Sv: Sommarföräldrar 2011 del tre
KL
Något som verkligen gör mig riktigt irriterad är när folk inte kan respektera föräldrars önskemål när det gäller små barn.
Kort bakgrund: Det finns en viss åldersskillnad mellan mig och sambon. 16 år. Jag är 26 och han är 42.
Vi har varit tillsammans i snart 6 år. Han har varit gift innan och har tre mer eller mindre vuxna barn från det äktenskapet.
Sonen(A) är nu 21, äldsta dottern(L) 20 och yngsta dottern(T) 15. Äldsta dottern blev gravid sista terminen i gymnasiet, och har en liten gullunge på 10 mån(I).
I lördags så fyllde äldsta dottern 20 och hela familjen var samlad, även sambons ex fru. Hon är en sån person som lägger sig i precis allt och tror hon vet och kan allt.
När vi åt, så låg C på golvet i sin systerdotters babygym. Efter maten satte sig sambons ex på golvet brevid C och höll sitt barnbarn, I.
I är nästan 11 mån, och hon är hårdhänt. C är nästan 3 mån och lite ömtålig.
Ex frun lät I vara borta och pilla på babygymmet där C låg. Sambon påpekade att hon borde ta bort I innan något hände, men hon lyssnade inte.
Hon lät det gå så långt att I kastade sig över C, som tur var fångade hon I i tid, men men I lyckades riva C på kinden. Inget farligt, bara en skråma.
Innan dess så hade både sambon och L bett henne flera gånger att ta bort I därifrån så att det inte hände något.
Till slut blev L irriterad på sin mamma för att hon inte lyssnade och gick helt enkelt bort och tog sin dotter ifrån henne.
Då blev sambons ex sur och började tjafsa emot. Hon menade att barnen måste ju lära sig att umgås.
Jag trodde sambon skulle explodera så arg han blev. Det var inte ens hennes barn, och vi bad henne sluta, men hon lyssnade inte.
Ska det vara så svårt att göra som föräldrarna till barnen önskar? Jag blir så förbannad på sånt
.
L vill inte ha på sitt samvete att hennes dotter har skadat sin moster. I menar absolut inget illa, men hon är inte så gammal än.