Sambon vill inte skaffa barn. Jag vill.

[morgaine]

Fast han bestämmer inte att hon ska leva barnlös, han bestämmer att han ska leva barnlös. Hon bestämmer själv om hon vill vara kvar i en barnlös relation eller inte.

Ja men han utpressar ju henne att avstå genom att tvinga henne tt välja. Precis som ni anklagar henne för att utpressa honom.
Detta är ju en djupt rotad patriarkal struktur att det anses värre att en kvinna "tvingar" en man att bli far än att en man "tvingar" en kvinna att avstå. Det ör alltid synd om mannen som inte får bestämma medan kvinnan får finna sig i beslutet. Med den logiken är det väl synd om kvinnan som inte får bestämma?

 

[morgaine]

Så du tycker det är mer okej att någon som inte vill ha barn ska skaffa för den andras skull än tvärtom?
För mig är det helt orimligt.

Jag kan inte leva utan djur, skulle inte min partner vilja ha djur skulle jag byta partner. Skulle inte komma på tanken att tjata mig till det.

Nej hon ska inte tvinga honom. Men hon måste väl få berätta att hon ser det som en dealbreaker? Eller tycker ni hon bara ska packa och gå? Jag flrstår inte ert resonemang.
Om man ser det så så får man väl säga "jag vill ha barn och jag lämnar dig om du inte vill ha några så du får välja". Det är inte utpressning, det är att framlägga alternativen som finns.

 

[Görel]

Varför skulle ett sådant barn lida mer än alla ofrivilliga graviditeter som råkar födas? Detta barnet vore ju iaf hett efterlängtat av sin mor och det bör väl räcka långt? Det är väl värre när två 16-åringar behåller fast ingen egentligen önskat ett barn om man nu tänker så?
Det verkar också väldigt märkligt att dessa pappor aldrig fick varma känslor för sitt barn,

Nu läste du fel. Det var mammorna som inte fick varma känslor för sina barn i de exemplen jag tänker på. Känner flera privat och har även träffat i jobbet. Det som skavde där är just att man förväntar sig att mammor alltid har varma känslor för sina barn medan pappor inte behöver ha det. Det har kanske fördjupat traumat.

 

[morgaine]

Så du tycker det är mer okej att någon som inte vill ha barn ska skaffa för den andras skull än tvärtom?
För mig är det helt orimligt.

Jag kan inte leva utan djur, skulle inte min partner vilja ha djur skulle jag byta partner. Skulle inte komma på tanken att tjata mig till det.

Jag förstår dig helt. Jag vill inte heller leva utan djur. Ska folk säga att du utpressar din man då? Nej, du har bara sagt att du väljer en annan partner om han inte kan leva med djur.

 

[morgaine]

Hur kul kan det vara att vara ett barn som kom till bara för att ena föräldern vill fortsätta att vara tillsammans med andra föräldern? Bli sedd som ett nödvändigt ont, som någon vars existens är till för att ena föräldern vill göra andra föräldern glad, men egentligen inte vill ska vara där.

Det känns väldigt osannolikt att det blir så. De flesta brukar tycka om sina barn. Blir det så så får väl föräldrarna skilja sig för barnets skull så får barnet växa upp med den föräldrern som älskar det.

 

[Görel]

Det känns väldigt osannolikt att det blir så. De flesta brukar tycka om sina barn. Blir det så så får väl föräldrarna skilja sig för barnets skull så får barnet växa upp med den föräldrern som älskar det.

Då tvingar man föräldern att välja mellan partnern som man älskar och barnet som man älskar, vilket givetvis sätter spår i både barn och föräldern. Det tror jag inte är en realistisk lösning.

Jag vet inte vilken erfarenhet du har av livet, men min som både privatperson och yrkesperson är att alla faktiskt inte älskar alla sina barn.

 

[Bison]

Nej hon ska inte tvinga honom. Men hon måste väl få berätta att hon ser det som en dealbreaker? Eller tycker ni hon bara ska packa och gå? Jag flrstår inte ert resonemang.
Om man ser det så så får man väl säga "jag vill ha barn och jag lämnar dig om du inte vill ha några så du får välja". Det är inte utpressning, det är att framlägga alternativen som finns.

Ja, det har hon ju gjort och han har sagt nej.

 

[Bison]

Jag förstår dig helt. Jag vill inte heller leva utan djur. Ska folk säga att du utpressar din man då? Nej, du har bara sagt att du väljer en annan partner om han inte kan leva med djur.

Ja, om jag skulle köra en övertalningskampanj så tycker jag att jag gör det.
Jag vill ha någon som älskar djur lika mycket som jag och att det är något vi båda vill. Inte att vi skaffar djur för att jag vill det och att han går med på det för att inte förlora mig. Det skulle kännas uselt.

 

[escodobe]

Det kan även gå totalt åt helvete. För mig är det självklart att bägge två ska vilja ha barn lika mycket.
Jag tycker det där blir en emotionell utpressning, att skuldbelägga den andre.

Vad som är värst är väldigt individuellt. För mig skulle ett barn vara slutet på mitt liv. Jag hade hatat livet med barn så djupt och innerligt.

Framförallt så har Barnet inte möjlighet att välja sina föräldrar. Jag tycker att det är rimligare att vuxna kanske ångrar att de inte fått barn än att barnet riskerar att inte känna sig älskad och få vad den behöver från sina föräldrar.

 

[escodobe]

Nej det är inte bra såklart. Men då får ju sambon säga att han hellre bryter än skaffar barn. Är det rätt mot henne tycker du att han bestämmer att hon ska leva barnlös?
Jag har träffat ettt antal kvinnor vars man vägra barn för att sedan lämna henne när han är 50 och skaffa barn med en yngre kvinna. Om det hände mig skulle jag bli mycket bitter så jag tycker man ska fundera igenom sådana risker innan man avstår barn för partnerns skull.

Som kvinna har man fördelen att man faktiskt inte behöver någon man för att få barn.
Det kan man lösa på andra sätt, och om man väljer en specifik man istället för barn så är kanske ens barnlängtan inte så stor ändå?

 

[athena_arabians]

Ja men han utpressar ju henne att avstå genom att tvinga henne tt välja. Precis som ni anklagar henne för att utpressa honom.
Detta är ju en djupt rotad patriarkal struktur att det anses värre att en kvinna "tvingar" en man att bli far än att en man "tvingar" en kvinna att avstå. Det ör alltid synd om mannen som inte får bestämma medan kvinnan får finna sig i beslutet. Med den logiken är det väl synd om kvinnan som inte får bestämma?

Det är inte utpressning, det är hans val. Det är en stor skillnad. Han har lika stor rätt till sitt val som sin partner. Sedan är det upp till de inblandade hur de vill göra, om det är värt kompromissen att stanna utan att det blir barn eller att lämna och försöka få barn på egen hand eller med en annan partner.

Plus att det är ett barn vi pratar om, inte en till häst... ett barn ska få vara önskat av båda föräldrarna (även "oops"-barn kan bli efterlängtade, det var bara att man inte planerat att får barn just då).

 

[nightcrawler]

Nej det är inte bra såklart. Men då får ju sambon säga att han hellre bryter än skaffar barn. Är det rätt mot henne tycker du att han bestämmer att hon ska leva barnlös?
Jag har träffat ettt antal kvinnor vars man vägra barn för att sedan lämna henne när han är 50 och skaffa barn med en yngre kvinna. Om det hände mig skulle jag bli mycket bitter så jag tycker man ska fundera igenom sådana risker innan man avstår barn för partnerns skull.

Varför kan inte hon bryta? Det är ju hon som vill ha barn. Vill hon ha barn så är det hennes ansvar att skaffa det med nån som verkligen vill. Inte tvinga in nån som egentligen inte vill. Hur tror du barnet kommer att känna? Dens ena förälder vill inte ha den men skaffade den för husfriden.

 

[morgaine]

Varför kan inte hon bryta? Det är ju hon som vill ha barn. Vill hon ha barn så är det hennes ansvar att skaffa det med nån som verkligen vill. Inte tvinga in nån som egentligen inte vill. Hur tror du barnet kommer att känna? Dens ena förälder vill inte ha den men skaffade den för husfriden.

Ja det bästa vore en ny partner

 

[morgaine]

Det är inte utpressning, det är hans val. Det är en stor skillnad. Han har lika stor rätt till sitt val som sin partner. Sedan är det upp till de inblandade hur de vill göra, om det är värt kompromissen att stanna utan att det blir barn eller att lämna och försöka få barn på egen hand eller med en annan partner.

Plus att det är ett barn vi pratar om, inte en till häst... ett barn ska få vara önskat av båda föräldrarna (även "oops"-barn kan bli efterlängtade, det var bara att man inte planerat att får barn just då).

Ja, sant de får försöka komma till en lösning.
Jag har en väninna vars ex försökte pressa henne till abort (fallerande p-piller), han var jättearg. Nu vill han ha vårdnaden.
Bara ts och hennes sambo kan veta hur detta blir och vad han konmer känna. Men sant är att de allra flesta älskar sina barn när de väl är födda. Om ts skaffar barn via insemination blir hon ensam med ett barn. Om ts och sambon chansar finns det en chans att hon får bo med sambon och barnet men även en risk att hon blir ensam med sitt barn.

 

[Snurrfian]

Jag tror jag förstår vad @morgaine menar, nu blir det kvinnan som måste ta ansvar om hon ska stanna eller gå, och mannen blir offret som blir lämnad om hon väljer att hon vill ha barn. Men det kanske även måste vara mannens ansvar att lämna om han inte vill ha barn.

 

[Tonto]

Det känns väldigt osannolikt att det blir så. De flesta brukar tycka om sina barn. Blir det så så får väl föräldrarna skilja sig för barnets skull så får barnet växa upp med den föräldrern som älskar det.

Fast det händer ofta att folk ångrar sina barn. Jag hade absolut avskytt att ha ett barn, även mitt eget. Så jag skaffar inga barn. Hatar när folk "Ja men de flesta tycker ju om sina barn även om dom inte vill ha barn."

 

[Bison]

Jag tror jag förstår vad @morgaine menar, nu blir det kvinnan som måste ta ansvar om hon ska stanna eller gå, och mannen blir offret som blir lämnad om hon väljer att hon vill ha barn. Men det kanske även måste vara mannens ansvar att lämna om han inte vill ha barn.

Fast samtidigt är mannen nöjd med relationen som den är.
Jag tycker inte det är någon skillnad om det är en man eller en kvinna som vill ha något.
Jag har blivit lämnad för att jag inte vill ha barn, det gör inte mig till ett offer.

 

[Red_Chili]

Fast det händer ofta att folk ångrar sina barn. Jag hade absolut avskytt att ha ett barn, även mitt eget. Så jag skaffar inga barn. Hatar när folk "Ja men de flesta tycker ju om sina barn även om dom inte vill ha barn."

Instämmer. Dessutom, även om de flesta tycker om sina barn så innebär det att det också finns de som inte gör det. Dvs, det finns ingen garanti för att en person tycker om sina barn. Därför bör det ju verkligen vara viktigt att barnet är efterlängtat av båda blivande föräldrarna, för att minska risken för att ena föräldern inte tycker om det. Även om det bara är ett enda barn som råkar ut för att inte bli älskat av sin ena förälder så är det (i mina ögon) ett barn för mycket, framförallt om det blivit så för att den föräldern kände sig övertalad att skaffa barn.

 

[morgaine]

Fast det händer ofta att folk ångrar sina barn. Jag hade absolut avskytt att ha ett barn, även mitt eget. Så jag skaffar inga barn. Hatar när folk "Ja men de flesta tycker ju om sina barn även om dom inte vill ha barn."

Känner man att man skulle avsky att ha ett barn så är det ju bäst att stå på sig och inte skaffa.
Många som väljer bort barn gör det av praktiska skäl och isf kan man kanske ändra sig för partnerns skull. Ex en väninna som säger att” livet går ut på att gå ut på bio när man vill, dricka cappuccino på balkongen ostört och skulle hata att passa upp på någon. ”
En sådan person kanske kan skaffa ett om partnern lovar att ta huvudansvaret. Om man känner att man kan offra balkong-friden då alltså.

 

[morgaine]

Instämmer. Dessutom, även om de flesta tycker om sina barn så innebär det att det också finns de som inte gör det. Dvs, det finns ingen garanti för att en person tycker om sina barn. Därför bör det ju verkligen vara viktigt att barnet är efterlängtat av båda blivande föräldrarna, för att minska risken för att ena föräldern inte tycker om det. Även om det bara är ett enda barn som råkar ut för att inte bli älskat av sin ena förälder så är det (i mina ögon) ett barn för mycket, framförallt om det blivit så för att den föräldern kände sig övertalad att skaffa barn.

Jag håller med.
Om jag vore ts skulle jag förklara läget och sedan leta ny karl.