att han ens vaknade/reste sig. Men nu ska jag ju sova dock☺

Har även börjat stänga vardagsrumsdörren bakom mig när jag går till köket och hämtar nått snabbt. Han går ju med mig men har stannat och väntat tyst vid dörrarna (50-talsdubbeldörrar) varje gång. Så han skäller inte direkt från första sekunden, så jag känner att jag har nått stt bygga på. Ska försöka köra detta till han förhoppningsvis fattar att han inte måste vakna o gå med bara för jag ska hämta nått i köket. Osv.

Jag tänker att kunde han lära sig slappna av även fast jag lämnar honom i sovrummet så kan han det väl i andra rum med... och att köra nån särskild ritual eller ge honom tuggis känns inte rätt för oss då han inte blir "sövd" av sånt utan snarare vaknar till liv.. och det gör mig bara stressad att hålla på med att sätta upp avspärrningar o sånt innan jag ska gå. Köpte ett par barngrindar jag ska sätta upp, så slipper jag trixande med kompostgaller.

Ursäkta långt inlägg men tack för era råd. Känns som jag har en vettig plan och nått att jobba efter nu iaf.

Min enda fråga är. Ska jag samtidigt fortsätta gå ut och in igen efter några sekunder eller så? Dvs jag kan ju gå ut i trappuppgången och in igen utan att han börjar skälla eller så. Har faktiskt ett hyfsat antal gånger gått ner och hämtat posten. På de typ 15-20 sek der tar så börjar han (oftast) inte skälla. Eller vänta med det tills han tex inte går upp och ska följa med när jag lämnar rummet?

 

[Monstermom]

Vad kan jag säga mer än tack. Verkligen superbra tips, och framför allt nått äntligen som jag förstår och känner verkar vettigt för mig o min hund. Kommer göra precis som @Monstermom skrivit. Kan tillägga att han inte börjar skälla sekunden jag går bortom en avspärrning. Sånt har jag faktiskt gjort en del men inte konsekvent tränat på att öka tiden. Han väntar fint (eller kan tom somna om han är bra trött) i sovrummet varje kväll medans jag går på toa o fixar vatten o sånt innan jag lägger mig. Då går jag in o ut ur sovrummet sov är galleravspärrat då och iväg till köket mm där han inte ser mig osv. Kan öppna stänga ytterdörren etc då med utan att han reagerar. Så det bort ju kunna gå att bygga på det och göra liknande även för andra rum. När jag väl lagt mig och han somnat kan jag (som jag gjorde nyss) gå iväg och gå på toa igen och tom gå ut o in igen genom ytterdörren utan att han ens vaknade/reste sig. Men nu ska jag ju sova dock☺

Har även börjat stänga vardagsrumsdörren bakom mig när jag går till köket och hämtar nått snabbt. Han går ju med mig men har stannat och väntat tyst vid dörrarna (50-talsdubbeldörrar) varje gång. Så han skäller inte direkt från första sekunden, så jag känner att jag har nått stt bygga på. Ska försöka köra detta till han förhoppningsvis fattar att han inte måste vakna o gå med bara för jag ska hämta nått i köket. Osv.

Jag tänker att kunde han lära sig slappna av även fast jag lämnar honom i sovrummet så kan han det väl i andra rum med... och att köra nån särskild ritual eller ge honom tuggis känns inte rätt för oss då han inte blir "sövd" av sånt utan snarare vaknar till liv.. och det gör mig bara stressad att hålla på med att sätta upp avspärrningar o sånt innan jag ska gå. Köpte ett par barngrindar jag ska sätta upp, så slipper jag trixande med kompostgaller.

Ursäkta långt inlägg men tack för era råd. Känns som jag har en vettig plan och nått att jobba efter nu iaf.

Japp, får du inte för bråttom framåt låter du som du redan har något att bygga på där.
Tänk bara på att inte göra det stadigt svårare. Alltså, öka inte svårigheten hela tiden, utan var oförutsägbar. Även när han klarar fem minuter tex, gå ibland iväg tre sekunder, en minut, fyra minuter, 20 sekunder, osv. Om han lär sig regeln "varje gång blir det ännu längre" kommer framstegen att vända och börja gå bakåt igen. För att han ska lära sig att du går och du kommer tillbaka och det är bara saker som händer här i världen så behöver du hålla tiderna så slumpmässiga du kan.

 

[Sezziyanen]

Japp, får du inte för bråttom framåt låter du som du redan har något att bygga på där.
Tänk bara på att inte göra det stadigt svårare. Alltså, öka inte svårigheten hela tiden, utan var oförutsägbar. Även när han klarar fem minuter tex, gå ibland iväg tre sekunder, en minut, fyra minuter, 20 sekunder, osv. Om han lär sig regeln "varje gång blir det ännu längre" kommer framstegen att vända och börja gå bakåt igen. För att han ska lära sig att du går och du kommer tillbaka och det är bara saker som händer här i världen så behöver du hålla tiderna så slumpmässiga du kan.

Förstår. Tänker inte stå och räkna sekunder. Med sovrummet var det ju precis så. Gjort det jag behövde göra ba, inte gått och stått still och försökt öka öka tiden.. tänker lägga in det i vardagen bara. Jobbar hemma en hel del så har många möjligheter på en sån dag.

Jag har rört mig runt en del förut med såklart men jag tror avspärrningarna blir bra hjälpmedel.. annars kan han nästan gå som en zombie efter mig när han är bra trött..

Känner mig faktiskt peppad nu när jag har en vettig plan.

 

[russinbulle]

Hejja - viktigt är ju att hitta en metod som fungerar för ens själv och framförallt för hunden

 

[Malibu_Stacy]

Vad kan jag säga mer än tack. Verkligen superbra tips, och framför allt nått äntligen som jag förstår och känner verkar vettigt för mig o min hund. Kommer göra precis som @Monstermom skrivit. Kan tillägga att han inte börjar skälla sekunden jag går bortom en avspärrning. Sånt har jag faktiskt gjort en del men inte konsekvent tränat på att öka tiden. Han väntar fint (eller kan tom somna om han är bra trött) i sovrummet varje kväll medans jag går på toa o fixar vatten o sånt innan jag lägger mig. Då går jag in o ut ur sovrummet sov är galleravspärrat då och iväg till köket mm där han inte ser mig osv. Kan öppna stänga ytterdörren etc då med utan att han reagerar. Så det bort ju kunna gå att bygga på det och göra liknande även för andra rum. När jag väl lagt mig och han somnat kan jag (som jag gjorde nyss) gå iväg och gå på toa igen och tom gå ut o in igen genom ytterdörren utan att han ens vaknade/reste sig. Men nu ska jag ju sova dock☺

Har även börjat stänga vardagsrumsdörren bakom mig när jag går till köket och hämtar nått snabbt. Han går ju med mig men har stannat och väntat tyst vid dörrarna (50-talsdubbeldörrar) varje gång. Så han skäller inte direkt från första sekunden, så jag känner att jag har nått stt bygga på. Ska försöka köra detta till han förhoppningsvis fattar att han inte måste vakna o gå med bara för jag ska hämta nått i köket. Osv.

Jag tänker att kunde han lära sig slappna av även fast jag lämnar honom i sovrummet så kan han det väl i andra rum med... och att köra nån särskild ritual eller ge honom tuggis känns inte rätt för oss då han inte blir "sövd" av sånt utan snarare vaknar till liv.. och det gör mig bara stressad att hålla på med att sätta upp avspärrningar o sånt innan jag ska gå. Köpte ett par barngrindar jag ska sätta upp, så slipper jag trixande med kompostgaller.

Ursäkta långt inlägg men tack för era råd. Känns som jag har en vettig plan och nått att jobba efter nu iaf.

Min enda fråga är. Ska jag samtidigt fortsätta gå ut och in igen efter några sekunder eller så? Dvs jag kan ju gå ut i trappuppgången och in igen utan att han börjar skälla eller så. Har faktiskt ett hyfsat antal gånger gått ner och hämtat posten. På de typ 15-20 sek der tar så börjar han (oftast) inte skälla. Eller vänta med det tills han tex inte går upp och ska följa med när jag lämnar rummet?

OT men blev det en Briard?

 

[Sezziyanen]

@Malibu_Stacy ja

Installerade igår ett par grindar hemmavid så jag kan stänga till om kök och vardagsrum (därmed även sluta in hallen). Känns så otroligt mycket bättre än att hålla på med kompostgaller, nu sitter de ju där så min hund blir mer van vid dem å. Bra "trappgrindar" för vettiga priser har de på bauhaus!

Detta tror jag kan bli bra som träning. Nu får han stanna i vardagsrummet när vi sitter här men jag vill gå och hämta nått i köket lite kort. Han går med till gallret men stannar där tyst redan nu. Även lämnat honom i köket ett flertal gånger medan jag går och hämtar saker i andra rum osv. Försöker bara göra allt som det kommer och naturligt. Tänker att detta kan bli en bra och tydlig signal när jag väl ska lämna honom ensam och gå ut också (släpper jag med honom in i hallen tillsammans med mig, klär på mig osv och tar fram koppel --> vi ska på promenad VS stanna kvar bakom gallret --> jag ska ut och kommer snart tillbaka).

Tar det som ett gott tecken att även om han nu tex hängde med till gallret i vardagsrummet när jag gick till köket och gjorde te, så la han sig ner där och väntade lugnt på en matta (han kan inte se till där jag är då heller). Ska jag vara helt ärlig ger det mig en viss avslappningskänsla också att inte konstant ha honom spatserande efter mig i hasorna också..

 

[Sezziyanen]

Kan tillägga att han nu ikväll låg kvar där han ligger och sover i vardagsrummet medans jag gick bort till köket och gjorde en snabb kopp te. Rörde sig inte ens, reste huvudet bara när jag kom tillbaka. Ska inte spamma, men var lite kul att se att han låg kvar lugnt bara Känns bra för honom också, att han inte ska behöva vakna till, gå till köket, sitta där 30sek, gå tillbaka...

 

[Sezziyanen]

Uppdatering..

Känns otroligt svårt att göra framsteg.. Nu en vecka senare+lite till är det ungefär samma, sitter vi i vardagsrummet (och han är sova-trött) så kan jag utan nån större fara gå ut till köket en stund och komma tillbaka. Han brukar gå med till gallret som vetter mot hallen och lägga sig där, men inte skälla eller gnälla. Går jag dock ut genom ytterdörren så ökar han i aktivitet direkt.Ställer sig och kollar mot dörren, går det mer än nån sekund så börjar han skälla. Han reagerar ju nästan alltid på ljudet av att ytterdörren öppnas med att vakna till, jogga mot den och kolla. Vet inte om det är rätt, men jag har gjort så att jag rätt ofta bara öppnar och stänger den eller går ut och in direkt för att liksom försöka träna bort att han alltid reagerar så mkt på just det ljudet att han bara måste dit och kolla (eller stå vid gallret om han inte når själva ytterdörren). Känns som det är en jäkla tröskel dock. Kan utan vidare gå in en längre stund på toaletten och stänga om mig fastän han ligger kvar bakom gallret i vardagsrummet osv..men just ytterdörren,då jäklar.

Ugh känns faktiskt jäkla tungt när det verkar så otroligt svårt att göra framsteg. Är det allt jag kan göra att bara ta på mig jackan, gå ut och in efte rnån sekund en MASSA gånger eller? Min förhoppning vore ju att han skulle lära sig ligga kvar nångång och att det är okej att fortsätta vila även fast jag går ut en stund genom ytterdörren, men det är som värsta triggern just där som verkar göra allt så jäkla svårt. Eller måste jag först träna i lägenheten till den grad att han ligger kvar där han ligger oavsett om jag går iväg till andra rum? Dvs inte följer med och lägger sig vid avspärrningarna alls?

 

[Monstermom]

Min gissning är att du missar mildare stresstecken och därför går för fort fram. Du behöver inte träna på att han ska ligga kvar (det är stor risk att det blir ett krav från din sida, och ett pressat beteende från hans, utan att du är riktigt medveten om det), men däremot tror jag att du behöver backa och sakta ner.

Allvarligt, ju långsammare du ökar svårigheten desto snabbare ser du resultat. Det bör vara löjligt enkelt, så enkelt att du skulle skämmas för att berätta det för någon annan. Tänk också på att splitta svårigheterna, det låter bra att du tänkt på att inte alltid gå ut genom dörren (men jag tycker det låter som att det var för tidigt att börja med ytterdörren i det här läget dock), men tänker du tex på att inte alltid gå genom grinden när du kliver upp? Det kan räcka att bara kliva upp, gå några steg och sätta dig ner igen. Gå närmare grinden, gå tillbaka. Osv. Hitta de exakta punkter som får honom att reagera (och leta efter små tecken) och arbeta runt dessa först. Sen öka sakta. Jag förstår att det förmodligen känns som att i den takten kommer det ju aldrig att leda någon vart, men det är en tung sten att få i rullning men när det väl går åt rätt håll så går det snabbare och snabbare.

En vecka är inte så lång tid med tanke på att han redan är stressad över att bli lämnad (du startar inte på noll, om än det inte låter som några stora problem heller ), men har du kommit dithän att han står och skäller över att ha blivit lämnad så kan du helt räkna bort den tiden. Poängen är inte att han ska klara av att det blir svårt, stå ut med att du går, poängen är att han ska tycka att det är så enkelt att det inte finns något att reagera på.

 

[Sezziyanen]

Min gissning är att du missar mildare stresstecken och därför går för fort fram. Du behöver inte träna på att han ska ligga kvar (det är stor risk att det blir ett krav från din sida, och ett pressat beteende från hans, utan att du är riktigt medveten om det), men däremot tror jag att du behöver backa och sakta ner.

Allvarligt, ju långsammare du ökar svårigheten desto snabbare ser du resultat. Det bör vara löjligt enkelt, så enkelt att du skulle skämmas för att berätta det för någon annan. Tänk också på att splitta svårigheterna, det låter bra att du tänkt på att inte alltid gå ut genom dörren (men jag tycker det låter som att det var för tidigt att börja med ytterdörren i det här läget dock), men tänker du tex på att inte alltid gå genom grinden när du kliver upp? Det kan räcka att bara kliva upp, gå några steg och sätta dig ner igen. Gå närmare grinden, gå tillbaka. Osv. Hitta de exakta punkter som får honom att reagera (och leta efter små tecken) och arbeta runt dessa först. Sen öka sakta. Jag förstår att det förmodligen känns som att i den takten kommer det ju aldrig att leda någon vart, men det är en tung sten att få i rullning men när det väl går åt rätt håll så går det snabbare och snabbare.

En vecka är inte så lång tid med tanke på att han redan är stressad över att bli lämnad (du startar inte på noll, om än det inte låter som några stora problem heller ), men har du kommit dithän att han står och skäller över att ha blivit lämnad så kan du helt räkna bort den tiden. Poängen är inte att han ska klara av att det blir svårt, stå ut med att du går, poängen är att han ska tycka att det är så enkelt att det inte finns något att reagera på.

Låter rimligt. Antagligen går jag för fort fram iaf i mitt tänk.. Blev väl så iom jag upplevde det som att han faktiskt inte hade några problem med att jag går iväg till ett annat rum (köket) bortom synhåll både sekunder eller nån minut vid tillfällen.. Även duschen/toaletten i 5-10 minuter har gått bra de gånger jag varit där. (han kan inte gåmed till den dörren heller). Dvs då kände jag att jag skulle lägga in ytterdörren, om än bara ut/in direkt igen så att den skulle bli lite vardag ungefär som toaletten/köket/andra innerdörrar.. Dvs var min tanke att avdramatisera detta med att han "vaknar till" så fort han hör det ljudet. Och i vissa situationer har det funkat, har stått och hållt på i köket när han ligger där för att gå ut i hallen, ut/in genom ytterdörren och då har han legat kvar helatiden.

Jag förstår vad du säger! Antar att jag bör försöka få till att han inte går med till grinden, känns ju som han inte kanske är helt trygg när han går med dig och vips så blir det stopp. Även om han då lagt sig och fortsatt vila där.. Dessutom ser han ju ytterdörren därifrån.

Och ja, jag går inte ALLTID ut förbi grinden, även om kanske det varit flertalet av gångerna (ibland dock bara in i toaletten nån sekund och tillbaka, för att mixa lite). Han "hoppar till" ibland ju när jag bara ställer mig upp ur soffan när han sover på golvet framför. Däremot har jag tänkt på att alltid köra med "kommer snart" när jag ska dra iväg till annat rum ett tag osv. Upplever det som han ibland har snappat upp det, och liksom lägger sig igen. Nyss tex, så ställde jag mig upp och tappade förstås en sked i golvet bredvid honom. Han är inte rädd för ljud, men han lyfte ju förstås på huvudet av det.. men nu var han väl så trött, eller fattade "kommer snart" att han la sig igen samtidigt som jag gick iväg förbi gallret till toaletten (kollade på kameran från min telefon, såg att han låg och sov då han intog ryggläge =D). I kanske 5-6 minuter, han lyfte på skallen sen igen när jag skramlade i hallen, kom och kollade vid gallret när jag gjorde lite mer ljud, sen gick jag och satte mig igen (och han somnade om i vardagsrummet igen).

Jag har försökt även att bara gå runt i rummet, eller in/ut ur sovrummet som är anslutande för att det inte ska vara bara att jag försvinner dit han inte ser mig. För det mesta går allt detta bra, förutom att han har lätt att liksom vakna till och lägga sig närmre där jag är/vid gallret om jag går förbi det. Ytterdörren är ju helt klart en triggande grej dock.

Jag har iaf aldrig försökt tvinga eller mana honom att stanna kvar där han ligger, jag tänker väl bara att om han gör det, så bryr han sig inte så mycket om att jag rör mig iväg. Punkten man gärna vill komma till är väl att man typ ställer sig och ska gå ut, han vaknar till (det lär han ju alltid göra), men lägger sig igen när man säger sitt "kommer snart/whatever" då han förstår att han inte ska följa med just nu.

Men du tycker inte jag ska träna alls med ytterdörren nu då? Du tror inte att det blir ett stort hinder även om jag kommer till den punkten att han inte bryr sig just om jag går iväg en längre stund bortom synhåll inne i lägenheten? Bör jag vara tydlig med nått kommando/signal för när vi SKA på promenad, eller räcker det med tex att ja då åker ju kopplet fram förstås..

 

[Monstermom]

Om du kan hålla dig medveten om att det måste vara ett helt frivilligt beteende att ligga kvar, att du alltså inte reagerar på valet han gör utan bara noterar om han gör det eller ej, då kan det absolut vara något att sikta på. Jag rekommenderar det inte för att jag ser folk pressa hundar helt omedvetet (tex genom att bara bli besvikna), men jag säger absolut inte att det är omöjligt.

Jag tänker nog inte att du behöver vänta med ytterdörren, utan snarare att du kanske behöver bryta ner den i mindre delar. Eller snarare, gå på vad hunden berättar och gör inte mer än vad han klarar av. Det jag menar med att det nog var för tidigt/svårt är bara att det verkar vara vad hunden tyckte. Det är ju han som avgör, helt enkelt. Nästa steg med ytterdörren bör dock inte bli ett stort steg om du inte genast tänker "ytterdörren är en sak man går ut igenom", dvs det finns oftast saker att bryta ut med ytterdörren som kan göras gradvis. Ta på dig skorna, fippla med nycklarna, tex.

Som du säger så finns det självklara signaler för promenad redan, men det skadar absolut inte att du väljer att berätta det på ett mer avsiktligt sätt också. Vi glömmer ofta att det är två som tränas i alla situationer, hund och människa. Det skadar inte att lära sig själv att bli både mer tydlig och mer medveten om sina signaler.

 

[Sezziyanen]

Om du kan hålla dig medveten om att det måste vara ett helt frivilligt beteende att ligga kvar, att du alltså inte reagerar på valet han gör utan bara noterar om han gör det eller ej, då kan det absolut vara något att sikta på. Jag rekommenderar det inte för att jag ser folk pressa hundar helt omedvetet (tex genom att bara bli besvikna), men jag säger absolut inte att det är omöjligt.

Jag tänker nog inte att du behöver vänta med ytterdörren, utan snarare att du kanske behöver bryta ner den i mindre delar. Eller snarare, gå på vad hunden berättar och gör inte mer än vad han klarar av. Det jag menar med att det nog var för tidigt/svårt är bara att det verkar vara vad hunden tyckte. Det är ju han som avgör, helt enkelt. Nästa steg med ytterdörren bör dock inte bli ett stort steg om du inte genast tänker "ytterdörren är en sak man går ut igenom", dvs det finns oftast saker att bryta ut med ytterdörren som kan göras gradvis. Ta på dig skorna, fippla med nycklarna, tex.

Som du säger så finns det självklara signaler för promenad redan, men det skadar absolut inte att du väljer att berätta det på ett mer avsiktligt sätt också. Vi glömmer ofta att det är två som tränas i alla situationer, hund och människa. Det skadar inte att lära sig själv att bli både mer tydlig och mer medveten om sina signaler.

Tack för väldigt konstruktiva råd, glömde jag säga i förra inlägget. Inte ofta man ser folk förklara så ingående, och som man förstår ang. ensamhetsträning i såna här fall när det inte är bara "jag började med att gå ut nån minut, sen ökade jag".

Ja, alltså precis så tänker jag. Jag är medveten om han ligger kvar eller inte, men jag gör ingen skillnad i om han gör det eller ej. Dvs jag bara noterar det så jag vet.

Ja, det kanske är bättre att jag kör ytterdörren i lite etapper. Dvs öppnar/stänger/fippla med nycklar/whatever ist för att börja direkt med att faktiskt gå ut och in..

 

[Sezziyanen]

En fråga där med ytterdörren bara. Tycker du då man ska träna på att det liksom inte ska trigga en reaktion innan man ens bryr sig att gå ut och stänga om sig? Han börjar ju inte skälla eller stressa upp sig nått särskilt om man går ut några sekunder, men han reagerar ju (nästan) alltid på det på nått sätt, oftast genom att ställa sig upp eller gå mot dörrljudet om han inte ser dörren redan. Jag har haft tanken att han skulle släppa det med tiden, då jag kunde tex ta på mig skor/jacka och gå ut 10-20 sekunder iaf, men han gjorde aldrig det utan fortsatte springa till dörren och vänta med näsan i den varje gång..

Antar att det kanske är bättre då nu att backa lite rejält och börja ta på sig kläder/rassla nycklar osv och ev. öppna/stänga dörren tills man ser att han inte reagerar nått just på det? Och sen om man väl kommer till den punkten - börja gå ut? Eller missförstår jag?

 

[Monstermom]

En fråga där med ytterdörren bara. Tycker du då man ska träna på att det liksom inte ska trigga en reaktion innan man ens bryr sig att gå ut och stänga om sig? Han börjar ju inte skälla eller stressa upp sig nått särskilt om man går ut några sekunder, men han reagerar ju (nästan) alltid på det på nått sätt, oftast genom att ställa sig upp eller gå mot dörrljudet om han inte ser dörren redan. Jag har haft tanken att han skulle släppa det med tiden, då jag kunde tex ta på mig skor/jacka och gå ut 10-20 sekunder iaf, men han gjorde aldrig det utan fortsatte springa till dörren och vänta med näsan i den varje gång..

Antar att det kanske är bättre då nu att backa lite rejält och börja ta på sig kläder/rassla nycklar osv och ev. öppna/stänga dörren tills man ser att han inte reagerar nått just på det? Och sen om man väl kommer till den punkten - börja gå ut? Eller missförstår jag?

Jag hade gjort så. Om inte annat så för att klargöra exakt vad han reagerar på och hur. Eftersom han är lite orolig för att du går ut tänker jag att det är bra om han inte har någon ramp för oron liksom. Varje liten stresstrigger som du kan träna bort gör att det inte blir en allt högre stapel innan du ens kommit utanför dörren, då blir det ju väldigt svårt för honom eftersom allt läggs ihop. Han kan liksom inte starta från lugn om han redan är orolig.

Förlåt, jag är trött och frusen och kanske bara virrar till det nu? Känns som jag pladdrar i cirklar... Fråga på om jag är obegriplig! (Dock kanske jag inte svarar förrän imorgon när jag förhoppningsvis är lite piggare.)

 

[Sezziyanen]

Jag hade gjort så. Om inte annat så för att klargöra exakt vad han reagerar på och hur. Eftersom han är lite orolig för att du går ut tänker jag att det är bra om han inte har någon ramp för oron liksom. Varje liten stresstrigger som du kan träna bort gör att det inte blir en allt högre stapel innan du ens kommit utanför dörren, då blir det ju väldigt svårt för honom eftersom allt läggs ihop. Han kan liksom inte starta från lugn om han redan är orolig.

Förlåt, jag är trött och frusen och kanske bara virrar till det nu? Känns som jag pladdrar i cirklar... Fråga på om jag är obegriplig! (Dock kanske jag inte svarar förrän imorgon när jag förhoppningsvis är lite piggare.)

Nej jag begriper, och tackar väldigt för dina svar. Jag har funderat lite i samma banor faktiskt, vad han reagerar på. Tror det är själva handtaget liksom, när man öppnar dörren som han reagerar absolut mest på. Visst, kanske skrammel med nycklar också. Upplever inte att han reagerar lika starkt på att jag går och tar på mig jackan eller skorna. Men då han i regel hänger på mig så är han ju där i närheten om jag börjar gå dit och hålla på med kläder osv, precis på samma sätt som om jag gick till sovrummet och började vika kläder.. Dvs, om jag inte har nått galler stängt som spärrar av det för honom.

Har faktiskt gjort så att jag gått och fipplat med dörren x antal gånger om dagen just av den anledningen. Märker att det kan vara så att första gången jag går dit och rycker i den så kommer han, kanske andra, ev tredje sen kanske han skiter i det gången efter.. dvs om jag då går tillbaka in i tex köket mellan gångerna och han kommer tillbaka dit.

Ska tillägga (kommer inte ihåg om jag skrivit det tidigare och orkar inte kolla tillbaka alla inlägg) att när han är hos morsan (som är hundvakt) så reagerar han inget alls i princip på när hon går utanför dörren. Då sitter de i en mindre typ utomhusbod oftast, och hon kan gå ut ur den, över till villan intill och tillbaka utan att han gör mer än att lyfta på huvudet, och skäller icke. Nu är ju inte hon jag, vilket jag antar spelar roll, och för honom kanske den dörren ser mer ut som en vanlig inomhusdörr.. Men ensam blir han ju (den lilla korta stunden det är), och där tar han det med ro. Nåväl, en parantes..

 

[Monstermom]

Nej jag begriper, och tackar väldigt för dina svar. Jag har funderat lite i samma banor faktiskt, vad han reagerar på. Tror det är själva handtaget liksom, när man öppnar dörren som han reagerar absolut mest på. Visst, kanske skrammel med nycklar också. Upplever inte att han reagerar lika starkt på att jag går och tar på mig jackan eller skorna. Men då han i regel hänger på mig så är han ju där i närheten om jag börjar gå dit och hålla på med kläder osv, precis på samma sätt som om jag gick till sovrummet och började vika kläder.. Dvs, om jag inte har nått galler stängt som spärrar av det för honom.

Har faktiskt gjort så att jag gått och fipplat med dörren x antal gånger om dagen just av den anledningen. Märker att det kan vara så att första gången jag går dit och rycker i den så kommer han, kanske andra, ev tredje sen kanske han skiter i det gången efter.. dvs om jag då går tillbaka in i tex köket mellan gångerna och han kommer tillbaka dit.

Ska tillägga (kommer inte ihåg om jag skrivit det tidigare och orkar inte kolla tillbaka alla inlägg) att när han är hos morsan (som är hundvakt) så reagerar han inget alls i princip på när hon går utanför dörren. Då sitter de i en mindre typ utomhusbod oftast, och hon kan gå ut ur den, över till villan intill och tillbaka utan att han gör mer än att lyfta på huvudet, och skäller icke. Nu är ju inte hon jag, vilket jag antar spelar roll, och för honom kanske den dörren ser mer ut som en vanlig inomhusdörr.. Men ensam blir han ju (den lilla korta stunden det är), och där tar han det med ro. Nåväl, en parantes..

Nja, det tror jag inte bara är någon parentes faktiskt. Vad tränar du med honom, hur, (var,) och har du någon paus på honom?

 

[Sezziyanen]

Nja, det tror jag inte bara är någon parentes faktiskt. Vad tränar du med honom, hur, (var,) och har du någon paus på honom?

Måste fråga om lite mer specifikt.. Vad menar du med hur/var och "har du någon paus på honom" ?

Jag tränar inget särskilt superduperseriöst med honom. Just nu går vi kurs (typ unghundskurs), brukar köra öppna lydnadsträningar på bruksklubben, mest för att vara bland andra hundar och träna kontakt/enkel lydnad, annars är det mest vardagslydnad/godissök+ vi har börjat köra lite noseworkträning hemmavid (kör med te). I övrigt försöker jag miljöträna i den mån jag kan genom att ta honom till nya situationer, svårare omgivningar mm. Var på väg att börja med utställningsträning också, men han fick kass mage nu i veckan så det blev inte av senaste gången..

Har även börjat träna lite uppletande/söka grejer utomhus när vi far iväg till områden där jag kan ha honom lös också, ganska kravlöst men han lär sig faktiskt ganska fort vad han ska göra..

Försöker se till att han är lagom aktiverad. Vi leker förstås också, han gillar att kampa så brukar köra det som belöning efter små lydnadsgrejer som lyckas. Vissa dagar blir det mer, andra mindre. Ska dock ärligt säga att den senaste tiden har jag börjat fundera på om jag borde aktivera honom mer nu, då han har börjat bli jobbigare utomhus i närområdet på de vanliga rastningsprommisarna (slita dra i koppel, börjat försöka hoppa upp på mig och "få igång mig" liksom med att ta tag i min jacka osv). Inomhus är han i allmänhet inget problem alls, ganska lugn, förutom visst skällande ibland (vid spisen vid god matlagning eller lite uppmärksamhetskrävande..). Han har ganska lätt till skall i allmänhet känns det som. Då han också skäller när han verkligen måste ut på toaletten, så måste man ta sig en funderare innan man bara ignorerar det alltför länge =)