Såhär blev det

Det här är en parentes i sammanhanget, verkligen. Men "när nån oavsett vem är 'borta' 2 veckor som inte brukar vara det ..." Av vad jag har läst så verkar han vara borta länge oftare än inte, så att säga. Och jag hade läst ditt "Oj, där var du" som passivt aggressivt.
”Oj, där var du” kom av att vi skrev på snap. Då dyker det upp ”xxx skrev” på displayen. Jag var nog snarare förvånad.

Jag hade nog inte tagit det som passivt aggressivt, å andra sidan tog han ju illa vid sig när han dök upp kring frågor ”hur har du det, hur mår du också”.

Svårt liksom hur man ska formulera sig
 
Hoppar in i tråden och kommenterar:
Om det är svårt hur man ska formulera sig i en relation hade jag hellre låtit bli. Inte sunt att gå omkring på äggskal, det bådar inte gott inför en eventuell framtid.
Det blir ingen framtid. Känner att oavsett om det är en partner, en vän eller ytlig bekant, chefen osv så är väl ett ”Hej, hur går det för dig. Har du det bra” ingenting man direkt skall bli tolkas som påhoppade för. Det är ju en omtanke liksom.

Nej och sådär höll jag på länge. Vad jag skrev och ändrade tusen gånger, vilken tid jag skrev osv…. Det ska man liksom inte behöva göra.
 
Det blir ingen framtid. Känner att oavsett om det är en partner, en vän eller ytlig bekant, chefen osv så är väl ett ”Hej, hur går det för dig. Har du det bra” ingenting man direkt skall bli tolkas som påhoppade för. Det är ju en omtanke liksom.

Nej och sådär höll jag på länge. Vad jag skrev och ändrade tusen gånger, vilken tid jag skrev osv…. Det ska man liksom inte behöva göra.
Nä...kanske du ska acceptera vara olyckligt förälskad?
 
Ännu en milstolpe avklarad idag då han faktiskt hört av sig.

Jag tänkte vara rak, vänlig men tydlig med hur sommaren varit för mig. Nog sällan sett så konstiga svar.

1) Han kände att han behövde ha 30 minuters kommunikationstid om han skulle öppna meddelanden. Jag undrade då varför han inte kunde göra som alla andra- man skickar nåt när man hinner. Inget svar

2) Han skyllde på att han borde sett att jag knöt an till människor och inte fortsatt inleda nåt. Nä men sist han var här pratade han om att han t.o.m. skulle ha min häst flera dagar i veckan när han flyttade hit.

3) Han kunde inte skriva något för jag hade petat på honom genom att efter flera veckors tystnad skriva ”hur har du det och hur går det med allt”- det kände han sig kränkt över för det ville han inte prata om. Jag hade även skrivit ”Oj, där var du” efter flera veckors tystnad vilket var en Pet/hint mot honom.

4) Han svara att man inte skulle älta gammalt. Jag frågade då vänligt hur han i nutid sagt att jag förstår hur du känner, jag ska inte ghosta dig mer och sen fortsätter med det 2 veckor till. Jomen då var han hjärntrött.

5) När jag lugnt sa att jag litat på honom mycket för att han i början sagt/skrivit att ghosta är det fegaste man kan göra, han skulle aldrig göra det även om han hade häcken full… och att jag upplevde honom som nån som stod för vad han sa så fick han väldigt brått iväg och ghostande igen såklart.

För mig blev det tydligt, han tar inget ansvar utan lägger det på mig. När det sen inte gått så blir han sur. Han skrev också flera gånger att han tyckte mycket om mig. Tydligt blir också att jag inte kan göra rätt. När nån oavsett vem är ”borta” 2 veckor som inte brukar vara det så hur kan dets vara ett påhopp att fråga hur det är eller vad som händer?

Det blev en milstolpe till. Jag har mått bättre sista dagarna. Han har hört av sig men det känns som jag ser rakt igenom honom. Saker har liksom inte berört som innan… jag har mest suckat.
Folk säger så mycket det är alltid så mycket :)
I tidigare tråd satte du väl en deadline som passerat nu? Och dök han inte upp skulle du strunta i honom. Vad hände med det?
Tror väl hon gör det nu mer eller mindre?
 
Det kan han ju fortsätta göra i tio års tid, det har du inte kontroll över. Faktorn du kan kontrollera är när DU avslutar.
Det har jag ju gjort. Förvisso började han med att vi skulle börja om… nu ghostar han igen. Eller tjurar, för han kom liksom inte undan med konstiga ursäkter. Och jag bemötte det lugnt och pedagogiskt, som man gör till barn. Då var det inte kul liksom.

Jag skiter faktiskt i vilket. Efter vårt prat igår ser jag honom med helt andra ögon. Antingen ”har han nåt”, eller så är han bara ovanligt korkad (här kommer säkert nån att reagera”. Men han stämmer liksom inte.

Idag har i övrigt varit bra dag, helt utan honom.
 
Senast ändrad:
Det har jag ju gjort. Förvisso började han med att vi skulle börja om… nu ghostar han igen. Eller tjurar, för han kom liksom inte undan med konstiga ursäkter. Och jag bemötte det lugnt och pedagogiskt, som man gör till barn. Då var det inte kul liksom.

Jag skiter faktiskt i vilket. Efter vårt prat igår ser jag honom med helt andra ögon. Antingen ”har han nåt”, eller så är han bara ovanligt korkad (här kommer säkert nån att reagera”. Men han stämmer liksom inte.

Idag har i övrigt varit bra dag, helt utan honom.

Fast du behöver ändå ta tillbaka kontrollen för din egen skull. Du låter fortfarande honom bestämma hela situationen, du säger att du inte bryr dig nu, så varför avslutar du inte det? Om du verkligen skiter i vilket så är det ju inga problem att säga till honom att du inte vill att han hör av sig alls mer.
 
Fast du behöver ändå ta tillbaka kontrollen för din egen skull. Du låter fortfarande honom bestämma hela situationen, du säger att du inte bryr dig nu, så varför avslutar du inte det? Om du verkligen skiter i vilket så är det ju inga problem att säga till honom att du inte vill att han hör av sig alls mer.
Hur ska jag säga till honom när han ghostar idag?
Jag var ganska tuff och envis igår men på ett lugnt sätt. Gissningsvis så fattar han själv. Jag tror inte han hör av sig mer och gör han det så struntar jag i det. Eller gör som han ”öppnar inte”
 
Hur ska jag säga till honom när han ghostar idag?
Jag var ganska tuff och envis igår men på ett lugnt sätt. Gissningsvis så fattar han själv. Jag tror inte han hör av sig mer och gör han det så struntar jag i det. Eller gör som han ”öppnar inte”

Man skickar ett meddelande "Hej, jag har insett att det här inte ger mig någonting. Jag vill inte ha mer kontakt" Sen tar man bort alla vägar för honom att svara och skiter i hurvida han öppnar det och gråter eller inte öppnar alls.
 
OM han försvinner ur ditt liv (pga ditt beslut eller hans) - känner du då att "något" saknas...? Att dramat/förälskelsen/ovissheten fyllt nån slags diffus uppgift i ditt liv och skulle lämna ett tomrum efter sig?
Just nu är jag mer att ”det som var, det var”. Det gör inte lika ont, det betydde inte så mycket. Innan kunde jag nästan börja gråta bara jag tänkte på hur bra vi haft det.

Sen ja, hans ständiga kontakt innan sommaren kommer jag att saknas. Det blir ett tomrum. Som på jobbet när han under 7 månader alltid hörde av sig en viss tid när dagskiftet gick hem, all egentid hemma där man gick och småpratade. Men så är det ju inte längre men det känns ganska lugnt.
 
Man skickar ett meddelande "Hej, jag har insett att det här inte ger mig någonting. Jag vill inte ha mer kontakt" Sen tar man bort alla vägar för honom att svara och skiter i hurvida han öppnar det och gråter eller inte öppnar alls.
Säger det nog hellre så jag vet att han ser det i så fall. Men sitter varken och väntar eller längtar att han skall höra av sig igen efter igår.
 
Det har jag ju gjort. Förvisso började han med att vi skulle börja om… nu ghostar han igen. Eller tjurar, för han kom liksom inte undan med konstiga ursäkter. Och jag bemötte det lugnt och pedagogiskt, som man gör till barn. Då var det inte kul liksom.

Jag skiter faktiskt i vilket. Efter vårt prat igår ser jag honom med helt andra ögon. Antingen ”har han nåt”, eller så är han bara ovanligt korkad (här kommer säkert nån att reagera”. Men han stämmer liksom inte.

Idag har i övrigt varit bra dag, helt utan honom.

Den här trådens eviga fortsättning säger annorlunda, tycker jag.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Trigger varning om psykisk ohälsa. Kort fattat historia, så har jag sen redan som barn mått dåligt till och från. Problem med skolgång...
Svar
18
· Visningar
1 016
Senast: Rosett
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 114
Senast: gullviva
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 086
Senast: monster1
·
R
Relationer Konstig rubrik kanske men jag ska förklara. Jag har iprincip alltid varit väldigt blyg och så. Och ända från jag var liten så um gicks...
2
Svar
35
· Visningar
2 155

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp