Sv: sex

Jag FÖRSTÅR verkligen inte.

Varför verkar folk tro att det är antingen eller ?

Sex är ju bara bäst i en kärleksfull relation.

Det är ju inte ANTINGEN sex eller kärlek och respekt liksom.



Om man inte längre tänder på sin partner och slutar ha sex i sin relation så är det ett vänskapsförhållande.

Jag har inga problem med att folk lever i sådana sk vita äktenskap - men det är helvetet på jorden ifall det bara är den ENA i förhållandet som vill ha det så ! I alla fall för den partnern som är för evigt dömd till livstids celibat mot sin vilja.
 
Sv: sex

Lite kaplån och lite svar

Jag måste ha världens bästa make :love:

Vi har sex när andan faller på. Visserligen skulle makens anda säker falla oftare men han har aldrig någonsin tjatat eller sagt något om att vi har sex sällan. Efter en förlossning så va man ju inte så fräsch ett tag, inte jag iallafall och man känner sig pluffsig och inte så attraktiv, orken finns inte, man lägger sig hellre och sover:p

Vi har sex en till två gånger i månaden ibland fler och en starkare relation kan vi nog inte ha. Inget mys och gulligull direkt annars heller. Visst runt ägglossning blir jag ju lite trevlig:p

En ödmjuk partner med förståelse för (visst ja var det inte den andre som skulle ha förståelsen:D) för att man kanske behöver en lite längre startstäcka än innan. Lite förberedelser innan gjorda av partnern, lite stämningsfullt ljus och lite mysigt i soffan eller i sängen. Endel går det fort för att komma tillbaka till det "normala" andra tar det längre tid för och en del som jag kommer aldrig dit igen:D Men som tur är så är det helt okej med maken.

TS: Du ska inte ha dåligt samvete för din partner. Det är en känslomässig tid när man fått barn och högsta prio är inte alltid sex. Men att ta sig tid för varandra att bara sitta i soffan i lugn och ro, titta på en film och äta lite gott kan vara lika mycket värt som sex, enligt mig i allafall. Att bara vara tillsammans utan barn några timmar stärker relationen och man kan ta lite nya tag.

Lycka till!
 
Sv: sex

Varför verkar folk tro att det är antingen eller ?
Du pratar ju ochså om antingen eller. Sex eller påtvingat cellibat. Tråden började väl med att en vill mer eller en vill mindre? Då tyckte du att förståelse och så inför den som ville mer och hur hemskt det är att vara den som vill mest och att det är värre än döden osv.
Jag tror det finns få förhållanden som håller år ut och år in, där den ene vill varje dag och den andre vägrar totalt. Däremot finns det tyvärr många förhållanden med tandgissel i detta ämne.
Sex är ju bara bäst i en kärleksfull relation.
Tycker du ja........det är ju annars poppis med KK (eller vad det nu heter)
Det är ju inte ANTINGEN sex eller kärlek och respekt liksom.
Nej just det!
gulan
 
Sv: sex

Jag tror det finns få förhållanden som håller år ut och år in, där den ene vill varje dag och den andre vägrar totalt.

Jaså.

Det är vad du tror - men det är tyvärr rätt vanligt.

Jag försöker med dessa trådar få de drabbade att se det hopplösa i situationen och skaffa sig ett bättre liv med en mer synkad partner.
 
Sv: sex

För mig låter det ännu mera sjukt att binda någon till sig och få den att lova evig sexuell trohet - och sedan kallt vägra den all form av sexuell gemenskap.

Jag "hör" på er som tror att det här är något lättvindigt och ytligt att ni inte har en aning om hur DJUPT förnedrande ett ständigt frånstötande kan vara :(
 
Sv: sex

Fast det behöver ju inte vara så svart och vitt. Den ena kanske vill ha sex oftare än den andre. Det är ju inget ständigt frånstötande. Och 6 månader efter barnets nedkomst, ja själv hade jag varken läkt kroppsligen eller själsligen. För att inte tala om hur trött man är och hur supersexig man känner sig med sprutande bröst och muffin-mage.

Fny
 
Sv: sex

Jag tror det finns få förhållanden som håller år ut och år in, där den ene vill varje dag och den andre vägrar totalt.

Måste ge Silverkedjan rätt igen. Nu har jag inte full insyn i alla bekantas privatliv, men nog förekommer detta i fler fall än bara något enstaka..... Har själv på senaste tiden hamnat vid någon slags punkt i livet där jag fått anledning att fundera en hel del extra kring t ex dessa bitar. Jag har börjat diskutera mer privat med en del kompisar om och i kring förhållanden och utifrån det så tror jag du har fel. Många harvar på i sina förhållanden efter framförallt graviditeter och hoppas på en förändring kring bitarna med sex, närhet och intimitet. Men månader blir till år och ..... tjaa.... Det finns olika anledningar till att man står ut, men uthållig och hoppfull är man. Men det är utifrån min erfarenhet och de diskussioner jag haft.

Man håller i hop av olika anledningar, men i många fall kanske man borde gett upp för länge sedan. Nu är det inte bara själva sexet som slutat fungera. Det är som jag skrev innan.... en del av det hela. Sexet försvinner först..... sen kommer snart de övriga bitarna med kramar, ömhet, kroppskontakt ö h t. ...... och till slut är det inte mycket mer än morgontidningen och boendet som håller en i hop...... och ändå är det så att i flera fall så är det ändå kvinnan som tagit steget till ett uppbrott. Det får en att fundera på den manliga delen av befolkningen. Är vi dumma och korkade, uthålliga och envisa, bekväma och rädda för förändringar...... eller är det så att vi faktiskt älskar kvinnan ändå och hoppas på att det någon gång kommer en vändning?

Det finns säkert olika svar på det, men många förhållanden håller på i många år fast de kanske borde avslutats för länge sedan.
 
Sv: sex

Men allvarligt, dumpa sin livskamrat pga man vill ha mera sex?? För mig låter det HELT sjukt och fruktansvärt ytligt! :crazy:

Kanske lika ytligt som om någon kvinna dumpar sin man för att han ser för mycket på sportextra?

Självklart finns det inte bara svart och vitt här, men för många så är lång tid utan sex (eller väldigt lite sex) något som tär på både personen (som får avstå sitt behov) och i förlängningen förhållandet. Det behövs då väldigt mycket andra saker i förhållandet för att kunna väga upp den här biten.

Är något i förhållandet väldigt viktigt för den ena parten och inte den andra (kan vara nästan vad som helst) så blir det en obalans i förhållandet som måste uppvägas på annat sätt. Att väga upp ena partens behov av sex är nog i de flesta fall rätt svårt för det finns väldigt lite som kan ersätta det som sex ger. Att åka fort på MC, hoppa fallskärm, gosa med sina barn eller hunden ger förvisso "kickar" i olika form det med, men är inte jämförbart med sex med sin partner.

Är man väldigt olika på den här punkten under en lång tid så bör man jobba med dom problemen eller så bör man överväga att jobba på en relation med en annan partner.
 
Sv: sex

Fast diskussionen handlade om sex efter en graviditet. Inga år av påtvingat celibat.

Men om man verkligen älskar någon så har jag svårt att se att man vill ha sex mot den personens vilja. Men det är väl bara jag då...:crazy:

Jag anser inte (som vissa andra uttryckt) att jag har det väldigt bra för att min make inte velat tvinga mig till sex. Jag anser det vara en självklarhet. Och NEJ jag skulle inte göra våld på mig själv genom att ha sex om jag kände motvilja.

Dessutom tror jag inte att det känns bättre , att man "kommer igång" genom att tvinga sig till sex. Kommer igång gör man genom att ge sig tid att vara "bara" mamma, att återhämta sig & att ge sig tid till relationen NÄR man har ork. I min vänskapskrets är det få som inte har kommit igång efter småbarnsåren (inte någon såvitt jag vet). Sexlivet i mitt fall har gått från kvantitet till kvalitet..



Måste ge Silverkedjan rätt igen. Nu har jag inte full insyn i alla bekantas privatliv, men nog förekommer detta i fler fall än bara något enstaka..... Har själv på senaste tiden hamnat vid någon slags punkt i livet där jag fått anledning att fundera en hel del extra kring t ex dessa bitar. Jag har börjat diskutera mer privat med en del kompisar om och i kring förhållanden och utifrån det så tror jag du har fel. Många harvar på i sina förhållanden efter framförallt graviditeter och hoppas på en förändring kring bitarna med sex, närhet och intimitet. Men månader blir till år och ..... tjaa.... Det finns olika anledningar till att man står ut, men uthållig och hoppfull är man. Men det är utifrån min erfarenhet och de diskussioner jag haft.

Man håller i hop av olika anledningar, men i många fall kanske man borde gett upp för länge sedan. Nu är det inte bara själva sexet som slutat fungera. Det är som jag skrev innan.... en del av det hela. Sexet försvinner först..... sen kommer snart de övriga bitarna med kramar, ömhet, kroppskontakt ö h t. ...... och till slut är det inte mycket mer än morgontidningen och boendet som håller en i hop...... och ändå är det så att i flera fall så är det ändå kvinnan som tagit steget till ett uppbrott. Det får en att fundera på den manliga delen av befolkningen. Är vi dumma och korkade, uthålliga och envisa, bekväma och rädda för förändringar...... eller är det så att vi faktiskt älskar kvinnan ändå och hoppas på att det någon gång kommer en vändning?

Det finns säkert olika svar på det, men många förhållanden håller på i många år fast de kanske borde avslutats för länge sedan.
 
Sv: sex

KL

Något som jag generellt funderar på är varför så få försöker ta hjälp av en familjeterapeut innan de skiljer sig? Nu menar jag inte TS för det har bara gått 6 månader av ett helt nytt sätt att leva och en liten bäbis. Men generellt problem med hur mycket sex, bara dela morgontidningen, etc. En Familjeterapeut kan hjälpa en oerhört mycket! Om man bara tar det innan man börjar hata varandra!

Fny
 
Sv: sex

Fast diskussionen handlade om sex efter en graviditet. Inga år av påtvingat celibat.

Ja. Visst var det så det började. Sen gick diskussionen vidare på samma spår och "gulan" trodde inte det fanns de som höll ut år efter år i ofrivilligt celibat...... osv.

Men om man verkligen älskar någon så har jag svårt att se att man vill ha sex mot den personens vilja. Men det är väl bara jag då...:crazy:

Närå. Jag håller med dig fullt och fast. Skulle aldrig vilja att min fru hade sex mot sin vilja och jag skulle inte heller vilja ha sex med henne under de omständigheterna. Finns inget mer osexigt.


Dessutom tror jag inte att det känns bättre , att man "kommer igång" genom att tvinga sig till sex. Kommer igång gör man genom att ge sig tid att vara "bara" mamma, att återhämta sig & att ge sig tid till relationen NÄR man har ork.

Men det verkar som om en hel del fastnar i det stadiet i flera år. Att de flesta av naturliga orsaker inte vill hålla på så mycket under den första tiden efter en förlossning är väl rätt självklart. Det är mycket som förändras när man får barn. Inte bara kroppsligen. Själv kan jag tycka att en period på kanske 6-18månader kan vara rimligt, men sen då? Ska man behöva vänta på sin partner tills ungarna börjat skolan?

I min vänskapskrets är det få som inte har kommit igång efter småbarnsåren (inte någon såvitt jag vet). Sexlivet i mitt fall har gått från kvantitet till kvalitet..

Du har i alla fall något du kan kalla kvalitet. Finns de som inte har något alls. Vare sig bra eller dåligt.

.......................
 
Sv: sex

KL

Något som jag generellt funderar på är varför så få försöker ta hjälp av en familjeterapeut innan de skiljer sig? Nu menar jag inte TS för det har bara gått 6 månader av ett helt nytt sätt att leva och en liten bäbis. Men generellt problem med hur mycket sex, bara dela morgontidningen, etc. En Familjeterapeut kan hjälpa en oerhört mycket! Om man bara tar det innan man börjar hata varandra!

Fny

Det funderar jag också på. Men det är ju svårt när bara den ena vill gå. I bland är det killen som vägrar och i bland är det tjejen. En del har jag hört ångrat sig i efterhand och att de erkänt att det var dumt de vägrade partnern ett samtal hos rådgivningen.
 
Sv: sex

ändå är det så att i flera fall så är det ändå kvinnan som tagit steget till ett uppbrott. Det får en att fundera på den manliga delen av befolkningen. Är vi dumma och korkade, uthålliga och envisa, bekväma och rädda för förändringar...... eller är det så att vi faktiskt älskar kvinnan ändå och hoppas på att det någon gång kommer en vändning?

Det finns säkert olika svar på det, men många förhållanden håller på i många år fast de kanske borde avslutats för länge sedan.

Ja alltså många av mina väninnors erfarenhet är att de lämnat ett förhållande som varit dött därför att MANNEN fastnat med fjärrkontrollen eller datorn eller något annat och helt slutat vilja ha sex och kärleksfull närhet.. Medan KVINNORNA tycker de är för unga för att sluta ha sex.

Jag känner inte alls igen det där med minskad KVINNLIG lust under eller efter graviditet - tvärtom :o Kan det vara för att mitt barns pappa är den som tagit mest ansvar för barn och hem :smirk: ?

Däremot är det extremt sorgligt att oavsett kön bli reducerad till att bara vara förälder och otänkbar som kärlekspartner :cry:

Jag tror att det är mer rumsrent att diskutera minskad kvinnlig lust, men att minskad manlig sådan är MINST lika vanligt, om vi nu snackar 40+.
 
Sv: sex

Men det verkar som om en hel del fastnar i det stadiet i flera år. Att de flesta av naturliga orsaker inte vill hålla på så mycket under den första tiden efter en förlossning är väl rätt självklart. Det är mycket som förändras när man får barn. Inte bara kroppsligen. Själv kan jag tycka att en period på kanske 6-18månader kan vara rimligt, men sen då? Ska man behöva vänta på sin partner tills ungarna börjat skolan?

Jag tycker verkligen inte att det ÄR rimligt att celibatet ska slå till just som man borde vara som mest nyförälskad i sin partner ! En bebis är ju en fantastisk kick för ett (bra) förhållande :idea:

Är det kanske ofta så att mammor bär ett tungt lass och pappor är frånvarande och "straffas" för det på ett så primitivt omedvetet sätt som att deras kvinnor inte orkar ha sex?

Det är väl allmänt känt att man blir AVVAND utan sex.

Man kommer helt enkelt inte igång så lätt om man skaffat sig asexuella vanor.

Jag tycker nyblivna familjer skulle satsa mer på TID tillsammans och att dela helt lika på föräldraskapet - och utnyttja lyckoruset och hormonstormarna till att älska både bebin och VARANDRA :love:

/säger Tim som om det inte hade varit för en rad vassa stygn gärna hade haft sex i familjerummet på BB :cool:
 
Sv: sex

Håller med dig om att det är lika tråkigt vilket kön det än är som drabbas. Eg är det väl tråkigt för båda så länge båda bryr sig. Det är väl bara den/de som ger blanka f-n i det hela som går ur det hela med en oberörd min.
 
Sv: sex

Däremot är det extremt sorgligt att oavsett kön bli reducerad till att bara vara förälder och otänkbar som kärlekspartner :cry:

Jag har försatt mig där själv, jag är bara förälder just nu, vill inget annat. Vet heller inte hur jag ska komma ifrån det. Som jag tidigare skrev får jag så mycket fysisk närhet av mina barn, kramar, pussar, gos, etc. Det känns som om närheten från sambon är överflödig. Jag blir skitarg på mig själv när jag känner så här. Av ren reflex blir jag grinig om sambon antyder minsta lilla lust till närhet. Sedan förstår jag vad jag håller på med, och blir gråtfärdig istället. För att jag är så himla puckad. Men jag orkar bara inte med sex, jag har noll, nada lust. Nu har jag ju varit både gravid och ammande i nästan två år, jag vet inte om jag kan skylla på hormoner.
 
Sv: sex

Jag lånar din knapp, detta är väl mest ett generellt inlägg tror jag.

Jag hade sexlusten kvar genom hela graviditeten, och kände den direkt efteråt igen, trots att jag hade ont efter kejsarsnittet och var lite förvirrad i mammarollen etc. Men, tyvärr så gjorde det ont första gången vi hade sex. Och andra. Och tredje.. Nu har det gått snart 10½ mån och det gör fortfarande ont.
Så min sexlust har tyvärr dalat ganska mycket. Jag spänner mig bara jag tänker på det, och då är det ganska svårt att bli kåt. Det har hänt kanske 5 ggr på dessa 10 mån att det inte gjort ont, och då har det inte funnits någon speciell anledning vad jag kan se. Glidmedel hjälper, men det gör ganska ont med det också.

Jag tror att många tjejer, i alla fall många som jag känner, är rädda för att börja ha sex igen. En del för att dom känner sig annorlunda efter att ha fött en bebis vaginalt, andra för att dom tror att det ska göra ont. Vilket det ju faktiskt kan göra för många dom första gångerna, iom slemhinnor och allt sådant som kan vara lite känsligt av alla hormoner. Och när man inte börjar ha sex igen, så blir man mindre och mindre kåt..
Jag har alltid haft en ENORM sexlust. 6 ggr om dagen var aldrig några problem, utan jag bara njöt och ville ha mer. Nu tänker jag på sex kanske en gång i veckan, men orkar inte ens anstränga mig för att försöka bli kåt.. Utan han får ta alla initiativ, vilket såklart är tråkigt för honom. Dessutom att vi får kämpa ganska mycket för att få till det överhuvudtaget, för att minska smärtan och göra det så skönt som möjligt för mig.

Nåja, jag ska boka tid hos gyn snart, så förhoppningsvis kan vårt sexliv bli lite mer som förut. Ja, inte för att vi har tid till så mycket sex nu längre med en aktiv liten kille här hemma, men några gånger i veckan åtminstone. Jag saknar min sexlust och vill bli mig själv igen. Så jag hopppas på att dom hittar något fel på mig, som kan lagas..
 
Sv: sex

Kan det inte vara amning/hormoner som gör att du inte är "som vanligt"?

Jag hade jättetur som inte hade några smärtor alls efter min första förlossning. Min BM uppmuntrade till sex, då man stärkte underlivet, och jag hade skitslappa muskler efteråt, därav min extra gynkontroll jag gjorde tidigt efter förlossningen.

Men vi hade ändå sex så himla sällan att jag är grymt förvånad över att jag lyckades bli gravid igen :crazy:
 
Sv: sex

Jag saknar min sexlust och vill bli mig själv igen.

Det här är ju ett i grunden FYSISKT problem som inte är normalt och som jag hoppas du får hjälp med.

Det vore ju värre om du sa att du verkligen inte VILLE börja ha sex med din partner igen för från och med nu tycker du det och han är äcklig/t !
 

Liknande trådar

Övr. Barn För mitt barns skull borde jag kanske vara anonym. Men jag väljer istället att skriva väldigt lite och kortfattat för jag tror att någon...
Svar
13
· Visningar
1 099
Senast: Bexzor
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
3 905
Senast: gullviva
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
Svar
8
· Visningar
1 351
Övr. Barn Fick information i appen från förskolan angående en bussresa nästa vecka. Ingen förfrågan om barnen får åka med öhvt utan bara...
2
Svar
21
· Visningar
1 718

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Valet i USA
  • Störiga saker vi stör oss på, del 36.
  • Bästa film

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp