såg en kompis slå

[Snuffsan]

Sv: såg en kompis slå

Jag blir mörkrädd när jag läser dina inlägg. Är du bara ute efter att provocera? Du har några märkliga trådar på hund som tillsammans med denna får mig att undra om du verkligen menar det du skriver eller bara vill provocera?

Tyvärr är min gissning att du menar allvar och det gör mig lite lätt illamående.

 

[Snuffsan]

Sv: såg en kompis slå

Jag hade en bekant som fick barn samtidigt som mig. Vi umgicks mycket när vi var hemma med barnen och det visade sig att hon slog sitt barn. Jag pratade med henne ett antal gånger och hon sa att hon insåg att det var dumt men fortsatte ändå.
Jag pratade med BVC som i sin tur pratade med henne, men inte heller detta hjälpte. Jag talade då om för henne att nu kommer jag att anmäla dig och så ringde jag soc. Vi slutade umgås i samband med detta. Jag insåg att vi inte hade något gemensamt och att jag ständigt var förbannad på hur hon behandlade sin dotter så jag sa upp bekantskapen.

Den här människan slog så fort barnet gjorde något som hon tyckte var fel. Eller "daskade" som Nikkis uttryckte det. Min ex-vän hade samma ordval, samma resonemang.

Dessutom kunde hon kalla på sin 2 åring och säga "Kom ska du få stryk!" Hennes dotter fattade bara att mamma kallade, gick till mamma och fick en smäll. Detta tyckte både mamman och hennes man var oerhört skoj och visade glatt upp för vänner och bekanta som nån sorts "partytrick".

Vidriga människor *rys*

 

[lingonben]

Sv: såg en kompis slå

tycker att ni borde ödsla er energi mer på att försöka förhindra SÅNT våld i hemmet än att försöka få mig på andra tankar,för det tjänar inget till

Ser du inte att det är precis det vi håller på med? Dina uttalanden om att "man får aga"/"jag kommer att göra det" etc normaliserar våldet som uppfostringsmetod. Och eftersom du kommer med de uttalandena på ett öppet forum där vem som helst kan läsa, så kan de som du uppfattar som "riktiga misshandlare" läsa dem, och försvara för sig själva att de klår upp sina ungar. För jag är säker på att de ursäktar det kraftigare våldet de utövar med att de också bara fostrar sina barn. Att de inte tillåter att deras ungar pissar på dem, som du uttryckte det. :smirk:

Jäpp, jag har blivit utsatt för våld som barn. Men jag inser att det har påverkat mig, och att det påverkat mig på ett dåligt sätt. Det är därför jag läser massor här och på andra ställen för att lära mig hur sunt föräldraskap går till. Dina idéer räknar jag inte som sådana.

 

[The Great White Shark]

Sv: såg en kompis slå

För mig är en dask/slag/misshandel något som är totalt oanvändbart i uppfostring syfte, jag behöver inte utveckla det vidare eftersom andra redan gjort de så bra

Du skrev att du älskar din mamma ändå, det kan jag förstå.
För det finns föräldrar som gör värre saker än det din mamma och det du nu gör mot dina barn som andra föräldrar har gjort mot sina barn. Många av barnen älskar sin förälder ändå trots att det som de blev utsatta för gör att föräldern/föräldrarna sitter i fängelse alt är fråntagna vårdnad/boende osv.

Alltså är det inte en referenspunkt att du säger att du är stolt över din mamma eller att du älskar din mamma.

Något jag reagerade över är att du verkligen har ärvt viljan att ha sista ordet, dvs när din mammas oförmåga att bemöta dig så blev det en dask/ett slag och där satte hon punkt för din vilja att få fram det du ville att hon skulle höra, mao så var det slut på diskusionen/tjaffset osv.
Du fick inte fram det budskapet du ville och mamma ville inte höra mer och det kan ses som oerhört respektlöst och en oförmåga att känna sympati för dina känslor.

När du (dessutom flera gånger) skriver det du vill ha sagt så är du inte villig att ta konsekvensen för du skriver "nu lämnar jag tråden, glöm bort lilla mig", så visar du samma beteende som din mamma dvs slut på diskusionen, nu håller jag för öronen, jag kan inte ändra mig, jag lyssnar inte mer nu = kan vara samma respektlösa sätt som din mamma uppvisade och oförmåga att förstå andra människors behov och känslor.

Skulle du acceptera att din livskamrat slog dig?

Själv så flydde jag från en man som misshandlade (sätt gränsen mellan misshandel och aga i uppfostringsyfte själv) mig för mitt eget bästa, så jag lär mig hette det.

Något jag bittert fick lära mig är att misshandel/aga ofta efterföljs med ett "det var ditt fel att jag slog/agade dig för du lyder inte mig"

Och slagen ville jag inte bli, då lydde jag hellre = inget människorvärde alls dvs inget eget liv osv.

Hoppas det går bra för dig och dina barn

 

[Inte_Ung]

Sv: såg en kompis slå

Jag har inte slagit mina barn.
Och de har då inga problem med att uppföra sig.

Men jag har en incident då jag luggade min mellanson.
Han var en oerhört ilsken och aggressiv 6-7 åring.
Och den gången hade han bitit sig fast i min arm.
Det gjorde så ont att jag instingtivt ryckte tag i håret på honom för att få loss min arm ur hans bett.
Men jag anser nog att den varianten faller under självförsvar.
Även om han blev topp tunnor rasande för att det gjorde ont i håret.
Vilket gjorde att vi kunde tala om att man inte får åsamka andra smärta.
Och att det gjorde ont på mig när han bet mig.
Och att det gjorde mig arg.
Och ja, han har haft vissa problem med sin empati och vi jobbar på det.

 

[cirkus]

Sv: såg en kompis slå

http://www.expressen.se/index.jsp?a=628123

Say no more

 

[CillaW]

Sv: såg en kompis slå

Är det bara jag som minns något om att husaga försvann 1982 och inte -79? Apropå årtal sådär..

Nej, det var 1979. Jag minns det väldigt säkert, eftersom jag fortfarande bodde hemma då.
Mer än så antyder jag inte.

 

[Björk]

Sv: såg en kompis slå

Känner igen mig mycket i den uppfostran du fått. Mina föräldrar körde med "kramar och ramar", något jag ska ta efter. Det värsta jag någonsin sagt till min pappa, (och då gick jag i gymnasiet och var mycket arg och ville visa det tydligt) var "Håll käft" och det har jag sagt EN gång. Ändå har jag ALDRIG fått stryk/dask/aga/vad det nu kan kallas.

Kramar och ramar! Vilket bra begrepp!

Jag har en gång mumlat "gubbdjävel" ur ena mungipan när jag gick till mitt rum då jag var osams med pappa. Jag tror inte han hörde (det var nog meningen att han inte skulle göra det). Så: jag håller med dig helt.

Visst har man haft konflikter med sina föräldrar dock! Vi har haft livliga diskussioner och varit osams som f-n ibland. Men; det har alltid funnits en ömsesidig respekt för varandra. Mina föräldrar har behandlat mig som människa i första hand och bemött mig utifrån den nivån man kan bemöta ett barn i olika åldrar. Det tror jag har gjort att även jag bemött dem som människor, värda respekt. Man slänger inte skällsord omkring sig i vår familj (nåja, möjligen mellan mig och brorsan när vi var små...). Man kallar inte någon för idiot, jävla arsle, hora, bitch eller pucko. Det leder liksom ingenstans. Visst har jag säkert också sagt som liten "du är DUM mamma" (bland annat sa jag till mamma när jag var ca 3 år att det var mycket roligare hos mormor, "för hon är mycket lydigare än du!"), men då har mamma bemött det med att bekräfta min känsla (inte ta ifrån mig den) och ändå utifrån min dåvarande ålder kunnat visa att "ja, du tycker jag är dum, men jag är mamma och vuxen och har bestämt detta". End of discussion liksom.

Det lustiga är att jag aldrig upplevt min barndom som sträng eller med mycket regler. Regler fanns för viktiga saker, men i övrigt fick vi rätt mycket frihet. Då respekterade man reglerna, det fanns liksom alltid en logik i varför man inte fick göra vissa saker.

 

[Zaria]

Sv: såg en kompis slå

Usch,tycker man läser allt för ofta om sådant...Mår lika dåligt varje gång.

 

[Björk]

Sv: såg en kompis slå

Försök prata med henne när du ser henne slå.

Jag vart själv slagen som liten och jag vägrar bli en som slår även om man ibland har stor lust med 3½ åringen som bara hittar på bus även om man sätter honom på "time out" osv.

Jag tror att man kan bli vettig ändå utan slag och vägrar tro att man måste slå för att uppfostra.

Slag ger inte respekt utan rädsla. Respekt förtjänar man.

Har jag lyckats fostra 2 hundar utan slag borde jag lyckas fostra 3 barn utan slag också.

Jag har förståelse för att man kan få lust att slå till sitt barn när de är helt superjobbiga. Men; som du säger: då tycker jag man verkligen har misslyckats. För tusan: jag har ju ibland lust att slå till även andra vuxna i min omgivning för att de är så himla jobbiga eller dumma i skallen. Men jag vet att det inte är en lösning och att då gör jag mig till en lika dum (eller dummare) idiot än dem!

 

[Madick]

Sv: såg en kompis slå

Är ni goda vänner? Hon kanske behöver någon att prata med?

Läste nånstans att just 2 åringar var de som utsattes mest för misshandel, och det kan jag förstå; stor vilja utvecklad, men inte förmågan att uttrycka sig än.

Jag blev slagen som liten, och det har satt spår, så min första impuls har varit att slå till. MEN jag hinner stoppa mig själv, även om det varit nära (just när de varit i 2 års åldern). Jag blir rädd för mig själv, och sökte faktiskt psykhjälp, men fick ingen (för jag hade ju inte slagit barnet...).

Nu är de större och jag har också lärt mig andra metoder att ta till när jag börjar känna mig maktlös och barnen vägrar lyssna.

 

[KisseNova]

Sv: såg en kompis slå

Vart är det på väg egentligen? Föräldrar som slår sina egna barn, vuxna som slår barn. Usch, jag ryser bara jag tänker på det.

Min son på 20 månader som jag har själv (är hos sin pappa varann helg) växer upp på kärlek och att "få och ge". Jag försöker gå en balansgång på att mamma vet bättre, men att han ändå får vara med och bestämma. Som tex när han vill ha dricka i sin flaska, ja då kompromissar vi fram att han får lite dricka och sen vatten. Eller om han är smutsig och inte absolut vill bli blöt, jadå blir det en snabbdusch. Men visst jag kan bli så oerhört trött på honom ibland när ingenting duger, då får han försöka visa och tala om vad han vill. Trots sin ålder så är han duktig på att göra sig förstådd, kna ju bero på att han alltid blir hörd och får säga sina åsikter


*Vi äter och dricker vi speciellt mkt chips/godis mm.

 

[havreflinga]

Sv: Du har problem...

jag känner inte henne mer än genom hästarna,så när vi har kontakt så är det om hästar
---
och jag blev så paff, så jag sa inget.
---
men samtidigt som nämts, så om jag säger till henne så kanske hon gör det utan att nån ser.

Jag håller med Tokmaja: "Säg rätt ut att du ogillar att folk slår sina barn helt enkelt." Du kan antingen vänta tills nästa gång det händer, och säga det då. Eller när som helst. Du behöver ju inte vara sur när du säger det. Bara få det sagt och fortsätt sedan prata om annat.

Om effekten blir att hon i fortsättningen bara slår när ingen ser - då har du ju i alla fall sett till att det blir betydligt färre slag. Nu slår hon ju utan att tänka, verkar det som. Om du får igång tänkandet på henne får det förhoppningsvis positiva följder. I alla fall på sikt.

 

[FeatherCloud]

Sv: såg en kompis slå

helt klart,har sett allt för MÅNGA "skräckupplevelser" med dagens barn med föräldrar som inte vågar sätta emot sig sina barn utan låter de göra som de vill bara de gnäller till lite ...hur ungarna rent ut sagt pissar på mamma/pappa...jisses,JAG blir mörkrädd!!

Sånt bör man ju kunna lösa rätt så bra utan våld, om man är en bra förälder...

min mamma har då aldirg slagit - slagit mig,utan jag har fått mig en el 2 daskar på rumpan el dyl när jag var mindre..tillräckligt mkt för att jag sen visste att mamma bestämmer,å OM hon bara höjer rösten så bör man inte trottsa henne för då är det "illa" det jag nu gör..jag visar stooor respekt för min mamma,hon kan bli läskig av sig
skulle aldirg mitt liv kunna behandla min mamma såsom vissa barn/ungdommar gör nuförtiden...min mamma skiter fullständigt i om "man får aga el ej" ,beter sig ungen illa (riktigt illa talar jag om nu) så det kalrt att mamma ska återta kontrollen å övertaget..å jag är mkt glad över min mkt bestämmda (men enormt kärleksfulla mamma ) mamma och att jag fått en sådan bra uppfostran som jag fick..ngt jag helt klart kommer föra vidare i min generation.

Jag är 21 och har aldrig blivit slagen, daskad etc av varken mamma eller pappa, däremot en sund, bra uppfostran med kanske stränga, men oerhört rättvisa regler. jag fick ta ansvar tidigt och har alltid kunnat resonera med mina föräldrar på en mogen nivå.

Jag respekterar mina föräldrar oerhört mycket, bra mycket mer än vad de flesta av mina vänner gör med sina föräldrar. (huruvida de blivit "daskade" eller inte låter jag vara osagt för det har jag inte en aning om)
Min mamma och jag har idag en väldigt bra relation, jag beundrar och respekterar henne. Utan att hon behövt bruka våld.

Skulle aldrig drömma om att slå ett barn. Visst kan man tappa humöret ibland men att låta det gå ut över ett barn när det i själva verket är man själv som inte kan hantera situationen, nej!

Till TS: kanske skulle du avvakta, se om något liknande händer igen, sen prata/ge stöd och råd till mamman som daskade till sitt barn? Uppmärksamma henne ivf på att du inte riktigt tyckte om det du såg och att det inte är rätt!

 

[marshall]

Sv: såg en kompis slå

ja jag väntar med att säga nåt, om jag ser det igen så ska jag prata med henne, att hon kan bli anmäld. jag pratade med en annan som hyr in sin häst hos oss, och hon hade sett henne för ganska länge sen daska till pojken på huvudet, och sen slet han i örat.

 

[Stollan]

Sv: såg en kompis slå

Här kommer det tråkiga med det hela.
Det heter så fint att aga är förbjudet men det har prövats i domstol där en pappa som gav sin 15 åringa dotter en örfil då hon spottade honom i ansiktet friades. Det var enligt tolkningen tillåtet att örfila sitt barn om "situationen" krävdes.
Var bara för några år sedan och själva händelsen inträffade på Ullared om jag minns rätt.
Är bara så förvånad att så många missat den.
Så att det är förbjudet enligt lag att ge ett barn dask/örfil/lugga är en sanning med modifikation när det kommer till kritan.
Själv blev jag väldigt förvånad över domen men den sa sitt tydliga språk. Jag trodde att pappan åtminstånde skulle fått fällande dom och någon slags böter eller skadestånd men han friades totalt.

 

[Stollan]

Sv: såg en kompis slå

Du kan anmäla detta till soc. anonymt. Uppge inte ditt namn.
Soc gör då en utredning och mamman får ögonen på sig och kanske anstränger sig mer för att låta bli.
Hon kan också få hjälp med hur hon kan göra istället och hur mycket man kan förvänta sig av sitt barn vid en viss ålder.
Själv har jag varit med i en utredning om min dotter som fick allvarliga problem i fk-klassen där utredning startades och det är inget farligt i en sådan tvärt om.
Bättre att anmäla en för liten sak än vänta för länge så länge som det faktiskt är saker man vet har hänt.
Soc kommer inte att ta ifrån henne vårdnaden för så "små" saker men hon kan som sagt var få hjälp om hon är redo att ta emot den. Om inte annat kan det sätta igång något som får henne att ändra sig på sikt.

 

[Nebraska]

Sv: såg en kompis slå

Så synd Nikki att du inte ens orkar läsa alla inlägg eller ens ta diskutionen seriöst. För du har kunnat lära dig massor. Inte minst för dina ev. barns bästa. Men ämnet är väl för svårt för dig ?

 

[Nebraska]

Sv: såg en kompis slå

Vad väntar du på?

 

[Björk]

Sv: såg en kompis slå

Här kommer det tråkiga med det hela.
Det heter så fint att aga är förbjudet men det har prövats i domstol där en pappa som gav sin 15 åringa dotter en örfil då hon spottade honom i ansiktet friades. Det var enligt tolkningen tillåtet att örfila sitt barn om "situationen" krävdes.
Var bara för några år sedan och själva händelsen inträffade på Ullared om jag minns rätt.
Är bara så förvånad att så många missat den.
Så att det är förbjudet enligt lag att ge ett barn dask/örfil/lugga är en sanning med modifikation när det kommer till kritan.
Själv blev jag väldigt förvånad över domen men den sa sitt tydliga språk. Jag trodde att pappan åtminstånde skulle fått fällande dom och någon slags böter eller skadestånd men han friades totalt.

Ja just det!! Det där ärendet kommer jag ihåg. Och jag blev också förvånad att han friades. I mina ögon så har ju 15-åringen helt klart gått över en gräns med STORA steg när hon spottar sin pappa (eller var det styvfar??) i ansiktet. MEN; att det plötsligt ger någon rätt att ge en örfil tillbaka? Att han gjorde det kan jag förstå ur ett rent "mänskligt" perspektiv. Han blev väl bara så apförbannad och tänkte inte efter, det är till viss del förståeligt. Men att han inte blev straffad är konstigt.... och någonstans kan jag tycka att man som förälder och vuxen ska kunna låta bli att agera på det sättet även om man blir spottad på.

Jag undrar ju om en pappa som kan örfila sin flicka på en parkering inför en massa folk verkligen aldrig har slagit förut.... det känns liksom rätt sannolikt att det nog inte var första gången. Dessutom är det något stort problem i relationen förälder-barn om 15-åringen spottar honom i ansiktet framför folk. Och det problemet är faktiskt den vuxnas ansvar.