Skönhetsideal verkliga eller inbillade?

Jag kom på att vi faktiskt har en kille på jobbet som stolt kallar sig nörd! Men förutom honom är det skralt, som sagt vad jag lagt på minnet iaf! Och inte som att alla kommer upp till mig och bara "jag är nörd!" haha :)

Men kan ju även bero på ålder, de flesta på mitt jobb är runt 35-45, och var tonåringar när nörd absolut var ett negativt ord, iaf på min skola, så det påverkar ju säkert med :)
Kan tänka mig att det är annorlunda bland dom som är yngre, jag inbillar mig att fler iaf... jamen har en mer stolt vibe, dom som pluggar spel eller startar egna spelföretag idag, än när jag började, vilket såklart är jättepositivt och kul!

Jag är i den åldern själv och upplever inte att folk i den åldern tycker att nörd är ett negativt uttryck.
 
I det fallet absolut, och som jag skrev tidigare så önskar jag att vi kunde prata om hur vi påverkas av ideal och problematiken kring det snarare än att lägga locket på. Jag försöker bara belysa att det inte är så enkelt som att inte prata om det, och jag kan se vad min mamma hade kunnat göra annorlunda. Jag har fler exempel men tycker att det är svårt att prata om utan att trigga och i en tråd med starka åsikter.
Vi kanske pratar om olika saker. Vad jag uppfattade att din mamma "la locket på" om, på ett sätt som jag tycker är bra, är kommentarer om andra som utgår från utseende. Men fy vilka stora läppar. Man ska inte se onaturlig ut, det ska vara naturligt. Vad snygg hon blev sedan hon gick ner i vikt. Den där klänningen passar henne verkligen inte. Sådant.

(Precis som @gammalek är jag också snål med komplimanger baserade på utseende. Inte minst för att min egen erfarenhet av komplimanger är att de ofta kommer när man närmar sig nåt slags kvinnlig stereotyp. Blommig klänning, lockigt hår, smink om man inte brukar ha det osv. Då får man höra hur fin man är.)

Om jag haft en dotter hade jag däremot definitivt pratat med henne om utseendehets, om pressen från sociala medier osv.
 
Det där säger nog snarare att det är svårt att avgöra människors ålder. Jag brukar också få visa leg på systemet men inte ser jag ut att vara i tjugoårsåldern direkt längre enligt mig själv, då såg jag mycket yngre ut :grin:
Såklart det är jättesvårt, jag blir själv sämre och sämre när det gäller att bedöma ålder. Men den där tävlingen som ibland uppstår här mellan folk som förtjust förklarar att de blev leggade för att de såg så himla unga ut, den tycker jag är lite tröttsam.
 
Jag kom på att vi faktiskt har en kille på jobbet som stolt kallar sig nörd! Men förutom honom är det skralt, som sagt vad jag lagt på minnet iaf! Och inte som att alla kommer upp till mig och bara "jag är nörd!" haha :)

Men kan ju även bero på ålder, de flesta på mitt jobb är runt 35-45, och var tonåringar när nörd absolut var ett negativt ord, iaf på min skola, så det påverkar ju säkert med :)
Kan tänka mig att det är annorlunda bland dom som är yngre, jag inbillar mig att fler iaf... jamen har en mer stolt vibe, dom som pluggar spel eller startar egna spelföretag idag, än när jag började, vilket såklart är jättepositivt och kul!
De jag tänker på spänner över ett stort åldersspann, 30-60 ungefär.
 
Vi kanske pratar om olika saker. Vad jag uppfattade att din mamma "la locket på" om, på ett sätt som jag tycker är bra, är kommentarer om andra som utgår från utseende. Men fy vilka stora läppar. Man ska inte se onaturlig ut, det ska vara naturligt. Vad snygg hon blev sedan hon gick ner i vikt. Den där klänningen passar henne verkligen inte. Sådant.

(Precis som @gammalek är jag också snål med komplimanger baserade på utseende. Inte minst för att min egen erfarenhet av komplimanger är att de ofta kommer när man närmar sig nåt slags kvinnlig stereotyp. Blommig klänning, lockigt hår, smink om man inte brukar ha det osv. Då får man höra hur fin man är.)

Om jag haft en dotter hade jag däremot definitivt pratat med henne om utseendehets, om pressen från sociala medier osv.
Det blir ju jättekonstigt om man inte "får" prata om utseende på andra sätt än just om vem/vad som är snyggt eller inte.

Man behöver ju hitta sätt att förhålla sig till utseendeideal. Och det gäller väl hur man än ser ut. Om ens familj eller vänkrets är etniskt blandad, präglar det också samtalen om utseende väldigt mycket. Om man inte hittar sätt att prata om det, står ju icke-vita barn i en vit omgivning helt ensamma. Förhållningssätt hittar man inte utan att samtala.

Men måste man absolut säga saker om andras läppar eller klänningar, får man ju hålla det till väldigt små sociala sammanhang. Där helst inga barn/ungdomar hör.
 
En ung släkting till mig arbetade extra på systembolaget. Hen berättade att hen brukade be om leg även hos kvinnor som med största sannolikhet inte var minderåriga eftersom de blev så glada och upplivade över att behöva visa leg.

Ett lite sorgligt exempel på ungdomsfixeringen i dagens samhälle.
 
Det blir ju jättekonstigt om man inte "får" prata om utseende på andra sätt än just om vem/vad som är snyggt eller inte.

Man behöver ju hitta sätt att förhålla sig till utseendeideal. Och det gäller väl hur man än ser ut. Om ens familj eller vänkrets är etniskt blandad, präglar det också samtalen om utseende väldigt mycket. Om man inte hittar sätt att prata om det, står ju icke-vita barn i en vit omgivning helt ensamma. Förhållningssätt hittar man inte utan att samtala.

Men måste man absolut säga saker om andras läppar eller klänningar, får man ju hålla det till väldigt små sociala sammanhang. Där helst inga barn/ungdomar hör.
Nu var inte detta riktat till mig, men jag svarar ändå.
För mig är det självklart och viktigt att prata med barn och ungdomar om normer och skönhetsideal (och jag gör det också). Annars blir de ju lämnade ensamma med sina funderingar eller t ex sociala mediers påverkan eller för all del många vuxna som (omedvetet) sprider negativa åsikter om utseende.
 
Vi kanske pratar om olika saker. Vad jag uppfattade att din mamma "la locket på" om, på ett sätt som jag tycker är bra, är kommentarer om andra som utgår från utseende. Men fy vilka stora läppar. Man ska inte se onaturlig ut, det ska vara naturligt. Vad snygg hon blev sedan hon gick ner i vikt. Den där klänningen passar henne verkligen inte. Sådant.

(Precis som @gammalek är jag också snål med komplimanger baserade på utseende. Inte minst för att min egen erfarenhet av komplimanger är att de ofta kommer när man närmar sig nåt slags kvinnlig stereotyp. Blommig klänning, lockigt hår, smink om man inte brukar ha det osv. Då får man höra hur fin man är.)

Om jag haft en dotter hade jag däremot definitivt pratat med henne om utseendehets, om pressen från sociala medier osv.

Ja, det ser jag nog som allmänt hyfs, att inte slänga sig med kommentarer om andras utseenden. En vän till mig har en mamma som tydligen alltid kommenterat andra, särskilt andras vikt. Det har såklart påverkat min vän och synen på hennes egen kropp. Vissa verkar tycka att det är okej att prata andra när de inte är där, men utöver att det är rent av elakt så är det en smärtsam påminnelse för alla runtom att vi är så granskade. Jag har en släkting som gör så, och jag är alltid som mest obekväm i mitt eget skinn när jag är runt henne. För jag vet att hon noterar precis allting och det gör mig smärtsamt självmedveten.

Men vuxna emellan så kan jag också tycka att det blir märkligt om man aldrig skulle kunna säga att någon är snygg eller har ett fint klädesplagg. Jag kan hålla med om att vi bör hålla ner snacket, av många skäl. Särskilt om vi inte känner mottagaren, och kring sådant som är kopplade kring starka normer. Men jag försöker hitta en balans där utseende varken är högt värderat eller tabubelagt. Att det är en sak av alla saker i livet, på nåt vis. Varken mer eller mindre, och varken mer eller mindre viktigt.
 
Men det är inte fel heller att göra om man bara förbättrar ens naturliga drag utan att ändra på någonting. Alla åldras inte på ett sätt dom mår bra av att göra och då är det inte fel att göra något åt. Det är skillnad dock på om man ändrar om sitt utseende som förstora läppar osv.

Det sade jag inte, jag sade hur jag som person tänker utifrån mig själv. Andra får givetvis tänka och göra annorlunda.
 
Jag är i den åldern själv och upplever inte att folk i den åldern tycker att nörd är ett negativt uttryck.
Jag är betydligt äldre och har därför andra upplevelser av ordet nörd.
Dessutom så stavades det neard på min tid.
Jag drog in just det ordet för att illustrera hur svårt det är att hitta ett gemensamt värde i ett ord.

Vilket det ju bevisligen är.
 
Ja, det ser jag nog som allmänt hyfs, att inte slänga sig med kommentarer om andras utseenden. En vän till mig har en mamma som tydligen alltid kommenterat andra, särskilt andras vikt. Det har såklart påverkat min vän och synen på hennes egen kropp. Vissa verkar tycka att det är okej att prata andra när de inte är där, men utöver att det är rent av elakt så är det en smärtsam påminnelse för alla runtom att vi är så granskade. Jag har en släkting som gör så, och jag är alltid som mest obekväm i mitt eget skinn när jag är runt henne. För jag vet att hon noterar precis allting och det gör mig smärtsamt självmedveten.

Men vuxna emellan så kan jag också tycka att det blir märkligt om man aldrig skulle kunna säga att någon är snygg eller har ett fint klädesplagg. Jag kan hålla med om att vi bör hålla ner snacket, av många skäl. Särskilt om vi inte känner mottagaren, och kring sådant som är kopplade kring starka normer. Men jag försöker hitta en balans där utseende varken är högt värderat eller tabubelagt. Att det är en sak av alla saker i livet, på nåt vis. Varken mer eller mindre, och varken mer eller mindre viktigt.
Jag var otydlig inser jag, såklart menade jag inte att det där jag räknade upp är sånt man säger direkt till berörd person. Utan det är det eviga diskuterandet bland kvinnor om andra kvinnors utseenden: Men fy vilka stora läppar. Man ska inte se onaturlig ut, det ska vara naturligt. Vad snygg hon blev sedan hon gick ner i vikt. Den där klänningen passar henne verkligen inte.

Vad gäller komplimanger så hittar jag oftast något annat än utseende att kommentera, utom för dem jag har i en väldigt nära omgivning.
 
Jag var otydlig inser jag, såklart menade jag inte att det där jag räknade upp är sånt man säger direkt till berörd person. Utan det är det eviga diskuterandet bland kvinnor om andra kvinnors utseenden: Men fy vilka stora läppar. Man ska inte se onaturlig ut, det ska vara naturligt. Vad snygg hon blev sedan hon gick ner i vikt. Den där klänningen passar henne verkligen inte.

Vad gäller komplimanger så hittar jag oftast något annat än utseende att kommentera, utom för dem jag har i en väldigt nära omgivning.

Nej jag förstod. Men det var också det jag menade, att jag räknar det som allmänt hyfs att inte fälla sådana kommentar bakom ryggen på folk. Men det tycker jag nog inte att folk gör heller, i varje fall inte vad jag stöter på, och pratas det om folks utseenden alls så är det lika många män som kvinnor. Det där varierar nog lite i olika kretsar. Där jag rör mig (vissa utav kretsarna) är det mycket utseendefixering både hos män och kvinnor men det pratas sällan om det, och åsikter om andras utseenden sker nog mer subtilt om det sker. Det är väl det jag också vill kritisera lite. Alla är bara smala, vältränade och snygga som om de bara vaknar så på morgonen och som om det inte ligger hårt arbete bakom. Ingen skulle erkänna att de bantar och ingen skulle (gud förbjude!) kommentera någon annans utseende för det är ju rentav ohyfsat och elakt, men det behövs inte heller för alla kan läsa mellan raderna här. Vad som passar in och inte. Vem som passar in. Så det jag försöker få med i diskussionen är bara för att man inte pratar om det så betyder det inte att det inte finns, och jag vet inte om det här är så mycket bättre. Det rumsrena och subtila. Det kan vara jäkligt svårt att greppa och få folk att känna sig både förbisedda och utanför utan att de ens förstår vad som hänt.
 
Har varit i dataspelsbranschen i tja... 15 år exakt faktiskt. Så har varit där.

Alltså jag vet det
Det jag menar är... bara för att SAOL ändrade definitionen betyder ju inte det att "nörd" är ett positivt ord för någon som blivit retad och kallad det halva sin uppväxt. Och det är dom jag syftar på kanske inte uppskattar att bli kallad nörd
Jamen precis. Men det beror ju samtidigt helt på hur ordet används. Nedsättande eller lite skämtsamt imponerat. Jag skulle inte kalla någon "nörd" om det inte var helt uppenbart att det sas som något positivt. För det kan precis lika gärna vara djupt nedlåtande och föraktfullt.

Det är ju dessutom ett engelskt ord ("nerd") och vi svenskar har ju en liten tendens att använda engelska ord och uttryck på sätt som kanske inte var meningen ursprungligen.

(Lite märkligt med dessa ord som plötsligt fått motsatt betydelse - sjuk och grym, till exempel.)
 
Nej jag förstod. Men det var också det jag menade, att jag räknar det som allmänt hyfs att inte fälla sådana kommentar bakom ryggen på folk. Men det tycker jag nog inte att folk gör heller, i varje fall inte vad jag stöter på, och pratas det om folks utseenden alls så är det lika många män som kvinnor. Det där varierar nog lite i olika kretsar. Där jag rör mig (vissa utav kretsarna) är det mycket utseendefixering både hos män och kvinnor men det pratas sällan om det, och åsikter om andras utseenden sker nog mer subtilt om det sker. Det är väl det jag också vill kritisera lite. Alla är bara smala, vältränade och snygga som om de bara vaknar så på morgonen och som om det inte ligger hårt arbete bakom. Ingen skulle erkänna att de bantar och ingen skulle (gud förbjude!) kommentera någon annans utseende för det är ju rentav ohyfsat och elakt, men det behövs inte heller för alla kan läsa mellan raderna här. Vad som passar in och inte. Vem som passar in. Så det jag försöker få med i diskussionen är bara för att man inte pratar om det så betyder det inte att det inte finns, och jag vet inte om det här är så mycket bättre. Det rumsrena och subtila. Det kan vara jäkligt svårt att greppa och få folk att känna sig både förbisedda och utanför utan att de ens förstår vad som hänt.
Ja, det där subtila är obehagligt, det är ju samma utseendepress, bara det att den är outtalad. De berörda vet ändå.

Det här ligger nära klassaspekten på ämnet för mig. I vissa kretsar fixar man det ena och det andra men det ska inte synas att det är fixat det är, "Ingen kan tro att jag har fillers/implantat/vad det nu är". Och så ser man ner på andra kretsar där more is more och det ska synas att man gjort det, man liksom flashar sina nya bröst eller nya läppar. Men båda grupperna går ju tillbaka på samma orsak: man anser inte att man duger som man är. Och det är så himla sorgligt.
 
Jag refererar i det fallet till om det är samhällskrav som driver på eller något annat.
Om samhället redan uppmärksammat en person som vacker så är det ju inte för att slippa anses som ful som det handlar om.
När man redan tillhör "det vackra folket" så gör man ju det.



Det är din värdering, inte min.
Vissa gör kosmetiskt kirurgi för att se ut som Barbiedockor.
Frågan var på riktigt varför man vill se ut som likadana dockor av plast.
Du lägger in egna tolkningar.
För att barbiedockor är extremt vackra dock är der få människor som har dom dragen.
Kroppen är däremot inte mänsklig det är mer en alieenkropp med tuttar.
 
Jag är i den åldern själv och upplever inte att folk i den åldern tycker att nörd är ett negativt uttryck.
Skojar du? Nörd var ju lika med tönt tills ganska nyligen och inte bara i Sverige i varenda high school rulle från 90 och 00 talet används nörd som skällsord.

Är ju först på sista tiden nörd har blivit mer som ett utryck för djupa intressen och däremellan fanns datanördarna :)
 
Ja, men jag hade ej vågat mig på att använda nörd om någon i min bransch iaf (dataspel)
Om jag inte kände personen och visste att denna var ok med det :)
Men jag har nog aldrig hört någon kalla sig själv nörd heller, inte som jag lagt på minnet iaf (alltså folk på jobbet eller sådär)
I min bekantskapskrets kallar sig många för hundnördar :)
 
Skojar du? Nörd var ju lika med tönt tills ganska nyligen och inte bara i Sverige i varenda high school rulle från 90 och 00 talet används nörd som skällsord.

Är ju först på sista tiden nörd har blivit mer som ett utryck för djupa intressen och däremellan fanns datanördarna :)
De flesta hänger med och det är inte så nyligen. Säkert 20-30 år sedan. Och ordet nörd är väl importerat och kom väl i allmänt bruk med amerikanska TV serier som en period hae den obligatoriska rollen nörd. Det var något längre sedan ksnske sen 60/70-talet. Redan då var nördarna de cola antihjältarna.
 
Skojar du? Nörd var ju lika med tönt tills ganska nyligen och inte bara i Sverige i varenda high school rulle från 90 och 00 talet används nörd som skällsord.

Är ju först på sista tiden nörd har blivit mer som ett utryck för djupa intressen och däremellan fanns datanördarna :)

Det beror på hur du definierar ganska nyligen.
 

Liknande trådar

  • Låst
Hundavel & Ras Vi har ett läge där släktskapsgraden ökar i våra raser vilket ger ännu mer anledning att selektera hår vilket i sin tur, överlag, ger...
13 14 15
Svar
292
· Visningar
22 860
Senast: Hedinn
·
Relationer Jag tittade på den gamla klassikern "Firman" igår och hur Tom Cruise, trots att han verkar upp över öronen förälskad i sin fru och inte...
7 8 9
Svar
179
· Visningar
16 187
Senast: Kerry
·
Samhälle Nu har även SD kommit ut som abortmotståndare, vilket innebär att en väsentlig minoritet av Sveriges befolkning röstar på partier som...
15 16 17
Svar
330
· Visningar
22 079
Senast: 95johsv
·
Relationer Vet inte riktigt vad jag skulle döpa tråden till. Varning för låååååååångt inlägg. Vet inte riktigt var jag ska börja i hela historien...
2
Svar
23
· Visningar
3 796
Senast: Lipperta
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp