Singeltråden no. 57

Har snackat med en kille på Tinder varje dag sedan i torsdags/fredags och nu på fredag kommer han antagligen hem till en kompis till mig där det är lite häng/fest. Är sjukt nervös! :crazy:
 
Ja jag vet inte vad jag tycker är värst, dom som inte hör av sig självmant eller dom som hör av sig men inte kommer till skott....

En viss hänsyn tar jag ju såklart till omständigheter hos den andra personen men bara till en viss gräns. Nåväl. Får väl se. Sen gissar jag ju att jag borde formulera det hela lite fint också, eftersom jag har lärt mig att kommunikation är bra ;) Jag vet ju dock inte hur man ska säga det på ett sakligt sätt. Mitt sjuårsjag tycker "du får ha det så bra nu ska jag gå på dejt" låter bra just nu :p

Nu hörde C av sig bara för det..! :p Jag föreslor att vi skulle ses på torsdag, han verkade på. Återstår att se mao.
Haha, ja, kommunikation är bra. Men känns jättesvårt att påtala något sådant utan att låta anklagande..
 
Ja jag vet inte vad jag tycker är värst, dom som inte hör av sig självmant eller dom som hör av sig men inte kommer till skott....

En viss hänsyn tar jag ju såklart till omständigheter hos den andra personen men bara till en viss gräns. Nåväl. Får väl se. Sen gissar jag ju att jag borde formulera det hela lite fint också, eftersom jag har lärt mig att kommunikation är bra ;) Jag vet ju dock inte hur man ska säga det på ett sakligt sätt. Mitt sjuårsjag tycker "du får ha det så bra nu ska jag gå på dejt med någon annan" låter bra just nu :p

Just nu "hämnas" jag genom att inte svara på senaste sms:et. Jättelöjligt, jag vet, och han har ju ingen aning om det (eftersom det var ett sms utan större innehåll eller fråga) men det känns ändå bra. Knäppa hjärna...

I övrigt orkar jag inte riktigt engagera mig. Det är ju en tävlingssäsong som sätter igång nu :laugh:
 
Jaha... och ännu ett par i kretsen som väntar yngel. Jag känner mig mer och mer utanför och efter, alla andra tar helt andra vägar i livet och kvar står jag, lika jävla singel som alltid. Suck. Det värsta är att jag inte ens blev glad över att höra det, jag blev bara ledsen över att ytterligare några "försvinner". Det skaffas hus och det skaffas barn (eller häst :D) och det är giftermål och dittan och dattan.

Ja, och så jag då. Med mina två katter. Och en ridskolehäst. Och.. ja. Det var det.

*lite trött, ledsen, bitter och ego och avundsjuk och missunnsam på samma gång*
 
Jaha... och ännu ett par i kretsen som väntar yngel. Jag känner mig mer och mer utanför och efter, alla andra tar helt andra vägar i livet och kvar står jag, lika jävla singel som alltid. Suck. Det värsta är att jag inte ens blev glad över att höra det, jag blev bara ledsen över att ytterligare några "försvinner". Det skaffas hus och det skaffas barn (eller häst :D) och det är giftermål och dittan och dattan.

Ja, och så jag då. Med mina två katter. Och en ridskolehäst. Och.. ja. Det var det.

*lite trött, ledsen, bitter och ego och avundsjuk och missunnsam på samma gång*
Kan verkligen förstå de känslorna! Nog för att inte allt för många i vänkretsen varken har stabila förhållanden eller skall skaffa barn, men ändå känner jag att jag halkar mer och mer efter.

Fyller liksom 28 i år, och vad har jag att visa i livet? En lägenhet och en katt? (Världens bästa katt, men ändå!?). Har bara haft ett förhållande i livet, och det var inget bra förhållande.. När blir det vår tur? Om en ens visste att ens tur skulle komma...
 
Person som har verkat ganska intresserad, frågat om vi ska på buggkurs tillsammans, kramat mig och ingen annan hej/hejdå, frågat om jag ska sova hos honom och är allmänt gullig. Skämtsam och rolig men alltid mån om att jag inte ska ta illa upp. Personer som känner honom blir förvånad över att han inte drygar som vanligt.

Men är helt omöjlig att prata med via telefon? Ingen idé att smsa, snapchata, skriva på facebook eller ringa för det går inte att nå människan :eek:

Lite avreaktion bara ... :banghead::rage::cry::rage::turd::turd:
 
Kan verkligen förstå de känslorna! Nog för att inte allt för många i vänkretsen varken har stabila förhållanden eller skall skaffa barn, men ändå känner jag att jag halkar mer och mer efter.

Fyller liksom 28 i år, och vad har jag att visa i livet? En lägenhet och en katt? (Världens bästa katt, men ändå!?). Har bara haft ett förhållande i livet, och det var inget bra förhållande.. När blir det vår tur? Om en ens visste att ens tur skulle komma...

Jag var 30 när jag hittade min, ungefär lika fundersam som du är innan det hände, när ska det bli min tur etc..

Men alla som sagt att det kommer, du kommer träffa någon när du minst anar det, hade rätt.
 
Jag var 30 när jag hittade min, ungefär lika fundersam som du är innan det hände, när ska det bli min tur etc..

Men alla som sagt att det kommer, du kommer träffa någon när du minst anar det, hade rätt.
Vill verkligen tro dig, och gör det emellanåt, men samtidigt ser jag ju i umgängeskretsen helt normala tjejer som är singlar och är tio år äldre än mig... Sen vet jag iofs inte om de letar eller kanske vill vara singlar, men nog finns det personer som aldrig träffar någon. Varför skulle det inte kunna vara jag?
 
Kan verkligen förstå de känslorna! Nog för att inte allt för många i vänkretsen varken har stabila förhållanden eller skall skaffa barn, men ändå känner jag att jag halkar mer och mer efter.

Fyller liksom 28 i år, och vad har jag att visa i livet? En lägenhet och en katt? (Världens bästa katt, men ändå!?). Har bara haft ett förhållande i livet, och det var inget bra förhållande.. När blir det vår tur? Om en ens visste att ens tur skulle komma...

@Frokennorlin

Jag känner likadant. Det enda jag har är en hyresrätt och en häst. Har varit singel i snart fem år. Känner mig löjligt ensam och värdelös vissa dagar.
 
Åh tjejer! Var inte deppiga! Jag kan förstå att det börjar kännas ensamt när umgängeskretsen "drar iväg", men stressa inte, det kommer! Jag tror att den som söker ska finna, om det handlar om nätdejting eller något annat. Alla kanske inte träffar någon sådär "naturligt" eller vad jag ska säga, ibland behöver man nog leta lite! Om de som är tio år äldre och singlar så tror jag i många fall att de har valt det själva :)

@Gotthard hur tar personen kontakt då?? :confused:
 
@addicted Kan verkligen känna igen mig i det!

Nu är jag dok lite taggad på att nätdejta lite när jag flyttat hem :) Har redan börjat titta på utbudet :angel:

@emmeloy Tycker det är skönt att någon säger att man får "leta" iaf ;) I de äldre kretsarna så är det ju så populärt med "när du slutar leta så kommer han stå där" eller "när du är nöjd med att vara singel, poff!" Blir sjukt provocerad av sådana påståenden. Känner mig ännu mer värdelös (och förbannad dessutom) av dem!
 
@Ceta det är väl typ som med jobb eller vad som helst! Alla har inte en massa jobberbjudnaden som bara ramlar in, man måste söka, kämpa och visa sig, och den arbetsgivaren som får dig kommer sedan bli världens lyckligaste! ;) Lite konstig jämförelse kanske :D Klart man ska leta, hallååå :angel:
 
@emmeloy Haha, kul jämförelse! Men samtidigt en jag kan känna igen mig i då jag fick söka jobbb i nästan två år innan jag fick det jobbet jag har nu (och slutar på imorgon). Men när jag väl vart kallad på intervju blev jag erbjuden jobbet direkt :D Hoppas det funkar på samma sätt på kärleksfronten :angel:
 
@addicted Kan verkligen känna igen mig i det!

Nu är jag dok lite taggad på att nätdejta lite när jag flyttat hem :) Har redan börjat titta på utbudet :angel:

@emmeloy Tycker det är skönt att någon säger att man får "leta" iaf ;) I de äldre kretsarna så är det ju så populärt med "när du slutar leta så kommer han stå där" eller "när du är nöjd med att vara singel, poff!" Blir sjukt provocerad av sådana påståenden. Känner mig ännu mer värdelös (och förbannad dessutom) av dem!

Det är rätt drygt med folk som drar till med sådant som sanningar. För en del kanske det stämmer men det beror nog mest på vilken inställning man har. Tittar jag på mig själv så ville jag gärna träffa någon vilket gjorde att jag seriedejtade, ofta träffade jag åtminstone två i veckan, men jag gav nog aldrig någon en ärlig chans utan var alltid på väg till nästa i tankarna. Insåg efter ett tag vad jag höll på med, bestämde mig för att lägga ner dejtingen, satsa på mig själv istället och köpa häst. Kändes hur bra som helst och ett par veckor senare träffade jag min nuvarande sambo. För de flesta jag känner har det dock varit tvärtom, i princip alla mina vänner har träffat sina partners på dejtingsidor där de aktivt har letat.
 
Hur välmenande det än är så får jag säga att det är rätt provocerande med sådana "glada tillrop". Särskilt när det kommer från de där icke-singlarna som hittat rätt, haha.

För egen del har jag både letat aktivt, varit ute aktivt (både på rena dejtingaktiviteter och ute bland folk i största allmänhet) och inte gjort ett skit. Men det hjälper ju inte direkt det heller :grin: Sen kan jag absolut inte säga att folk inte är intresserade, för så är det inte. Det är bara det där att det ska matcha med ömsesidigt gillande. Och jag vet ju vad jag vill känna, för jag hittar det lite då och då, men återigen - det ska ju vara ömsesidigt.

Jag har på intet sätt förlorat hoppet, jag är rätt säker på att det dyker upp någon men det förtar ju inte att det är så förbannat frustrerande att vara den som är kvar "på andra sidan". Hade det varit fler i bekantskapskretsen som också var singlar hade det ju inte varit lika påtagligt, men nu är det väldigt tydligt att jag är den udda fågeln. Och det stör mig eftersom det är ungefär lika svårt att hitta nya kompisar som killar ;)
 
@GoLightly Men precis! Det kan ju omöjligt finnas några universalsanningar på hur en skall träffa en partner, för då hade väl inte så många varit ("ofrivilligt") singlar?!

@Frokennorlin Men eller hur! Det är alltid de där "icke singlarna" som skall vara så attans klämkäcka att de nästan skuldbelägger en för att en vill träffa någon (för det är ju7 bara att sluta vilja träffa någon så står hen i fartsun? :grin: )
 
Jag letade faktiskt på dejtingsidor när jag träffade min. Så jag satt inte och väntade :p Dock var det så att han skrev till mig och han hade ingen presentation vilket normalt brukar vara kasserande när jag kollar in folks profiler, men av någon anledning svarade jag ändå. Tur var väl det!

Jag tror visst man kan leta aktivt, men man ska nog även tänka utanför lådan.
 
Blir fan inte klok på den här mannen..! Vi låg och pratade i telefon i 3,5h (:eek: ) igår och det var skittrevligt. Vi sa att vi skulle ses idag. Frågade idag om vi skulle ses, men då kunde inte han. "Får tyvärr ta det en annan gång :-(" Igen. Typ tredje gången detta händer. Han är skittråkig över sms och är hemskt dålig på att smsa, men huur trevlig som helst per telefon. Men så känns det som att han dodgear mig? Får panik. Slutade med att jag skrev att jag ger upp nu, orkar inte jaga honom för att få träffa honom. Ska vi ses får fan han styra upp det. (fast lite kanske trevligare.)

latest
 

Liknande trådar

Relationer Har ni varit med om att möta en blick från någon som bränner till och världen stannar för en sekund? Jag har nu varit med om det totalt...
2
Svar
35
· Visningar
2 527
Senast: Roheryn
·
Relationer Alltså jag spricker! Jag träffade precis en kille som va sååå söt! Hade jag inte varit i en monogam relation hade jag definitivt velat...
2
Svar
35
· Visningar
2 649
Senast: Palermo
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 287
Senast: gullviva
·
Hundavel & Ras Vi är hundlösa för första gången på typ 22 år, bortsett från ett glapp på några månader för 13 år sedan och det är så tomt och sorgligt...
2 3
Svar
55
· Visningar
3 591

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Oseriös avel 2023
  • Akvarietråden V

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp